tag:blogger.com,1999:blog-41260700040005137902024-03-14T02:11:00.113+05:30തട്ടിക്കൂട്ട്...രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.comBlogger34125tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-25990678615457245842022-10-05T23:43:00.006+05:302022-10-05T23:43:58.146+05:30കുരുത്തം കെട്ടവൻ<p>ജീവിതത്തിൽ ഓരോ കാലവും നല്ല രീതിക്കോ മോശം രീതിക്കോ ഓർമ്മിക്കപ്പെടാൻ നമുക്ക് ഓരോ കാരണങ്ങൾ - കാരണഭൂതർ കാണും. പൊതുവേ എല്ലാവരും പറായാറുള്ള ഒന്നാണല്ലോ "എനിക്കെൻ്റെ പോയ ബാല്യം തിരിച്ച് കിട്ടിയെങ്കിൽ" എന്ന്. എനിക്കിതു വരെ അങ്ങനെ തോന്നിയിട്ടില്ല. എന്തെന്നില്ലാത്ത ആവലാതികൾ നിറഞ്ഞതായിരുന്നു ആ കാലം . ഞാൻ ഒന്നിലും സന്തുഷ്ടനായിരുന്നില്ല, എന്നെങ്കിലുമൊക്കെ എല്ലാം നന്നായി വരുമെന്ന പ്രതീക്ഷയും ഉണ്ടായിരുന്നില്ല . അക്കാലത്തെ എന്നെക്കുറിച്ച് ചേച്ചിയും അമ്മയും ഒക്കെ ഇപ്പൊളും പറയുന്ന പരാതികൾ ഈ വസ്തുതയെ ശരി വക്കും! എനിക്കെല്ലാത്തിനോടും ഈർഷ്യയായിരുന്നു. ഞാൻ ആശിച്ച പോലെ സുന്ദരമോ സുഗമമോ ഒന്നുമല്ലാത്ത ഒന്നായിരുന്നു ബാല്യം. ആരെയും കുറ്റപ്പെടുത്തിയതല്ല, ഒരുപക്ഷെ പാകമാകുമ്പോൾ തഴച്ച് വളർന്ന് പന്തലിച്ച് എന്നെ മൂടാൻ കാത്തിരുന്ന വിഷാദത്തിൻ്റെ വിഷവിത്തുകൾ അന്നു മുതലേ എൻ്റെയുള്ളിൽ മുളച്ചു തുടങ്ങിയിരുന്നിരിക്കും. </p><p>അതിൽ ഒരു അപവാദം പറയാവുന്നത് നിർമല സ്ക്കൂളിലെ സ്കൗട്ടിങ്ങും നാടക അഭിനയങ്ങളും ആണ്. ഇതിനു രണ്ടിനും കടപ്പെട്ടിരിക്കുന്നത് പ്രിയപ്പെട്ട ഗുരുനാഥൻ ശ്രീ. കെ സി പോൾ സാറിനോടാണ്. എൻ്റെ സ്കൗട്ട് മാസ്റ്ററും നാടകമാസ്റ്ററും അദ്ദേഹമാണ്.</p><p>പോൾ സാറിൻ്റെ മലയാളം ക്ലാസുകൾക്കായി ഞങ്ങൾ കാത്തിരിക്കും. ഹാസ്യവും സംഗീതവും അഭിനയവുമൊക്കെ ചേർത്തിണക്കിയ ഒരനുഭവം തന്നെയാണ് സാറിൻ്റെ ക്ലാസുകൾ. നന്നായി പാടും, ഗംഭീരമായി അഭിനയിക്കും, ഹ്യൂമർ സെൻസ് പറയാനില്ല. അങ്ങനെയൊരു ബഹുമുഖ പ്രതിഭയായിരുന്നു പോൾ സർ. </p><p>ഒരുദാഹരണം പറയാം, "താളം നിരനിരയായ് നുരയിട്ടിട്ടു തങ്ങി... താമരത്താരുകൾപോൽ തത്തീ ലയഭംഗി" ആണ് പഠിപ്പിക്കാൻ പോകുന്ന വരികൾ.. താളം - ലയം ഇതൊക്കെ പറഞ്ഞു വേണമല്ലോ മുന്നോട്ട് പോകാൻ.</p><p>വരികൾ പാടിയിട്ട് പുസ്തകവും കണ്ണടയുമൊക്കെ താഴെ വച്ച് കൈയ്യൊക്കെ തിരുമ്മി സാറിങ്ങനെ മുന്നോട്ട് വരും - എന്തോ കരുതിക്കൂട്ടിയപോലൊരു ചിരിയും മീശ, താടികൾക്ക് പിന്നിൽ ഒളിപ്പിച്ച്.. അപ്പോളേക്ക് ഞങ്ങളൊക്കെ ചിരിക്കാൻ തയാറായി മുന്നോട്ട് ആഞ്ഞ് ചെവി കൂർപ്പിച്ച് ചിരി കടിച്ച് പിടിച്ച് അട്ടഹസിക്കാൻ തയാറായിരിക്കും.</p><p>ഒരു വള്ളത്തിൽ ഒരാളുടെ ശവവുമേന്തി "സമയമാം... രഥത്തിൽ ഞാൻ.. സ്വർഗയാത്ര ചെയ്യുന്നു.." പാടി ശോകമയരായൊരു കൂട്ടം ആളുകൾ മെല്ലെ തുഴഞ്ഞ് പോകുന്നു, എതിരെ വള്ളം കളിക്ക് പോകാനുള്ള ഒരു വള്ളം ചടുല താളത്തിൽ വഞ്ചിപ്പാട്ടൊക്കെ പാടി വരുന്നു. രണ്ട് വള്ളവും അടുത്തെത്തിയപ്പോൾ മറിയുന്നു, തുഴക്കാർ അങ്ങോടുമിങ്ങോടും മാറിപ്പോകുന്നു..ശേഷം ഒരു വള്ളത്തിലെ പാട്ട് ശോക ഭാവത്തിലും താളത്തിലും: "കുട്ടനാടൻ... പുഞ്ചയീലെ... കൊച്ചുപെണ്ണെ കുയിലാളേ.. "</p><p>മറ്റതിലാവട്ടെ "സമയമാം രഥത്തിൽനാം സ്വർഗയാത്ര ചെയ്തിടുന്നു.. തിത്തിത്താരാ തിത്തിത്താരാ തിത്തിത്തെയ് തെയ് തോം.." </p><p>ക്ലാസ് ഇളകി മറിയുകയായിരിക്കുമെന്ന് പറയേണ്ടല്ലോ.</p><p>സാറിൻ്റെ ക്ലാസുകളിൽ കവിതകൾ വരുന്നതാണ് എല്ലാവർക്കും ഏറെയിഷ്ടം. നല്ല ഈണത്തിലേ സർ ചൊല്ലൂ. അതിൻ്റെ ചുവടു പിടിച്ച് ഞാനും കവിത ചൊല്ലിപ്പിക്കുമ്പോൾ ഈണത്തിൽ മാത്രമേ ചൊല്ലൂ. പത്തിൽ മറ്റൊരു അധ്യാപകനാണ് ഞങ്ങളെ പഠിപ്പിച്ചത്. അദ്ദേഹം പദ്യം ഈണത്തിൽ ചൊല്ലാനുള്ള സാഹസത്തിനു മുതിരാറില്ല. ഓരോരുത്തരെ ആയി പാഠം ചൊല്ലിപ്പിക്കുമ്പോൾ എഴുപതു പേരുള്ള ക്ലാസിൽ ഞാൻ മാത്രം ഈണത്തിൽ കവിത തട്ടിവിടും. അങ്ങനെ പത്താം ക്ലാസിലെ 'ഈണഗാനപ്രസ്ഥാന'ത്തിനു തുടക്കമിടാൻ പ്രചോദനമായത് പോൾ സാർ ആണ്.</p><p>ആനിവേഴ്സറിക്കാണ് സ്കൂളിൽ നാടകം വക്കുക. നടീ നടന്മാരെ തെരഞ്ഞെടുക്കുന്നതും കളരി നടത്തുന്നതും സംവിധാനവും ഒക്കെ പോൾ സർ തന്നെ. ക്ലാസ് നടന്നുകൊണ്ടിരിക്കുമ്പോൾ സാർ വാതുക്കെ വന്ന് ടീച്ചറോട് "രെഘുരാജിനെ" അയക്കണമെന്ന് പറയും. പിന്നെ അന്നത്തെ ദിവസം കുശാലാണ്. പറഞ്ഞറിയിക്കാൻ വയ്യാത്ത രസമാണ് നാടകക്കളരി. മിക്കവാറൂം ഡയലോഗും ഞാൻ ഒറ്റ ടേക്കിൽ ഓക്കെ ആക്കും. അത് ശരിക്കും നന്നായിട്ടാണോ അതോ സാറിന് എന്നോടൂള്ള വാത്സല്യം കൊണ്ടാണോ എന്ന് എനിക്ക് സംശയം തോന്നാറുണ്ട്! ഒരിക്കലും അഭിനയം നന്നായി എന്ന് എന്നോട് പറഞ്ഞിട്ടില്ല, പക്ഷെ എല്ലാം ആ പെരുമാറ്റത്തിൽ നിന്ന് വായിച്ചെടുക്കാമാരുന്നു.</p><p>പോൾ സാർ മോണൊ ആക്ടുകൾ ആക്ഷേപഹാസ്യം ഒക്കെ എഴുതും. ഞാൻ യു പി സ്കൂളിൽ പഠിക്കുമ്പോൾ, കലാ സാഹിത്യ വേദി ഉദ്ഘാടനത്തിനാണെന്നു തോന്നുന്നു - കുട്ടികളുടെ പേടിസ്വപ്നമായിരുന്ന, കണക്കെടുക്കുന്ന ചാക്കോ സാറിനെയുമൊക്കെ കഥാപാത്രമാക്കി "എ മാത്തമാറ്റിക്കൽ ലൗ സ്റ്റോറി" എന്നൊരു മോണോ ആക്ട് പോൾസാർ എഴുതി എന്നെക്കൊണ്ട് ചെയ്യിച്ചു - പെരുമഴ പോലെ കൈയ്യടിയായിരുന്നു. എൻ്റെ അഭിനയത്തിൻ്റെ മഹത്വമൊന്നുമല്ല - അമ്മാതിരി ഡയലോഗുകൾ ആരുന്നു. ഒന്നു കഴിഞ്ഞ് അടുത്ത ഡയലോഗ് പറഞ്ഞു തുടങ്ങുമ്പോളേക്ക് പെരുമഴ ഇടക്കൊന്ന് ഒതുങ്ങുന്നപോലെ ഓഡിറ്റോറിയം ഭേദിക്കുന്ന ശബ്ദം അടങ്ങും, വീണ്ടും ആർത്തു ചിരിക്കും. അത്ര തീവ്രമായി എൻ്റെ ഉള്ളിൽ ഒരു ആത്മാംശം ഉണ്ടെന്ന് ജീവിതത്തിൽ തോന്നിയ സന്ദർഭം വേറെ ഉണ്ടായിട്ടില്ല. തിരിഞ്ഞു നോക്കുമ്പോൾ ആ നിമിഷം ഓർത്തിട്ട് അഭിമാനത്തോടെ പറയാം - വേറെ ഒരിക്കലുമില്ലെങ്കിലും അന്ന് ആ നിമിഷത്തിലെങ്കിലും ഞാനെന്നൊന്ന് ഈ ലോകത്ത് ഉരുവമായിട്ടുണ്ടായിരുന്നു! ചെറിയൊരു ചിരി ചുണ്ടിലൊതുക്കി ആൾക്കൂട്ടത്തിനിടയിൽ എവിടെയോ കൈ കെട്ടി നിന്ന് ഒരു വഴിപോക്കനെപ്പോലെ സാർ ഇതൊക്കെ ആസ്വദിച്ചു നിൽക്കുന്നുണ്ടാവും.</p><p>പോൾ സാറിന്ന് ജീവിച്ചിരിപ്പില്ല. കുറച്ചു വർഷങ്ങൾ മുമ്പ് ഒരു അപകടത്തിൽ സാറിനു ചെറുപ്രായത്തിലുള്ള ഏക മകനെ നഷ്ടപ്പെട്ടൂ. തുടർന്ന് വിഷാദത്തിനടിപ്പെട്ടായിരുന്നു കഴിഞ്ഞത്. മൂന്ന് കൊല്ലം മുൻപ് സാറും ഏതോ അസുഖത്തിനു കീഴടങ്ങി. സ്കൂളിൽ നിന്ന് പോന്നതിൽ പിന്നെ ഒരിക്കൽ പോലും സാറിനെ ഒന്നു ചെന്ന് കാണാൻ ഈ നന്ദികെട്ടവനു തോന്നിയില്ല. സാറിൻ്റെ ക്ലാസുകളിൽ പലപ്പോളും ശിഷ്യന്മാർ പിന്നീട് കാണാൻ വരുന്നതിൻ്റെ ഭംഗിയുള്ള വർണനകൾ - ഒരു പക്ഷേ സാറിൻ്റെ സങ്കല്പങ്ങൾ കഥകൾ പോലെ കേട്ടിരുന്നിട്ടുണ്ട്.. അതുപോലൊരാളായി ജോലി കിട്ടിയപ്പോളെങ്കിലും സാറിനെ ഒന്നു ചെന്നു കണ്ട് ഒരു പാർക്കർ പേന ആ കൈയിൽ വച്ചു കൊടുക്കാൻ എനിക്ക് തോന്നിയിരുന്നെങ്കിൽ ഗുരുത്വദോഷമോർത്ത പശ്ചാത്താപം എന്നിൽ ആകെ ശേഷിക്കുന്ന ഈ മനോഹരമായ ഓർമ്മകളെയെങ്കിലും തുരന്നു തിന്നുകയില്ലായിരുന്നു. </p>രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com0Muvattupuzha, Kerala, India9.9894229 76.578974899999992-18.320810936178844 41.422724899999992 38.299656736178846 111.73522489999999tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-83265145796046151792017-06-09T13:28:00.002+05:302017-06-09T13:46:45.842+05:30ദുഃഖസിംഹാസനം<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="_2cuy _3dgx _2vxa" style="background-color: white; box-sizing: border-box; direction: ltr; margin: 0px auto 28px; width: 700px; word-wrap: break-word;">
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">ഒന്നാം ക്ലാസ്സിൽ
കല്ലിൽ സ്കൂളിൽ ചേരുന്ന സമയത്ത് അമ്മ അതേ സ്ക്കൂളിൽ </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">പഠിപ്പിക്കുന്നതുകൊണ്ട് </span><span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">"ടീച്ചറുടെ മകൻ" എന്ന വെറുക്കപ്പെട്ട പ്രതിച്ഛായയുണ്ട്.</span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">"വരേണ്യരായ"
പഠിപ്പിസ്റ്റുകൾ മാത്രമേ കൂട്ടു കൂടൂ. <o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">കളിക്കാൻ പോകാതെയും
കറങ്ങിനടക്കാതെയും പഠിച്ച് മാർക്ക് മേടിച്ച് കിട്ടുന്ന </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">അനുഭൂതിക്ക് </span><span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">അതിനുവേണ്ടി നഷ്ടപ്പെടുത്തിയ രസങ്ങളുടെ വിടവു നികത്താനുള്ള </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">ദിവ്യശക്തിയുണ്ടെന്ന്
വിശ്വസിച്ചോളണമായിരുന്നു. </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">വിടവുകൾ
നികന്നില്ലെങ്കിലും വെറുതെ ഭാവിച്ചു... നിറയെ മാർക്കുണ്ട്... </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">ഹായ്... വേറൊന്നും
പ്രശ്നമല്ല. </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;"><br /></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">അപ്പൊളും
അന്വേഷിന്റെയത്ര* മാർക്കോ അനുരൂപയുടെയത്ര* നല്ല കൈയ്യക്ഷരമോ </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">ഇല്ലതാനും. </span><span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">അപ്പൊ വിടവു
നികന്നുപോകുന്നില്ലാത്തത് മാർക്കു കുറവായതുകൊണ്ടുതന്നെ. </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">പഠിക്കുക... അതു മാത്രം
ചെയ്യുക... അതുതന്നെ ശരി. </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">ചുറ്റുമുള്ളവർ വെറുതെ പറയുകയല്ല. </span><span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">കാലത്ത് സ്ക്കൂളിൽ
"പൂട്ടി" കളിക്കരുത്, </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">സ്ക്കൂളിലേക്ക് അക്വാഡക്റ്റിനുമുകളിലൂടെ പോകരുത്,
വൈകിട്ട് അരുണിനൊപ്പം* </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">ടെറസിലോ കരോട്ട് ശ്രീധരന്റെ* വീട്ടിലോ </span><span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">അല്ലെങ്കിൽ പാടത്ത്
വലിയ </span><span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">ഗ്രൗണ്ടിലോ </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">ക്രിക്കറ്റ് കളിക്കരുത്. </span><span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">"കളിക്കാൻ
പൊക്കോട്ടേ?" എന്ന് അമ്മയോടോ അച്ഛനോടോ </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">ചോദിച്ച് </span><span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">"വേണ്ട" എന്നു
കേൾക്കുമെന്നറിയാമെങ്കിലും, </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">എന്തെങ്കിലും 'പൊട്ടഭാഗ്യ'ത്തിന് </span><span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">"ഇന്നു
പൊയ്ക്കോ" </span><span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">എന്നു പറഞ്ഞാലോ </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">എന്ന് പ്രതീക്ഷിക്കരുത്. </span><span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">ഞായറാഴ്ചത്തെ സിനിമകളും
വെള്ളിയാഴ്ചത്തെ ചിത്രഗീതവും </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">വിടാതെ കാണണമെന്ന് </span><span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">ആഗ്രഹിക്കാൻ പാടില്ല. </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;"><br /></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">ചിത്രഹാർ, ചന്ദ്രകാന്ത,
ശ്രീകൃഷ്ണ, ശക്തിമാൻ, ഏക് സെ ബഢ്കർ ഏക് ഇതൊക്കെ </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">കണ്ടില്ലെങ്കിലും - 'കാണാതെ പകരം
ഒന്നും ചെയ്യാതിരുന്നാൽപോലും അത്ര നല്ലത്' <o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">എന്നു ഞാൻ
മനസിലാക്കിക്കൊള്ളേണ്ട പരിപാടികളാണ്. <o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">ഇതിനൊക്കെ പകരം
മാർക്കുകൾ കിട്ടുമെന്നും, അത് വലിയ സന്തോഷം തരുമെന്നും, </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">മറ്റു സന്തോഷങ്ങളൊന്നും
അത്ര വരില്ലെന്നും, </span><span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">അന്വേഷിനും
അനുരൂപയ്ക്കും </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">ഇതൊന്നുമില്ലാതെ നിറയെ സന്തോഷം കിട്ടുന്നുണ്ടെന്നും, </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">എനിക്കിനിയും
സന്തോഷം കിട്ടിത്തുടങ്ങാത്തത് എന്റെ പരിശ്രമക്കുറവുകൊണ്ടാണെന്നും
എനിക്കറിയാമായിരുന്നു.</span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;"><br /></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">മഞ്ഞ പെയ്ന്റാണ്
ഹൈസ്കൂളിന്. അവിടെയാണ് സ്റ്റാഫ് റൂമും. </span><span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">അതിനരികിലൂടെ </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">പുറകിൽ
പോയാലാണ് മൂത്രപ്പുര. </span><span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">മൂത്രപ്പുരയിലേക്കുള്ള
വഴിയിലെ മഞ്ഞ ചുവരിൽ </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">നിറയെ ആലേഘനങ്ങളാണ്. </span><span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">രണ്ടാം ക്ലാസ്
ആയപ്പോളേക്കും തന്നെ മലയാളഭാഷയിലെ </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">തെറികളെല്ലാം </span><span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">ആ ചുവരുകളിൽ നിന്ന്
ഹൃദിസ്ഥമായിരുന്നു.</span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">എന്റെ കൈകൊണ്ട് ആ
ചുവരിൽ എന്തെങ്കിലുമൊന്ന് ചേർക്കണമെന്ന ആഗ്രഹം </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">അധികരിച്ചുവരികയാണ്. </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">എല്ലാവർക്കുമാകാമെങ്കിൽ എനിക്കുമായിക്കൂടേ? <o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">എനിക്കറിയാം
എല്ലാവർക്കുമാകാമെന്നതുകൊണ്ട് എനിക്ക് ആയിക്കൂട. <o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
</div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">എത്ര മൂത്രമൊഴിച്ചാലും
തൃപ്തി വരാതെയായിത്തുടങ്ങി. ഒഴിച്ചു മടങ്ങുമ്പോൾ </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">ചുവരിലെ വട്ടെഴുത്തുകളുടെയും
കോലെഴുത്തുകളുടെയും ഇടയിലെ ശൂന്യതകൾ </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">എന്റെ കണ്ണിലെ ശൂന്യതയിലേക്ക് ഒലിച്ചിറങ്ങി
പടരാൻ തുടങ്ങി. <o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin;">സ്കൂൾ മുറ്റത്തെ കുടമ്പുളിമരത്തിന്റെ പുളിയുള്ള തളിരില തിന്നരുതാത്തതാണെന്നറിഞ്ഞിട്ടും </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin;">ഞാനൊളിച്ചു തിന്നിട്ടുണ്ട്. ജോർജുചേട്ടന്റെ കടയിലെ പുളിയച്ചാറും, മഞ്ഞ ജാമും തിന്നാൻ
പാടില്ലാത്തതാണെന്നറിഞ്ഞും പലകുറി വാങ്ങിത്തിന്നിട്ടുണ്ട്.</span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">സ്കൂൾ വിട്ടാൽ നേരെ
നടക്കുകയാണു വേണ്ടതെന്നറിഞ്ഞും അമ്പലത്തിനരികിലൂടെ <o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">പാടം കടന്നു കല്ലുപാലം
വഴി വന്നിട്ടുണ്ട്. <o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">എനിക്കറിയാം അന്വേഷിനും
അനുരൂപയ്ക്കും കിട്ടുന്ന പോലുള്ള സന്തോഷത്തെ </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">എന്നിൽ നിന്നും തടഞ്ഞുനിർത്തുന്നത്
ഇതൊക്കെയാണ്. </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">പാടില്ലെന്നറിഞ്ഞും ആരുടെയും കണ്ണിൽ പെടാതെ ചുവരിലെഴുതിയാൽ </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">ഒരു പക്ഷേ
ഇനിയൊരിക്കലും അന്വേഷിനും അനുരൂപയ്ക്കുമൊക്കെ കിട്ടാറുള്ളപോലെയുള്ള,
ഞാനാഗ്രഹിച്ചുകൊള്ളേണ്ട സന്തോഷം എനിക്ക് കിട്ടുകയേ ഇല്ല. <o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">പക്ഷെ ഉള്ളിനുള്ളിൽ
എനിക്കു നല്ല ഉറപ്പായിരുന്നു </span><span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">ആ സന്തോഷം ഒരിക്കലും എനിക്കുണ്ടാകില്ല. </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;"><br /></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">എന്താണ്
ഭിത്തിയിലെഴുതേണ്ടത് എന്നതിൽ യാതൊരു സംശയവുമില്ല. </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">മൂത്രപ്പുരയിലേക്കുള്ള വഴിയിൽ
തിരക്കൊഴിഞ്ഞ നേരം നോക്കി </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">മൂന്നുനാല് കാട്ടപ്പ-ഇല ഒന്നിച്ചുപിടിച്ച്
തൊട്ടപ്പുറത്ത് അമ്മയിരിപ്പുണ്ടാവുന്ന സ്റ്റാഫ് റൂമിന്റെ </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">പുറം ഭിത്തിയിൽ
"ഉറക്കെ" ഞാനെഴുതിയിട്ടു : "രഘു"<o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">എന്തു തെറ്റു ചെയ്താലും
ഏറ്റുപറഞ്ഞുകൊള്ളണമെന്ന് എനിക്കറിയാമായിരുന്നു. </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">ഏതാനും മണിക്കൂറുകൾ പോലും
'അർഹതയില്ലാത്ത' ആ സന്തോഷം </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">ഉള്ളിൽ കൊണ്ടു നടക്കാൻ ഞാൻ എന്നെ സമ്മതിച്ചില്ല.
അമ്മയോട് ഏറ്റു പറഞ്ഞു... </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">സന്തോഷത്തിന്റെ കെട്ടിറക്കി.<o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">അതിനുശേഷമാണ്
ഞാനാലോചിച്ചത് "കുറ്റകൃത്യത്തിലേക്ക്" എന്നെ ബന്ധിപ്പിക്കുന്ന <o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">തെളിവായ -
"രഘു" എന്നല്ലാതെ വേറെ എന്തെഴുതിയിരുന്നെങ്കിലും ആ സന്തോഷത്തെ <o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">എനിക്ക്
നഷ്ടപ്പെടുത്തേണ്ടിവരില്ലായിരുന്നു. <o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
</div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">പക്ഷെ "രഘു"
എന്നല്ലാതെ വേറെന്തെങ്കിലും എനിക്ക് അവിടെയെഴുതാമെന്നുപോലും </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">എനിക്ക്
തോന്നിയുമില്ല. </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">ഏറ്റുപറച്ചിൽ പ്രത്യേകിച്ച് ഹൃദയവിശുദ്ധിയൊന്നും എനിക്ക്
സമ്മാനിച്ചില്ല. </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">അന്വേഷിനോ അനുരൂപയ്ക്കോ കിട്ടാറുള്ളത്ര സന്തോഷം എനിക്കില്ലാതെ
പോകുന്നതിന് </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">പ്രബലമായ മറ്റൊരു കാരണം കൂടിയായി. <o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;"><br /></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">"കപട ലോകത്തിൽ
ആത്മാർഥമായൊരു ഹൃദയമുണ്ടായതാണെൻ പരാജയം.." <o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">എന്നു ചങ്ങമ്പുഴ
പറഞ്ഞതുപോലെ അസ്പഷ്ടമായ, </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">പ്രകടിതമാക്കാനാകാത്ത ആത്മാർത്ഥതകൊണ്ട് നഷ്ടങ്ങളല്ലാതെ
പ്രത്യേകിച്ചൊരു </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">പ്രയോജനവുമില്ലെന്ന - </span><span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">കല്ലിൽ സ്കൂൾ ഏഴാമത്തെ
വയസിൽ എന്നെ പഠിപ്പിക്കാൻ ശ്രമിച്ചു </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">പരാജയപ്പെട്ട ആ പാഠം വർഷമെത്രകഴിഞ്ഞിട്ടും ഞാൻ
വേണ്ടും വിധം പഠിച്ചില്ല. </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">എത്രയായാലും പഠിക്കയുമില്ല. </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">പിന്നീടുമെത്രയോ
സന്ദർഭങ്ങൾ... ആ ഓരോ സന്ദർഭങ്ങളിലും പകരം വച്ച് </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13pt;">കൈവിട്ടുകളഞ്ഞ സന്തോഷങ്ങൾ
എപ്പൊഴാണാവോ ജീവിതം എനിക്ക് തിരികെ തരിക..</span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">തിരികെ
കിട്ടില്ലെന്നുറപ്പിച്ചാൽ പകരം വന്നിട്ടുണ്ടാവേണ്ടിയിരുന്ന <o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">സംതൃപ്തിയുടെ
അപര്യാപ്തതയുടെ കണക്ക് എവിടെയായിരിക്കും തീർക്കാനാവുക? <o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">പകരം ഇതേ ജീവിതം തന്നെ
അടുത്ത ജന്മവും തന്നാൽ "രഘു" എന്നതിനു പകരം <o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">വേറെ
"എന്തും" എന്നതിന്റെ അങ്ങേയറ്റത്തേതെന്തെങ്കിലും ആ മതിലിലെഴുതിയും, <o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">അതുപോലെ എണ്ണിയെണ്ണി
നിഷ്ഫലമായിപ്പോയ - അപ്രസക്തമായിരുന്നെന്ന് </span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">മുൻകൂട്ടി തിരിച്ചറിയാൻ പറ്റാതെ പോയ
"സത്യസന്ധതകളെ" ഒക്കെ നിരാകരിച്ച് <o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
</div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;">ഇതിലും സന്തുഷ്ടനായി,
സമ്പൂർണനായി വരാൻ എനിക്കു കഴിയുമായിരിക്കണം.<o:p></o:p></span></div>
<div style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; margin: 0in 0in 0.0001pt;">
<span style="color: #1d2129; font-family: Meera; font-size: 13.0pt;"><br /></span></div>
<div style="color: #1d2129; font-family: georgia, serif; font-size: 17px; white-space: pre-wrap;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-AwCv5mvk67s/WTpVB9bL25I/AAAAAAAAGG0/6cQDG1521jw-pFaMeaFf2I5RWZDzAsUoQCLcB/s1600/despair.jpg" imageanchor="1" style="background-color: transparent; clear: left; display: inline !important; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="250" data-original-width="200" src="https://3.bp.blogspot.com/-AwCv5mvk67s/WTpVB9bL25I/AAAAAAAAGG0/6cQDG1521jw-pFaMeaFf2I5RWZDzAsUoQCLcB/s1600/despair.jpg" /></a></div>
<div style="color: #1d2129; font-family: georgia, serif; font-size: 17px; white-space: pre-wrap;">
** അന്വേഷ്, അനുരൂപ, അരുൺ, ശ്രീധരൻ എല്ലാം ശരിക്കുള്ള ആളുകൾ തന്നെ, </div>
<div style="color: #1d2129; font-family: georgia, serif; font-size: 17px; white-space: pre-wrap;">
സ്വകാര്യത മാനിച്ച് വേറെ പേരുകൾ ഉപയോഗിച്ചിരിക്കുന്നതാണ്.</div>
</div>
</div>
രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-28457561311965039912016-05-31T16:14:00.000+05:302016-05-31T16:42:44.891+05:30വഴികാട്ടാൻ ഉപഗ്രഹങ്ങൾ !<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-TWMneEP4IK0/V01llCvdILI/AAAAAAAAFBU/LxDA66KW46ECY0d2L1Xz4iSqqw55jgAEACLcB/s1600/IMG-20160531-WA0002.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-size: large;"><img border="0" height="385" src="https://3.bp.blogspot.com/-TWMneEP4IK0/V01llCvdILI/AAAAAAAAFBU/LxDA66KW46ECY0d2L1Xz4iSqqw55jgAEACLcB/s400/IMG-20160531-WA0002.jpg" width="400" /></span></a></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: large;"><span lang="EN" style="font-family: "meera" , "sans-serif"; mso-ansi-language: EN;">എ</span><span style="font-family: "meera" , "sans-serif";">ല്ലാ
വേനലവധിക്കും പതിവുള്ള ഉല്ലാസയാത്രയാണ് രണ്ടുമൂന്നു ദിവസമായി വീട്ടിലെ പ്രധാന ചർച്ചാ
വിഷയം. അച്ഛൻ കുട്ടികളുടെ സംഘടിത ആക്രമണത്തെ നേരിട്ടുകൊണ്ടിരിക്കുന്നതിനിടയിലേയ്ക്കാണ്
അമ്മാവൻ വന്നത്. രാമേശ്വരം, ബാംഗ്ലൂർ, തിരുവനന്തപുരം, തിരുനെല്ലി, മൈസൂർ ഇതൊന്നുമല്ലെങ്കിൽ
കാലങ്ങളായി പ്ലാനിൽ മാത്രമൊതുങ്ങിയ ഡെൽഹി ഇങ്ങനെ, പോകാവുന്ന സ്ഥലങ്ങൾക്ക് പഞ്ഞമൊന്നുമില്ല! </span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;">ചർച്ച പിന്നെ അച്ഛനും അമ്മാവനും തമ്മിലായി. അമ്മാവൻ ഓരോ സ്ഥലത്തുനിന്നും അടുത്തയിടത്തേക്കുള്ള
ദൂരവും എടുക്കുന്ന സമയവുമൊക്കെ ഫോണിലെ മാപ്പ് നാവിഗേഷൻ സംവിധാനത്തിൽ നോക്കി അച്ഛനുമമ്മയ്ക്കും
പറഞ്ഞുകൊടുക്കുന്നു. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;">അപ്പോൾ അമ്മയ്ക്ക്
ഒരു സംശയം -<b>ഇന്റർനെറ്റിൽ ലഭ്യമായ മാപ്പും ഫോണിലേതും തമ്മിലെന്താണ് സാങ്കേതികമായുള്ള
പ്രധാന വ്യത്യാസം?</b> </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: "meera" , "sans-serif";">അമ്മാവൻ അതിനു നൽകിയ വിശദീകരണത്തിന്റെ സാരമിതായിരുന്നു: ഇന്റർനെറ്റിലെ
സൈറ്റിലും ഫോണിലെ </span><span style="font-family: "arial" , "sans-serif";">‘</span><span style="font-family: "meera" , "sans-serif";">ഗൂഗിൾ മാപ്സ്</span><span style="font-family: "arial" , "sans-serif";">’</span><span style="font-family: "meera" , "sans-serif";">
പോലുള്ള ആപ്ലിക്കേഷനുകളിലും പ്രധാനമായുള്ളത് ഭൂപടം തന്നെ. പക്ഷെ ഒട്ടുമിക്ക ഫോണുകളിലും
നമ്മൾ നിൽക്കുന്ന സ്ഥലത്തിന്റെ അക്ഷാംശ രേ</span></span><span style="font-family: "meera" , sans-serif; font-size: large;">ഖാം</span><span style="font-family: "meera" , sans-serif; font-size: large;">ശങ്ങൾ അപ്പപ്പോൾ കണ്ടുപിടിക്കാനുള്ള സാങ്കേതികവിദ്യ-
ജിപിഎസ് അഥവാ ഗ്ലോബൽ പൊസിഷനിങ് സിസ്റ്റം: ലഭ്യമാണ്. അങ്ങനെ ലഭ്യമായ അക്ഷാംശ രേഖാംശങ്ങൾ
കൊണ്ട് നമ്മൾ നിൽക്കുന്ന സ്ഥലം ഭൂപടത്തിൽ അടയാളപ്പെടുത്താൻ നാവിഗേഷൻ ആപ്ലിക്കേഷനു സാധിക്കും.
ഇതു നൽകുന്ന സൗകര്യങ്ങൾ വളരെ വിപുലമാണ്. ഉദാഹരണത്തിന് നമ്മളിപ്പോൾ നിൽക്കുന്ന ഇടത്തുനിന്നും
നമുക്ക് പോകേണ്ട മേൽവിലാസത്തിലേക്ക് ഭൂപടത്തിൽ രേഖപ്പെടുത്തിയ വഴികളിലൂടെ തെറ്റിക്കാതെ
നമ്മെ വഴികാട്ടി എത്തേണ്ടിടത്ത് എത്തിക്കാൻ ഈ സാങ്കേതികവിദ്യ ഉതകുന്നു. ലാപ്റ്റോപ്പിൽ
മാപ്പിന്റെ വെബ് സൈറ്റ്എടുത്താൽ ഏതെങ്കിലും ഒരിടത്തുനിന്ന് മറ്റൊരിടത്തേക്കുള്ള വഴി,
ദൂരം ഇവ മാത്രമേ അറിയാൻ കഴിയൂ. ഉദാഹരണത്തിന് വഴി തെറ്റി നമ്മളെവിടെയെങ്കിലുമെത്തിപ്പെട്ടാൽ
അവിടെനിന്ന് ലക്ഷ്യത്തിലേക്കുള്ള എളുപ്പവഴി പറഞ്ഞുതരാൻ ഫോണിലെ ജി പി എസ് കൂടിയുണ്ടെങ്കിലേ
കഴിയൂ.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;">പുതിയ പുതിയ
ഫോണുകളുടെ വാർത്തകൾ വിടാതെ വായിക്കാറുള്ള കുഞ്ഞുണ്ണി സംശയവുമായെത്തി: "അമ്മാവന്റെ
പുതിയ ഫോണിന്റെ കൂടെയുള്ള കടലാസിൽ ജിപിഎസ് ഉണ്ടെന്നത് ഞാൻ വായിച്ചിരുന്നു. ആ കടലാസ്
ഞാൻ സൂക്ഷിച്ചുവച്ചിട്ടുമുണ്ട്. ഇതു കണ്ടോ അമ്മാവാ അതിൽ ജിപിഎസ് എന്നതിനൊപ്പം വേറൊന്നും
കൂടി എഴുതിയിട്ടുണ്ടല്ലോ - <b>GLONASS </b>അപ്പോ അതെന്താ?"<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;">"എടാ വീരാ
നീ തരക്കേടില്ലല്ലോ..." അവന്റെ സൂക്ഷ്മനിരീക്ഷണം അമ്മാവനിഷ്ടപ്പെട്ടു. സംസാരിക്കാൻ
വിഷയം കിട്ടിയതിന്റെ ഉത്സാഹത്തിലായിരുന്നു അമ്മാവൻ.. എല്ലാവരും വട്ടം കൂടുന്നതു കണ്ടപ്പോൾ
അമ്മിണി പ്രോത്സാഹനമായി കട്ടൻചായ ഇട്ടുകൊണ്ടു വന്നു സംസാരം ചൂടുപിടിപ്പിച്ചു.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;">"അധികമാരും
ശ്രദ്ധിച്ചിരിക്കാനിടയില്ലാത്ത ഒരു പേരാണ് GLONASS. നമ്മളൊക്കെ ഉപയോഗിക്കുന്ന ജിപിഎസ്
സാങ്കേതികവിദ്യ അമേരിക്കയുടെ സൈനിക വിഭാഗം ശീതയുദ്ധകാലഘട്ടത്തിൽ തങ്ങളുടെ സൈനിക ഉപയോഗത്തിനുവേണ്ടി
വികസിപ്പിക്കയും പിന്നീട് 80കളിൽ ശീതയുദ്ധത്തിന്റെ അലകൾ അടങ്ങിയപ്പോൾ ലോകത്താകമാനമുള്ള
ഉപയോക്താക്കൾക്കായി സൗജന്യമായി തുറന്നു കൊടുക്കുകയും ചെയ്ത <b>NAVSTAR </b>എന്ന സംവിധാനത്തിൽ
അധിഷ്ടിതമാണ്. അമേരിക്കയുടെ NAVSTAR നു സമാനമായി റഷ്യ വികസിപ്പിച്ച സംവിധാനമാണ്
GLONASS. ഇതുപോലെ ഒന്നുരണ്ട് സംവിധാനങ്ങൾ കൂടി ഇന്നു നിലവിലുണ്ട്: യൂറോപ്യൻ യൂണിയന്റെ
ഗലീലിയോ, ചൈന വികസിപ്പിച്ചു വരുന്ന BeiDou എന്നിവയാണത്. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-L73-bJ_AaQs/V01q2xCt6NI/AAAAAAAAFCo/Dz6bEAS01AkBP_Bxf8kQ4RmCraks4ddwwCLcB/s1600/156339.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><span style="font-size: large;"><img border="0" height="150" src="https://2.bp.blogspot.com/-L73-bJ_AaQs/V01q2xCt6NI/AAAAAAAAFCo/Dz6bEAS01AkBP_Bxf8kQ4RmCraks4ddwwCLcB/s200/156339.jpg" width="200" /></span></a><span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;">ഈ ശ്രേണിയിലേക്ക് ഭാരതവും ചേർന്ന
വാർത്ത കഴിഞ്ഞയാഴ്ച്ച പത്രങ്ങളിൽ വായിച്ചില്ലേ? ഭാരതം വികസിപ്പിച്ച ജി പി എസ് സാങ്കേതികവിദ്യയുടെ
പേര് <b>NAVIC </b>എന്നാണ്. അസൂയാവഹമായ നേട്ടമാണ് നമ്മുടെ ISRO ശാസ്ത്രജ്ഞന്മാർ ഇതിലൂടെ കൈവരിച്ചത്.
എത്രയോ വമ്പൻ സാമ്പത്തിക ശക്തികളായ വികസിത രാജ്യങ്ങൾക്കു പോലും കൈവരിക്കാൻ കഴിയാതെ
പോയ മുന്നേറ്റമാണ് ഇതിലൂടെ നമ്മൾ നേടിയത്.."<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;">അപ്പോൾ അമ്മിണിക്ക്
ഒരു സംശയം: "അതേ അമ്മാവാ, ഈ ISRO എന്നത് ബഹിരാകാശ ഗവേഷണത്തിനായുള്ള സ്ഥാപനല്ലേ?
അവരെങ്ങനെയാ നേരത്തെ പറഞ്ഞ നാവികവിദ്യയുമായി ബന്ധപ്പെടാനിടയായത്? അമ്മാവൻ പറഞ്ഞ ആ വാർത്ത
ഞാനും ശ്രദ്ധിച്ചിരുന്നു. പക്ഷെ അതിൽ പറഞ്ഞിരിക്കുന്നത് ഏഴ് ഉപഗ്രഹങ്ങൾ തുടരെ തുടരെ
വിക്ഷേപിക്കാനുള്ള ഒരു പദ്ധതിയുടെ പൂർത്തീകരണമായിരുന്നു അതെന്നാണ്. ഈ ഉപഗ്രഹത്തിനൊക്കെ
നമ്മുടെ ഫോണിലെ മാപ്പുമായി എന്തു ബന്ധമാ ഉള്ളത്?"<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: "meera" , "sans-serif";">"അമ്മിണിയുടെ
ചോദ്യം വിഷയത്തിലേക്ക് നേരിട്ട് വരാൻ എന്നെ സഹായിച്ചു</span><span style="font-family: "arial" , "sans-serif";">…</span><span style="font-family: "meera" , "sans-serif";">
നേരത്തെ പറഞ്ഞുവല്ലോ ജിപിഎസ് സാങ്കേതികവിദ്യ പ്രാഥമികമായി നമ്മൾ നിൽക്കുന്ന സ്ഥലത്തിന്റെ
അക്ഷാംശ രേഖാംശങ്ങൾ കണ്ടുപിടിക്കാനാണ് സഹായിക്കുക എന്ന്. അമ്മിണി കണക്കിൽ ഗ്രാഫുകൾ
വരക്കാറില്ലേ? ഗ്രാഫിലെ ഏതൊരു ബിന്ദുവിനെയും നമ്മൾ എങ്ങനെയാ സംബോധന ചെയ്യുന്നത്?"<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;">"അത് അമ്മാവാ,
നമ്മൾ ഗ്രാഫ് വരയ്കേണ്ട വെള്ളക്കടലാസിൽ ആദ്യം രണ്ട് അക്ഷരേഘകൾ വരക്കും. അവക്ക് ആപേക്ഷികമായി
ഏതൊരു ബിന്ദുവിന്റെയും ദൂരം അറിയാമെങ്കിൽ പിന്നെ ബിന്ദുവിനെ അടയാളപ്പെടുത്താമല്ലോ..."<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-G1LoyO6ejeU/V01nbNDLcLI/AAAAAAAAFBs/r1IzzpAg4UUritA2a781chPCmbC1bcYFgCLcB/s1600/24satellite.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="195" src="https://3.bp.blogspot.com/-G1LoyO6ejeU/V01nbNDLcLI/AAAAAAAAFBs/r1IzzpAg4UUritA2a781chPCmbC1bcYFgCLcB/s200/24satellite.jpg" style="cursor: move;" width="200" /></a><span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;">"അതു തന്നെ.
ഒരു പ്രതലത്തിലെ ഏതൊരു വസ്തുവിന്റെയും സ്ഥാനം നമ്മൾ പറയുക അവിടെ മുൻകൂട്ടി സ്ഥാനം നിർണ്ണയിക്കപ്പെട്ട
ഏതെങ്കിലുമൊരു പ്രമാണത്തിനെ അധികരിച്ചായിരിക്കണം. ഇപ്പോൾ അമ്മിണി പറഞ്ഞ ഉദാഹരണത്തിൽ
പ്രമാണം വെള്ളക്കടലാസിൽ ആദ്യം നമ്മൾ വരക്കുന്ന അക്ഷരേഘകളാണ്. ഇതേ സന്ദർഭം ഭൂമിയുടെ
പ്രതലത്തിൽ ഒന്നു സങ്കല്പിച്ചു നോക്കൂ. ഗോളരൂപമായ ഭൂമിയുടെ പ്രതലത്തിൽ നമ്മൾ നിൽക്കുന്ന
ഇടത്തിനു പ്രമാണമാക്കാവുന്ന എന്തെങ്കിലുമൊരു സ്ഥിരവസ്തു ഉണ്ടാവണം. ജിപിഎസ് സംവിധാനങ്ങൾ
ഇതിനായി ആശ്രയിക്കുന്നത് ബഹിരാകാശത്ത് ഭൂമിയെ വലം വച്ചുകൊണ്ടിരിക്കുന്ന- ഭ്രമണപഥത്തിലെ
അവയുടെ സ്ഥാനം കൃത്യമായി മുൻകൂട്ടി നിർണ്ണയിക്കപ്പെട്ട -കൃത്രിമോപഗ്രഹങ്ങളെയാണ്!<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-mErQvn9SoXU/V01o4zECpNI/AAAAAAAAFCM/UoQ4X-iYy_MK9J6gIjVdby2F9F-7CCxEACLcB/s1600/GPS24goldenSML.gif" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><span style="font-size: large;"><img border="0" height="200" src="https://2.bp.blogspot.com/-mErQvn9SoXU/V01o4zECpNI/AAAAAAAAFCM/UoQ4X-iYy_MK9J6gIjVdby2F9F-7CCxEACLcB/s200/GPS24goldenSML.gif" width="183" /></span></a><a href="https://3.bp.blogspot.com/-G1LoyO6ejeU/V01nbNDLcLI/AAAAAAAAFBs/r1IzzpAg4UUritA2a781chPCmbC1bcYFgCLcB/s1600/24satellite.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-size: large;"></span></a><span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;">നേരത്തെ നമ്മൾ
പറഞ്ഞില്ലേ വ്യാപകമായി ഉപയോഗിക്കപ്പെടുന്ന ഒരു ജിപിഎസ് സംവിധാനമാണ് NAVSTAR എന്ന്?
NAVSTAR സംവിധാനത്തിൽ 27ൽ പരം കൃത്രിമ ഉപഗ്രഹങ്ങളെ ഭൂതലത്തിലെ സ്ഥാനനിർണ്ണയത്തിനായി
വിന്യസിച്ചിരിക്കുന്നു. ഈ ഉപഗ്രഹങ്ങൾ വിന്യസിക്കപ്പെട്ടിരിക്കുന്നതിന്റെ സവിശേഷത കാരണം
ഭൂമിയുടെ ഉപരിതലത്തിൽ എവിടെ നിന്നാലും ഏതു സമയവും കുറഞ്ഞത് മൂന്ന് ഉപഗ്രഹങ്ങളെങ്കിലും
കാണാദൂരത്തുണ്ടാകും. അവയുടെ സ്ഥാനത്തിന് ആപേക്ഷികമായി ഭൂതലത്തിൽ എവിടെയുമുള്ള സ്ഥാനം
എളുപ്പത്തിൽ കണക്കാക്കാനാവുന്നതേയുള്ളൂ"<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;">അപ്പോൾ കുഞ്ഞുണ്ണിക്ക്
ജിജ്ഞാസയായി: " അപ്പോ നമുക്ക് ഏതു നേരം വേണമെങ്കിലും ആശകാശത്തു നോക്കിയാൽ ഈ മൂന്ന്
ഉപഗ്രഹവിരുതൻമാരെ കാണാൻ പറ്റുവോ?"<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;">അതു കേട്ട് അമ്മാവനു
ചിരിപൊട്ടി : "കാണാദൂരത്ത് എന്ന വാക്ക് ഉപയോഗിച്ചുവെങ്കിലും നഗ്നനേത്രങ്ങൾകൊണ്ട് അവയെ കാണാമെന്ന് അതിന് അർഥമില്ല. ജിപിഎസ് സംവിധാനമുള്ള
ഫോണുകൾ ഈ ഉപഗ്രഹങ്ങൾ അയക്കുന്ന സന്ദേശങ്ങൾ സ്വീകരിക്കാൻ കഴിവുള്ളവയാണ്. ജിപിഎസ് ഉപഗ്രഹങ്ങൾ
സദാസമയം ഒരു പ്രത്യേക റേഡിയോ സന്ദേശം സംപ്രേക്ഷണം ചെയ്തുകൊണ്ടിരിക്കും. ഓരോ ഉപഗ്രഹത്തിന്റെയും
ഭ്രമണപഥത്തിലെ സ്ഥാനം, സന്ദേശമയച്ചപ്പോളത്തെ - വളരെ കൃത്യതയുള്ള സമയം- time </span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-U79GiiVzUH0/V01n9SAB6xI/AAAAAAAAFB8/8sNTQuKcQVA5i3Mhx3E0vuY1U8DTmNdmACLcB/s1600/download.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><span style="font-size: large;"><img border="0" src="https://1.bp.blogspot.com/-U79GiiVzUH0/V01n9SAB6xI/AAAAAAAAFB8/8sNTQuKcQVA5i3Mhx3E0vuY1U8DTmNdmACLcB/s1600/download.jpg" /></span></a></div>
<span style="font-size: large;">stamp ഇവയാണ്
ഈ റേഡിയോ സന്ദേശത്തിന്റെ ഉള്ളടക്കം. ഇവയെ സ്വീകരിക്കാൻ പര്യാപ്തമായ ജിപിഎസ് റിസീവർ
ഘടിപ്പിച്ച ഏത് ഉപകരണത്തിനും ഈ സന്ദേശങ്ങളുപയോഗിച്ച് ഭൂപ്രതലത്തിൽ തങ്ങളുടെ സ്ഥാനം
ഈ ഉപഗ്രഹങ്ങളുടെ സ്ഥാനത്തിന് ആപേക്ഷികമായി എവിടെയാണ് എന്നത് കണക്കാക്കാൻ കഴിയും. കാണാദൂരത്ത്
എന്നതുകൊണ്ട് ജിപിഎസ് റിസീവറുകൾക്ക് ആശയവിനിമയം നടത്താൻ കഴിയുന്ന പാകത്തിന് എന്നാണുദ്ദേശിച്ചത്.
ഈ ഉപഗ്രഹങ്ങളോരോന്നും പതിനായിരക്കണക്കിനു കിലോമീറ്ററുകൾ ഭൂപ്രതലത്തിനു മുകളിലാണെന്നതു
മറക്കേണ്ട!<o:p></o:p></span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: "meera" , "sans-serif";">മേൽപ്പറഞ്ഞ
27 ഉപഗ്രഹങ്ങളും ഓരോന്നിനും മുൻകൂട്ടി നിശ്ചയിക്കപ്പെട്ട സവിശേഷ ഭ്രമണപഥത്തിലൂടെ ദിവസത്തിൽ
കുറഞ്ഞത് രണ്ട് വട്ടമെങ്കിലും ഭൂമിയെ വലം വച്ചുകൊണ്ടിരിക്കും. ഇവ ഭൂമിയിലേക്ക് പ്രക്ഷേപണം
ചെയ്തുകൊണ്ടേയിരിക്കുന്ന സന്ദേശങ്ങൾ റിസീവറുകൾ പിടിച്ചെടുത്ത് തങ്ങളുടെ സ്ഥാനം, വേഗത,
ഗതി ഇവ നിർണ്ണയിക്കാനുള്ള ചില സങ്കീർണ്ണ ഗണിത സൂത്രവാക്യങ്ങളിലൂടെ നമുക്ക് നേരിട്ട്
ഉപയോഗപ്രദമായ വിവരരൂപത്തിലാക്കി തരുന്നു.</span><span style="font-family: "arial" , "sans-serif";">”</span><span style="font-family: "meera" , "sans-serif";"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: "meera" , "sans-serif";">അപ്പോൾ കുഞ്ഞുണ്ണിയുടെ
അച്ഛനു ഒരു സംശയം: </span><span style="font-family: "arial" , "sans-serif";">“</span><span style="font-family: "meera" , "sans-serif";">അപ്പോ ജിപിഎസ് സംവിധാനത്തിലെ <b>ഉപഗ്രഹങ്ങൾ
ഉപയോഗിക്കുന്നതിന് നമ്മൾ കൂടുതലായി പണം മുടക്കേണ്ടി വരില്ലേ?</b></span><span style="font-family: "arial" , "sans-serif";">”</span><span style="font-family: "meera" , "sans-serif";"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: "arial" , "sans-serif";">“</span><span style="font-family: "meera" , "sans-serif";">നേരത്തെ പറഞ്ഞുവല്ലോ ജി പി എസ് സന്ദേശങ്ങൾ
ഉപഗ്രഹങ്ങൾ അനുസ്യൂതം അയച്ചുകൊണ്ടേയിരിക്കും. നമ്മുടെ ദൂരദർശൻ നിലയത്തിന്റെ പ്രക്ഷേപണം
ഒക്കെ പോലെ. ആവശ്യക്കാർക്ക് ജിപിഎസ് റിസീവർ ഉപയോഗിച്ച് ഇവയെ സ്വീകരിച്ചാൽ മാത്രം മതിയാവും.
പണ്ടത്തെ മീൻമുള്ള് ആന്റിനകൾ മാത്രം വാങ്ങിയാൽ ദൂരദർശൻ സൗജന്യമായി കാണാമായിരുന്നില്ലേ?
ഏതാണ്ട് അതുപോലെ!</span><span style="font-family: "arial" , "sans-serif";">”</span><span style="font-family: "meera" , "sans-serif";"><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;"><br /></span>
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;">അപ്പോൾ കുഞ്ഞുണ്ണീടെ
അമ്മയ്ക്ക് മറ്റൊരു സംശയം: </span><span style="font-family: "arial" , "sans-serif"; font-size: large;">“</span><span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;">അല്ല, നീ പറഞ്ഞില്ലേ NAVSTAR പൊതുജനങ്ങൾക്കായി
ലഭ്യമാണെന്ന്. അമേരിക്കയുടെ ഈ 27 ഉപഗ്രഹങ്ങൾ ഉള്ളപ്പൊ എന്തിനാ നമ്മൾ ഭാരതീയർ പിന്നെയും
7എണ്ണം ഈ കാശെല്ലാം മുടക്കി പിന്നെയും വിക്ഷേപിച്ചത്? വെറുതേ ലോകരാജ്യങ്ങൾക്കു മുൻപിൽ
ഒന്ന് ഞെളിയാനായിട്ടാ?</span><span style="font-family: "arial" , "sans-serif"; font-size: large;">”</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-O6nfECqbxSg/V01nSIQSnUI/AAAAAAAAFBo/jihFMAdiWpwfBfdTibp_bYAKuqgu-xi8ACKgB/s1600/main-qimg-f7dac3adc784d0256cc9845c77a63b61.png" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><span style="font-size: large;"><img border="0" height="102" src="https://1.bp.blogspot.com/-O6nfECqbxSg/V01nSIQSnUI/AAAAAAAAFBo/jihFMAdiWpwfBfdTibp_bYAKuqgu-xi8ACKgB/s200/main-qimg-f7dac3adc784d0256cc9845c77a63b61.png" width="200" /></span></a></div>
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;">ആ ചോദ്യം കേട്ട്
എല്ലാവരും ചിരിച്ചു പോയി. അമ്മാവൻ തുടർന്നു: </span><span style="font-family: "arial" , "sans-serif"; font-size: large;">“</span><span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;">കാര്യം
NAVSTAR സേവനം സൗജന്യമൊക്കെയാണെങ്കിലും അതിന്റെ നിയന്ത്രണം അമേരിക്കൻ സർക്കാരിന്റെ
കൈവശം തന്നെയാണ്. നാവികവിദ്യയുടെ ഏറ്റവും മർമ്മപ്രധാനമായ ഉപയോഗം സൈനിക ആവശ്യങ്ങൾക്കായാണ്.
സെന്റിമീറ്ററുകളുടെ കൃത്യതയിൽ ശത്രു ഭൂപ്രദേശങ്ങളിൽ ആയുധങ്ങൾ വർഷിക്കുന്നതിനും, സൈനിക
മുന്നേറ്റങ്ങൾ പിഴക്കാതെ ആസൂത്രണം ചെയ്യുന്നതിനും, സേനാമുന്നേറ്റങ്ങൾ നടത്തുന്നതിനും
ഈ സാങ്കേതികവിദ്യ അത്യന്താപേക്ഷിതമാണ്. കാർഗിൽ യുദ്ധസമയത്ത് NAVSTAR സേവനം അമേരിക്ക
നമുക്ക് നിഷേധിച്ചു. എന്നു വച്ചാൽ ഇന്ത്യയുടെ മുകളിൽ വരുമ്പോൾ ആ ഉപഗ്രഹങ്ങൾ തന്ത്രപരമായി
മൗനം ദീക്ഷിക്കാൻ തുടങ്ങി; നമ്മുടെ റിസീവറുകൾക്ക് സ്ഥാനനിർണയം അസാദ്ധ്യവുമായി! ഈ തലവേദന
ഭാവിയിൽ ഒഴിവാക്കാൻകൂടിയാണ് നമ്മൾ സ്വന്തം
നിയന്ത്രണത്തിലുള്ള ഉപഗ്രഹസമൂഹത്തെ വിക്ഷേപിച്ചത്. NAVIC ൽ ആകെ 7 ഉപഗ്രഹങ്ങളേയുള്ളൂ
എന്നു പറഞ്ഞല്ലോ. അതുകൊണ്ടു തന്നെ ഇതുപയോഗിച്ച് ഭൂപ്രതലം ആകമാനം ആവരണം ചെയ്യാനാവില്ല.
ഭാരതവും ചുറ്റുമുള്ള ഏതാനും രാജ്യങ്ങളും അടങ്ങുന്ന ഭൂപ്രദേശത്തിൽ മാത്രമേ സൈനിക - അന്തരീക്ഷ
പഠന - നാവിഗേഷൻ സേവനങ്ങൾ <b>NAVIC </b>ലൂടെ ലഭ്യമാകൂ.</span><span style="font-family: "arial" , "sans-serif"; font-size: large;">”</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "arial" , "sans-serif"; font-size: large;"><br /></span></div>
<span style="font-size: large;"><br /></span>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-3tOGTw6w2G8/V01lx9Y5BeI/AAAAAAAAFBY/vxlvYQ0o0PsrblzZPqc3PNTmvYarePcLgCLcB/s1600/IMG-20160531-WA0005.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-size: large;"><img border="0" height="320" src="https://3.bp.blogspot.com/-3tOGTw6w2G8/V01lx9Y5BeI/AAAAAAAAFBY/vxlvYQ0o0PsrblzZPqc3PNTmvYarePcLgCLcB/s320/IMG-20160531-WA0005.jpg" width="233" /></span></a></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;">കുഞ്ഞുണ്ണി എന്തെങ്കിലും
ആലോചിക്കുകയാണെന്നതിന്റെ തെളിവെന്താണെന്നോ? </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;">അവനൊരു തോർത്തോ തൂവാലയോ കൈയ്യിലെടുത്ത്
കറക്കിക്കൊണ്ടിരിക്കും. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;">അവന്റെ തലച്ചോർ പ്രവർത്തിക്കുകയാണെന്നതിന്റെ അടയാളമാണത്. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: "meera" , "sans-serif";">എല്ലാവരും
വർത്തമാനം കഴിഞ്ഞ് നോക്കുമ്പോൾ കുഞ്ഞുണ്ണി തോർത്തും കറക്കി മുറ്റത്തും തൊടിയിലെ മരച്ചുവട്ടിലുമൊക്കെ
മാനം നോക്കി നടപ്പാണ്. അവനറിയാം- കാണാൻ കഴിയുന്നില്ലെങ്കിൽക്കൂടി അമേരിക്കക്കാരുടെ
27 ഉപഗ്രഹങ്ങളിൽ ഏതോ മൂന്നുനാലെണ്ണവും ഭാരതം ഈയിടെ വിക്ഷേപിച്ച 7 ഉപഗ്രഹങ്ങളുമൊക്കെ
അങ്ങ് മേഘങ്ങൾക്കു മേലേ, നക്ഷത്രങ്ങൾക്ക് കീഴെയായി നിരന്തരം </span><span style="font-family: "arial" , "sans-serif";">“</span><span style="font-family: "meera" , "sans-serif";">കുഞ്ഞുണ്ണീ..
ഞങ്ങൾ ദാ ഇപ്പൊ ഇന്നയിന്നയിടങ്ങളിലായുണ്ടെങ്കിൽ, നീയെവിടെയാണെന്നു കണ്ടുപിടിക്കാമോ?</span><span style="font-family: "arial" , "sans-serif";">”</span><span style="font-family: "meera" , "sans-serif";">
എന്ന് ചോദിച്ചുംകൊണ്ട് ഒഴുകി നടപ്പുണ്ടാവുമെന്ന്!<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , "sans-serif"; font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-Meib0qlBjOg/V01phlw5u9I/AAAAAAAAFCU/UnKzOek9vPgyp0-mDSNgDXRuMRGRIuUJgCLcB/s1600/IMG-20160531-WA0008.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><span style="font-size: large;"><img border="0" height="200" src="https://3.bp.blogspot.com/-Meib0qlBjOg/V01phlw5u9I/AAAAAAAAFCU/UnKzOek9vPgyp0-mDSNgDXRuMRGRIuUJgCLcB/s200/IMG-20160531-WA0008.jpg" width="191" /></span></a></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "meera" , sans-serif; font-size: large;">ഈ ലേഘനം ശാസ്ത്രകേരളം മാസികയുടെ ജൂൺ ലക്കത്തിൽ അച്ചടിച്ചുവന്നിട്ടുള്ളതാണ്</span></div>
</div>
രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-26053667421724565982016-05-20T19:12:00.000+05:302016-05-20T19:42:11.671+05:30ഷ്രോഡിഞ്ജറുടെ പൂച്ച<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">'ഷ്രോഡിഞ്ജറുടെ പൂച്ച'യെ കേട്ടിട്ടില്ലേ? </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ശാസ്ത്രത്തിലെ പ്രസിദ്ധമായൊരു സങ്കല്പ - പരീക്ഷണമാണത്.</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-cTLoC4YHGKA/Vz8MHwE0VzI/AAAAAAAAE_g/ovBiNxHMmf4jgZUJYr260cb2tKgqDpBVgCLcB/s1600/Schrodingers_cat.svg.png" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="170" src="https://1.bp.blogspot.com/-cTLoC4YHGKA/Vz8MHwE0VzI/AAAAAAAAE_g/ovBiNxHMmf4jgZUJYr260cb2tKgqDpBVgCLcB/s320/Schrodingers_cat.svg.png" width="320" /></a></div>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">അടച്ചുമൂടിയ ഒരു പെട്ടിയിൽ ഒരു പൂച്ച. </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ഒപ്പം ഒരു കുപ്പിയിൽ മാരകമായ വിഷവാതകവും. </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">കുപ്പി എങ്ങനെയെങ്കിലും തുറക്കപ്പെട്ടാൽ ഉറപ്പായും പൂച്ച ചാകും. കുപ്പിക്കു മീതെ ഒരു ചുറ്റിക ഓങ്ങിയിരിപ്പുണ്ട്. പെട്ടിയിൽ തന്നെ റേഡിയോ വികിരണം പുറപ്പെടുവിച്ചേക്കാവുന്ന ഒരു കഷണം ലോഹവുമുണ്ട്. </span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ഈ ലോഹം വികിരണം പുറപ്പെടുവിച്ചാൽ അത് ചുറ്റികയെ വീഴ്താനുള്ള സ്വിച്ച് പ്രവർത്തിപ്പിക്കും. </span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">വിഷവാതകത്തിന്റെ കുപ്പിയിലേക്ക് ചുറ്റിക വീഴും. </span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">കുപ്പി പൊട്ടും. </span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ഗ്യാസ് പുറത്ത് വരും. </span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">പൂച്ച ചത്തും പോകും.</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-DV3f3NXXTE8/Vz8MSastbmI/AAAAAAAAE_k/pyVIxW15BVkz6lRRPv7yyFMeEMWkUdR5QCLcB/s1600/gato-schrodinger-abierta2.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://2.bp.blogspot.com/-DV3f3NXXTE8/Vz8MSastbmI/AAAAAAAAE_k/pyVIxW15BVkz6lRRPv7yyFMeEMWkUdR5QCLcB/s1600/gato-schrodinger-abierta2.jpg" /></a></div>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">റേഡിയോ വികിരണം എപ്പൊ സംഭവിക്കുമെന്നത് കൃത്യമായി നിർവ്വചിക്കാനാവില്ല... </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">വളരെ ആകസ്മികമായും അപ്രതീക്ഷിതമായുമാണ് അതു നടക്കുക. </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">വികിരണം നടന്നിട്ടുണ്ടോ ഇല്ലയോ എന്നത് : പെട്ടി തുറന്ന് - ചുറ്റിക വീഴാനുള്ള സ്വിച്ച് പ്രവർത്തിച്ച് - കുപ്പി പൊട്ടിയിട്ടുണ്ടോ.. എന്നു നോക്കാതെ പറയാൻ കഴിയില്ല.</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ഇനി വികിരണം നടന്നാൽ തന്നെയും സ്വിച്ചിൽ വേണ്ടതുപോലെ അതു വീണോ... ചുറ്റികയിൽ ഘടിപ്പിച്ച യന്ത്രം പ്രവർത്തിച്ചോ? ഒന്നും ആർക്കും പെട്ടി തുറന്ന് പരിശോധിച്ചു നോക്കാതെ കൃത്യമായി പറയാനാവില്ല.</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">പെട്ടി ഒരിക്കൽ അടച്ചുകഴിഞ്ഞാൽ പിന്നെ തുറന്നു നോക്കാതെ രണ്ടാലൊന്ന് നിശ്ചയിക്കാൻ - പൂച്ച ജീവനോടുണ്ടോ ഇല്ലയോ എന്ന് പറയാൻ കഴിയില്ല എന്നു സാരം. </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ഒന്നു കടത്തി പറഞ്ഞാൽ - പെട്ടി തുറക്കുന്നതുവരെ, ഒരേ സമയം ഷ്രോഡിഞ്ജറുടെ പൂച്ച ജീവനോടെയും മരിച്ചുമിരിക്കുന്നു!</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-DSEUejrb-UM/Vz8MbREzg-I/AAAAAAAAE_o/Jfc6vX64dWYdrhj1H2oeYMATBHcmtzY-gCLcB/s1600/maxresdefault.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="180" src="https://1.bp.blogspot.com/-DSEUejrb-UM/Vz8MbREzg-I/AAAAAAAAE_o/Jfc6vX64dWYdrhj1H2oeYMATBHcmtzY-gCLcB/s320/maxresdefault.jpg" width="320" /></a><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ശരിക്കുമങ്ങ് കടത്തി പറഞ്ഞാൽ - പെട്ടി തുറക്കുന്ന പ്രവൃത്തിയുണ്ടല്ലോ.. അതാണ് ഒരേ സമയം ജീവിച്ചിരിക്കയും ചത്തുപോയിരിക്കയും ചെയ്തുകൊണ്ടിരുന്ന ഈ വിചിത്ര പൂച്ചയ്ക്ക് ചത്തുവെന്നോ ജീവനോടെയിരിക്കുന്നുവെന്നോ ഉള്ള നിശ്ചിതത്വം കൊടുക്കുന്നത് !</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ചുരുക്കിപ്പറഞ്ഞാൽ ഷ്രോഡിഞ്ജറുടെ പൂച്ച എത്ര കാലം വേണമെങ്കിലും ചത്തു പോയി എന്ന് നിശ്ചയിക്കാനാകാത്തതുപോലെ ഇരിക്കും - പെട്ടി തുറക്കാതിരുന്നാൽ മതി.</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ശാസ്ത്രതത്വങ്ങൾ നിത്യജീവിതത്തിൽ പ്രയോഗിക്കുന്നതിന്റെ സാധ്യതകൾ വലുതും രസകരവുമാണ്.</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ഒരാളെ ഒഴിവാക്കണമെന്നു കരുതൂ.. എന്നാൽ അത് രക്തം പൊടിയാതെ - മാന്യമായി - നിഷ്കളങ്കമായി അയാൾ പോലുമറിയാനിടവരാതെ പരാതി കേൾപ്പിക്കാതെ വേണം താനും. </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">വളരെയെളുപ്പം. </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">അയാളെ ഒരു ഷ്രോഡിഞ്ജറുടെ പൂച്ചയാക്കുക എന്നിട്ടാ പെട്ടിയിലിട്ടു മൂടുക. </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">നമ്മൾ ഇതിനോടകം സ്വരുക്കൂട്ടി വച്ച വിദ്വേഷവും അനിഷ്ടവും വിരോധവും അവജ്ഞയും എന്നുവേണ്ട ഉള്ളിൽ നിന്ന് കളഞ്ഞ് ആത്മശുധീകരണം നടത്തണമെന്നു നിശ്ചയിച്ച് മാറ്റി വച്ചിരിക്കുന്ന ഇജ്ജാതി സകല വികാരങ്ങളും അടങ്ങുന്ന വിഷവാതകം മനോഹരമായൊരു ചില്ലുകുപ്പിയിലാക്കി അടക്കുന്നതിനു മുമ്പ് പെട്ടിയിൽ വക്കാൻ മറക്കരുതേ! </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">കോമാളിയായ ഷ്രോഡിഞ്ജറുടെ പൂച്ചക്കു പോലും ആ കുപ്പി കാണുമ്പോൾ "ഹായ്.. ഈ ബോറൻ പെട്ടിക്കുള്ളിൽ ഭംഗിയുള്ളൊരു കുപ്പിയെങ്കിലുമുണ്ടല്ലോ.. എത്ര ഭംഗി!" എന്നേ തോന്നാവൂ. </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">അണുവികിരണമയക്കുന്ന ലോഹത്തിന്റെ സ്ഥാനം വെറുക്കപ്പെട്ട ഷ്രോഡിഞ്ജറുടെ പൂച്ചയിലെ നമ്മളിലുള്ള ശുഭപ്രതീക്ഷയ്ക്കാണ്. </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ശ്ശ്ശ്...! പൂച്ച ഇതൊന്നുമറിയല്ലേ... ജന്മനാ സൂത്രശാലി എന്നു പേരുകേട്ട ജീവിയല്ലേ... ഇതിന്റെ മണമടിച്ചാൽ മതി... പരീക്ഷണം പാളും. പിന്നെ വേറേ പരീക്ഷണം തപ്പി നടക്കേണ്ടിവരും.</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">പരീക്ഷണം തുടങ്ങി പെട്ടിയടച്ചു കഴിഞ്ഞാൽ പിന്നെ ആ പെട്ടിയെപ്പറ്റി തന്നെ അങ്ങു മറന്നു കളഞ്ഞേക്കണം... </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">'അണുവികിരണം വന്നോ ചുറ്റിക വീണോ കുപ്പി പൊട്ടിയോ ഇതൊന്നും എന്നെ ബാധിക്കുന്ന വിഷയമേ അല്ല... അതു വെറുമൊരു ശാസ്ത്ര പരീക്ഷണമാണെ'ന്നങ്ങു ഭാവിച്ചേക്കണം. </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">മനസിലെ വിഷമയമായ ഭാരമൊക്കെ ഇറക്കിയ ആശ്വാസത്തോടൊപ്പം ശാസ്ത്രീയമല്ലെങ്കിലും ഏറ്റവും സംഭാവ്യമായ ആ സാധ്യതയെ ഓർത്ത് ആരുമറിയാതെ വേണമെങ്കിൽ ഊറിച്ചിരിക്കുകയുമാകാം. </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">മനസിലായില്ലേ? നിങ്ങളാ പെട്ടി തുറന്നില്ലെങ്കിൽപോലും മണൽ ഘടികാരത്തിലെ മണൽത്തരികൾ പോലെ ഊർന്നു വീണ് തീരുന്ന ഷ്രോഡിഞ്ജറുടെ പൂച്ചയുടെ പ്രത്യാശ, </span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">അധികമൊന്നും വൈകാതെ തന്നെ </span><span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">അണുവികിരണം കൊണ്ട് പെട്ടിക്കകത്ത് ഒരു കമ്പക്കെട്ടു തന്നെ നടത്തിക്കഴിഞ്ഞിരിക്കും. </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">മണ്ടനായ ഷ്രോഡിഞ്ജറുടെ പൂച്ചയാകട്ടെ ഇങ്ങനൊരു പരീക്ഷണത്തെപ്പറ്റി പോലും ബോധവാനല്ലാതെ പരീക്ഷിക്കപ്പെട്ടുകഴിഞ്ഞും കാണും. </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">"ഏതപ്പാ ക്വാണ്ടം മെക്കാനിക്സ്" എന്നു പറഞ്ഞപോലെ!</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ഇങ്ങനെയൊക്കെയാണെങ്കിലും നിങ്ങളുടെയുള്ളിൽ 'ഈശ്വരാ ഭഗവാനേ പരീക്ഷണം കൊണ്ട് പൂച്ചക്ക് ആപത്തൊന്നും വരല്ലേ' എന്നുണ്ടുതാനും... എന്താ ശരിയല്ലേ? </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ഹഹഹ.. സാരമില്ല... അവിടെയാണ് ശാസ്ത്രം ശരിക്കും നിങ്ങളുടെ രക്ഷകനാകുന്നത്.</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">പെട്ടി തുറന്നാലേ ഷ്രോഡിഞ്ജറുടെ പൂച്ച ചാവുകയുള്ളൂ.. </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">പെട്ടി തുറന്നു നോക്കാൻ മെനക്കെടാത്തിടത്തോളം കാലം ഷ്രോഡിഞ്ജറുടെ പൂച്ച, പൂർണരാരോഗ്യവാനായി, സ്വസ്ഥനായി, പതിവുള്ളതുപോലെ - പെട്ടിക്കുള്ളിൽ ഉലാത്തുകയും, തന്റെ ആനന്ദത്തിന്റെയും ഉല്ലാസത്തിന്റെയും ലക്ഷണമായി "മ്യാവു.. മ്യാവു.." എന്നു വക്കുകയും, വാലുകൊണ്ട് മനോഹരമായ രൂപങ്ങൾ നിർമ്മിക്കുന്ന പ്രവൃത്തിയിലേർപ്പെടുകയും, മിനുത്ത മീശരോമങ്ങൾ വീണ്ടും മിനുക്കുകയും, അടുപ്പത്തുവച്ച വെള്ളപ്പാത്രം പോലെ കുറുകുന്ന ശബ്ദമുണ്ടാക്കയും ചെയ്യുന്നുണ്ട് എന്നു വിശ്വസിക്കാൻ തീർച്ചയായും ശാസ്ത്രം നിങ്ങളെ അനുവദിക്കുന്നുണ്ട്. </span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-bizr8ocBzGA/Vz8T8k3FGsI/AAAAAAAAFAE/Qjdw-s8vK9YiZDKomDfRJFvrRqL8xLQaACLcB/s1600/schrodingers-cat.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="125" src="https://4.bp.blogspot.com/-bizr8ocBzGA/Vz8T8k3FGsI/AAAAAAAAFAE/Qjdw-s8vK9YiZDKomDfRJFvrRqL8xLQaACLcB/s200/schrodingers-cat.jpg" width="200" /></a></div>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span></div>
രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-75132833767180192362016-05-03T17:49:00.002+05:302016-05-31T16:49:11.440+05:30മഞ്ഞുപോലെ…<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-zXenA9tH7dk/VyiWoHtE9tI/AAAAAAAAE9w/igD8p3tho6I3_grje4RcyaEwU4XkkwAvACLcB/s1600/IMG-20160502-WA0012.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="260" src="https://4.bp.blogspot.com/-zXenA9tH7dk/VyiWoHtE9tI/AAAAAAAAE9w/igD8p3tho6I3_grje4RcyaEwU4XkkwAvACLcB/s640/IMG-20160502-WA0012.jpg" width="640" /></a></div>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ഒഴിവുദിവസം എന്തു ചെയ്യണമെന്നോർത്ത് തല പുകയ്ക്കാതെ ചായ കുടിച്ചോണ്ടിരുന്നപ്പൊളാണ് കുഞ്ഞുണ്ണി അടുത്തുവന്ന് പറ്റിക്കൂടിയത്. </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">“അമ്മാവാ എന്താ ഇനി ചെയ്യാമ്പോണേ?”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">“ഞാനും അതുതന്നെയാ കുട്ടാ ഓർത്തോണ്ടിരുന്നേ. നമുക്ക് കാറിന്റെ അകം വൃത്തിയാക്കിയാലോ?”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">അവൻ ചാടിയിറങ്ങിക്കഴിഞ്ഞു… വൃശ്ചികമാസമായകൊണ്ട് കാലത്തെ തണുപ്പ് മാറിവരുന്നതേയുള്ളൂ.. മടിയും.</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">കുഞ്ഞുണ്ണി അകത്തുനിന്ന് താക്കോലെടുത്ത് കാറിനുള്ളിൽ കയറി പണി തുടങ്ങിക്കഴിഞ്ഞു. </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">“അമ്മാവാ ഇതിനകം ആകെ നനഞ്ഞിരിക്കുവാ… അതെങ്ങനെ! ഇന്നലെ മഴയൊന്നും നനഞ്ഞതല്ലല്ലോ… ഗ്ലാസുകളാണെങ്കിൽ കയറ്റിയുമാണിട്ടിരുന്നത്..”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">“കാലത്തെ ഓപ്പോൾ പാലിന്റെ മൊന്ത ഫ്രിഡ്ജിൽനിന്ന് പുറത്തെടുത്ത് വച്ചപ്പോ അതിന്റെ </span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><a href="https://4.bp.blogspot.com/-TEECn54X6EE/VyiPccQ9QvI/AAAAAAAAE8k/5sUp8tFKm-IDfb2BKlTuSZ7zRo2D0c2pACLcB/s1600/mist_on_steel.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://4.bp.blogspot.com/-TEECn54X6EE/VyiPccQ9QvI/AAAAAAAAE8k/5sUp8tFKm-IDfb2BKlTuSZ7zRo2D0c2pACLcB/s200/mist_on_steel.jpg" width="183" /></a></span></div>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">പുറത്താകെ വെള്ളത്തുള്ളികൾ പറ്റിപ്പിടിച്ചു കൂടിയത് നീ കണ്ടതല്ലേ? പൈപ്പിൽനിന്ന് വെള്ളമൊന്നും ഒഴിച്ചിട്ടല്ലല്ലോ അത്… അതുപോലെ തന്നെ തണുത്ത പ്രതലം കിട്ടിയപ്പോൾ നീരാവി വെള്ളമായി ഘനീഭവിച്ചതാണിതും.”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">കുഞ്ഞുണ്ണി താത്പര്യത്തോടെ ചെവി കൂർപ്പിച്ച് ബാക്കിയെന്താണ് അമ്മാവൻ പറയുന്നതെന്നും നോക്കി നിൽപ്പാണ്. </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">അൽപ്പം വിശദമായി പറഞ്ഞാൽ, അന്തരീക്ഷവായുവിലെ പ്രധാനപ്പെട്ട ഒരു ഘടകമാണല്ലോ നീരാവി. വായുവിനെ നമ്മൾ തണുപ്പിക്കുന്നു എന്നു വക്കൂ… ഊഷ്മാവ് ഒരു പ്രത്യേക അളവിൽ താഴെ എത്തുമ്പോൾ ആ നീരാവിക്ക് വാതകമായിത്തന്നെ ആയിരിക്കാൻ കഴിയാതെ ഘനീഭവിച്ച് ദ്രാവകമായി- ജലമായി മാറാൻ തുടങ്ങും. അങ്ങനെ ഉണ്ടായ ജലം അരികിലുള്ള തണുത്ത പ്രതലങ്ങളിലൂടെ പറ്റിപ്പിടിച്ചിരിക്കുന്നതാണ് നമ്മളീ കാണുന്ന വെള്ളം മുഴുവനും. രാത്രി നല്ല തണുപ്പല്ലായിരുന്നോ… പകലൊക്കെ ഉള്ള ഉഷ്ണം കാരണം അന്തരീക്ഷത്തിൽ നല്ലപോലെ നീരാവി ഉണ്ടായിക്കാണും… അങ്ങനെ കാറിനുള്ളിലെ വായുവിൽ അടങ്ങിയ നീരാവിയാണ് തണുത്ത് മഞ്ഞുതുള്ളികൾ പോലെയായി ഈ ഇരിക്കുന്നതൊക്കെ. </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ഞങ്ങളുടെ ഈ സംഭാഷണം കേട്ടുകൊണ്ട് അമ്മിണി പുറത്തേയ്ക്ക് വന്നു… “അമ്മാവാ, ഇപ്പൊ പറഞ്ഞ, അന്തരീക്ഷത്തിലുള്ള നീരാവി വെള്ളമായി മാറുന്ന ഊഷ്മാവിനെയല്ലെ നമ്മൾ ഡ്യൂ പോയിന്റ് എന്നു വിളിക്കുക?”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">കുഞ്ഞുണ്ണിക്ക് അമ്പരപ്പ്.. “ഓപ്പോൾ അതിനെടയ്ക്ക് പോയി പുസ്തകം നോക്കി കണ്ടുപിടിച്ചോ?”</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">“വളരെ ശരിയാണ് അമ്മിണീ… കാലാവസ്ഥ പറയുന്നതിലെ ഒരു പ്രധാന സൂചികയാണ് ഈ ഡ്യൂ പോയിന്റ്. ഊഷ്മാവ് എത്ര വരെ താഴുമ്പോളാണ് നിലവിലെ അന്തരീക്ഷത്തിൽ നീരാവി ഉറഞ്ഞ് </span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><a href="https://3.bp.blogspot.com/-C_kg7caAALY/VyiXF4J2CEI/AAAAAAAAE90/QAK6YcjeN_0TPDST_ksqovnYZ_FKuetTgCLcB/s1600/IMG-20160502-WA0014.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://3.bp.blogspot.com/-C_kg7caAALY/VyiXF4J2CEI/AAAAAAAAE90/QAK6YcjeN_0TPDST_ksqovnYZ_FKuetTgCLcB/s200/IMG-20160502-WA0014.jpg" width="153" /></a></span></div>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ജലകണങ്ങളാവുക എന്നതിനെയാണിതു സൂചിപ്പിക്കുന്നത്. അപ്പോൾ അമ്മിണി പറയൂ, അമ്മാവൻ ജോലി ചെയ്യണ ബെംഗളൂരുവിൽ അന്തരീക്ഷത്തിൽ നീരാവി കുറവും ഇവിടെ നമ്മുടെ നാട്ടിൽ നീരാവി കൂടുതലുമാണെങ്കിൽ എവിടെയായിരിക്കും ഡ്യൂ പോയിന്റ് കൂടുതൽ? “</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">അമ്മിണി ആലോചന തുടങ്ങിയപ്പോളേക്കും കുഞ്ഞുണ്ണി അച്ഛന്റെ ഫോണിലെ കാലാവസ്ഥ -ആപ്പ് നോക്കി എളുപ്പത്തിൽ അതു കണ്ടുപിടിക്കാൻ അകത്തേക്ക് ഓടി.</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">“ബെംഗളൂരുവിൽ അന്തരീക്ഷത്തിലെ നീരാവി കുറവെങ്കിൽ ഇവിടത്തെക്കാളും തണുത്തെങ്കിലല്ലേ മഞ്ഞുതുള്ളികൾ വരാൻ തുടങ്ങൂ..? ഇവിടെയാവുമ്പോൾ ധാരാളം നീരാവി ഉള്ളകൊണ്ട് ചെറുതായൊന്നു തണുക്കുമ്പോളേയ്ക്കും വെള്ളം രൂപപ്പെടാൻ തുടങ്ങും. എന്താ ശരിയല്ലേ?” അവളുടെ മുഖത്ത് ആത്മവിശ്വാസം നിറഞ്ഞ ചിരി.</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">കുഞ്ഞുണ്ണി അച്ഛന്റെ ഫോണിൽ ബെംഗളൂരുവിലെയും കൊച്ചിയിലെയും കാലാവസ്ഥാ സൂചികകൾ നോക്കുകയാണ്.</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-cNWf5rD1UEs/VyiS5HllTII/AAAAAAAAE9M/dR4BkN56ATsmxUhW2I-kceNdk-ZxJLapACLcB/s1600/dewpoint.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="259" src="https://3.bp.blogspot.com/-cNWf5rD1UEs/VyiS5HllTII/AAAAAAAAE9M/dR4BkN56ATsmxUhW2I-kceNdk-ZxJLapACLcB/s320/dewpoint.png" width="320" /></a></div>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">“ശരിയാ ഓപ്പോളേ… ബെംഗളൂരുവിൽ ഡ്യൂ പോയിന്റ് 14ഡിഗ്രീ യും ഇവിടെ 24ഡിഗ്രീയുമാണ്! അപ്പൊ ഇവിടത്തെയത്ര എളുപ്പം ബെംഗളൂരുവിൽ അമ്മാവനു ഇതുപോലത്തെ മഞ്ഞുതുള്ളികൾ കാണാൻ കിട്ടില്ലല്ലേ?”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">കാറിനുള്ളിലെ വെള്ളം തുടച്ചുകൊണ്ട് അമ്മാവൻ പറഞ്ഞു “രണ്ടുപേരും പറഞ്ഞത് ശരിയാണ്. ഇവിടെ ഇത്രയെളുപ്പം നീരാവി ഘനീഭവിക്കുന്നത് ഏറ്റവും ശല്യമായി തോന്നാറുള്ളത് മഴയത്തും വെളുപ്പിനുമൊക്കെ കാറോടിക്കുമ്പോളാണ്. ശ്രദ്ധിച്ചിട്ടില്ലേ ശല്യമായിട്ട് കാറിന്റെ ചില്ലിൽ നിറയെ ആവി വന്ന് പറ്റിക്കൂടി ഒന്നും കാണാനാകാതെ വരണത്?”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">അമ്മിണി പറഞ്ഞു: “ശരിയാണ്… ചിലപ്പൊ ചില്ലിനകത്ത് വരും.. ചിലപ്പൊ പുറത്തായിരിക്കും… </span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><a href="https://3.bp.blogspot.com/-SbAW5YRFjaA/VyiTenc6GAI/AAAAAAAAE9U/GF0eAniwrc4jOBHuX4GAckJHE3wRGIaEACLcB/s1600/img_5041_aperture-scaled1000.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="238" src="https://3.bp.blogspot.com/-SbAW5YRFjaA/VyiTenc6GAI/AAAAAAAAE9U/GF0eAniwrc4jOBHuX4GAckJHE3wRGIaEACLcB/s320/img_5041_aperture-scaled1000.jpg" width="320" /></a></span></div>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ആകെ ഒന്നും കാണാനാവാത്തപോലെ… അങ്ങനെ വരുമ്പോ നമ്മൾ എങ്ങനെയാ അമ്മാവാ വണ്ടി ഓടിക്കണേ? പുറത്തെ ആവി വേണമെങ്കിൽ വൈപ്പർ വച്ച് കളയാമെന്നു വക്കാം.. അകത്തേത് തുടക്കാൻ എനിക്ക് കൈ എത്തില്ല.”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">തലേ ദിവസവുംകൂടി പതിനെട്ട് വയസാവണേന്റെ പിറ്റേദിവസം തന്നെ അവളെ കാർ ഓടിക്കാൻ പഠിപ്പിക്കണമെന്നു ശട്ടം കെട്ടിയതേയുള്ളു അമ്മിണി. അവളുടെ വിഷമം കണ്ടപ്പോ ചിരിച്ചുപോയി..</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">“അതിനല്ലേ കാറിലെ എയർ കണ്ടീഷണർ”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ഇതു കേട്ടിട്ട് കുഞ്ഞുണ്ണിക്ക് ചിരി അടക്കാൻ പറ്റിയില്ല… “എന്റെ അമ്മാവാ ഞങ്ങളെ ഇങ്ങനെ പറ്റിക്കരുത് ട്ടോ… ഏസി തണുപ്പിക്കാനുള്ളതല്ലേ… മഞ്ഞ് വന്നതുതന്നെ തണുപ്പ്കാരണം. അപ്പൊ നമ്മൾ ഏസി ഇട്ട് പിന്നേം തണുപ്പിച്ചാൽ പിന്നെ “മഞ്ഞുപോലെ മാൻ കുഞ്ഞുപോലെ..” എന്ന പാട്ടും വച്ച് വണ്ടി എവിടെയെങ്കിലും സൈഡിൽ നിർത്തിയിടേണ്ടിവരില്ലേ?”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">കുഞ്ഞുണ്ണീടെ ചോദ്യം കേട്ട് എല്ലാവരും പൊട്ടിച്ചിരിച്ചുപോയി.</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">“കുഞ്ഞുണ്ണി പറഞ്ഞത് ഭാഗികമായി ശരിയാണ്. പക്ഷെ അപ്പറഞ്ഞതിൽ ഒന്ന് തെറ്റിധാരണയാണ്. ഏ സി തണുപ്പിക്കാൻ മാത്രല്ല, വായു ചൂടാക്കാനും ഉപയോഗിക്കാം. വിനുവമ്മാവൻ ഇനി അമേരിക്കയിൽനിന്നു വിളിക്കുമ്പോൾ ഒന്ന് ചോദിച്ചുനോക്കൂ അവിടൊക്കെ ഏ സി കൊണ്ട് കാറും വീടുമൊക്കെ തണുപ്പിക്കുവാണോ ചൂടാക്കുവാണോ ചെയ്യണത് എന്ന്!</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ഇനി അമ്മിണീടെ പ്രശ്നത്തിലേക്ക് വരാം. കാറിലെ ഏ സി പ്രവർത്തിപ്പിക്കുമ്പോൾ അത് ഒരു യന്ത്രം വച്ച് വായുവിനെ തണുപ്പിക്കുകയോ ചൂടാക്കുകയോ ചെയ്തിട്ട് പല പല പഴുതുകളിലൂടെയായി കാറിനുള്ളിൽ പ്രവഹിപ്പിക്കുന്നു. അതിനുള്ള ദ്വാരങ്ങളിൽ ചിലത് നമ്മുടെ മുഖത്തിനു നേരേ ആയിരിക്കും. ചിലത് കാലിനടുത്ത്, ചിലത് ഗ്ലാസിനോട് ചേർന്നും. അമ്മിണീടെ പ്രശ്നം പരിഹരിക്കാനാണ് കാർ കമ്പനിക്കാർ ഏസിയുടെ ചില ദ്വാരങ്ങൾ മുൻവശത്തെ </span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><a href="https://4.bp.blogspot.com/-YFBoyP4tHUs/VyiUASQSv0I/AAAAAAAAE9c/2W36dTQcY2gZYBRrtSpTwwF6e4BYr8ZpACLcB/s1600/3-heater-and-windshield-demistor-Bolan-owners-cant-640x360.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="179" src="https://4.bp.blogspot.com/-YFBoyP4tHUs/VyiUASQSv0I/AAAAAAAAE9c/2W36dTQcY2gZYBRrtSpTwwF6e4BYr8ZpACLcB/s320/3-heater-and-windshield-demistor-Bolan-owners-cant-640x360.jpg" width="320" /></a></span></div>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ചില്ലിനോട് ചേർത്ത് വച്ചിരിക്കുന്നത്. നമ്മൾ നല്ല തണുത്ത ഒരു വെളുപ്പാംകാലത്ത് കാറെടുക്കുന്നു എന്ന് വക്കുക. തണുത്ത കാറ്റടിക്കാതിരിക്കാൻ ചില്ലൊക്കെ കയറ്റിയുമിട്ടു. സ്വതവേ കാറിനുള്ളിൽ നീരാവി ഉണ്ടായിരുന്നു. ഇപ്പൊ നമ്മൾ എല്ലാവരുടെയും നിശ്വാസത്തിലെ നീരാവിയും ഉണ്ട്. പുറത്തെ തണുത്ത കാറ്റ് ചില്ലിലടിച്ച് ചില്ല് പുറമേനിന്ന് നല്ലപോലെ തണുത്തു. വായുവിൽ നീരാവി കൂടിയാൽ ഡ്യൂ പോയിന്റ് ഉയരാൻ തുടങ്ങുമല്ലോ അതായത് അധികമൊന്നും തണുക്കാതെ തന്നെ മഞ്ഞ് ഉണ്ടാകാൻ തുടങ്ങും… അങ്ങനെ കാറിനുള്ളിലെ ഡ്യൂ പോയിന്റ് കാറ്റടിച്ചു തണുത്ത ചില്ലിന്റെ അപ്പൊഴത്തെ ഊഷ്മാവിനു സമമായാൽ ചില്ലിൽ മുഴുവൻ ആവിയടിച്ച് വെള്ളം വരാൻ തുടങ്ങും”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">അമ്മിണി പരിഭവിച്ചു പറഞ്ഞു: “അപ്പോ ഞാൻ വണ്ടി ഓടിക്കലും നിർത്തും”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">“ഇല്ല.. അപ്പോൾ നമ്മൾ സൂത്രത്തിൽ കാറിലെ ഏസി ഓണാക്കും… ചൂടല്ല, തണുപ്പ് തന്നെ ആക്കും. എന്നിട്ട് ഏസിയുടെ വായു പ്രവാഹം ചില്ലിനോട് ചേർന്ന ദ്വാരങ്ങളിലേക്ക് ക്രമീകരിക്കും. കാറിനുള്ളിൽ വരൂ കാണിച്ചുതരാം”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">കാർ ഓണാക്കി ഏസി ഇട്ട് കാറ്റ് ചില്ലിലേക്കായി ക്രമീകരിച്ചു. ചില്ലിൽ പറ്റിപ്പിടിച്ച ആവി മായാജാലം പോലെ, കാറ്റടിച്ച് പുക മാറിപ്പോകുന്നതുപോലെ അപ്രത്യക്ഷമാവുന്നതു കണ്ട് രണ്ടാളും കണ്ണുതള്ളി ചിരിച്ചു. അമ്മിണിക്കായിരുന്നു ഉത്സാഹം കൂടുതൽ. ഇനിയിപ്പൊ ഏതു സമയത്തുവേണമെങ്കിൽ ധൈര്യമായി വണ്ടി ഓടിക്കാമല്ലോ!അമ്മിണി</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">“അതെങ്ങനെയാ അമ്മാവാ തണുത്ത വായു ചെന്നപ്പോ മഞ്ഞ് ഇതുപോലെ അപ്രത്യക്ഷമായത്!”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">“അതിനു ഒന്നുരണ്ട് കാരണങ്ങളുണ്ട്. ഒന്നാമതായി ഏസി വായുവിനെ തണുപ്പിക്കുന്നത് ഒരു യന്ത്രത്തിലാണെന്നു പറഞ്ഞല്ലോ. ആ യന്ത്രം വായുവിനെ തണുപ്പിക്കുന്നതിനൊപ്പം വായുവിലെ നീരാവിയെയും കളയുന്നുണ്ട്. തത്ഫലമായി കാറിനുള്ളിൽ പ്രവഹിക്കുന്ന വായു താരതമ്യേന വരണ്ടതായിരിക്കും. ക്രമേണ കാറിനുള്ളിലെ മൊത്തം വായുവിലെ നീരാവിയുടെ അളവ് താഴ്ന്നു താഴ്ന്ന് വരും. അപ്പോ ഡ്യൂ പോയിന്റിനു എന്തു സംഭവിക്കും..?”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">പറയാൻ വന്ന ഉത്തരം അനിയനു വേണ്ടി കാത്തുവച്ച് അമ്മിണി ചുണ്ടുപൂട്ടീ അവനെ നോക്കി ഒരു കുസൃതിച്ചിരിചിരിച്ചു.. കുഞ്ഞുണ്ണി വേഗം പറഞ്ഞു “അപ്പൊ ഏസി ഇട്ട് തണുപ്പിക്കുമ്പോൾ വായു വരണ്ടു വരും. അങ്ങനെ നീരാവി കുറഞ്ഞ് കുറഞ്ഞു വരുന്നതിനനുസരിച്ച് എളുപ്പത്തിലൊന്നും നീരാവി മഞ്ഞാകാൻ കൂട്ടാക്കാതെ വരും, അതായത് കാറിനുള്ളിലെ ഡ്യൂ പോയിന്റും താഴ്ന്ന് താഴ്ന്ന് വരും. അപ്പൊ ആവിക്ക് മഞ്ഞായി മാറാൻ ചില്ലിന്റെ തണുപ്പ് മതിയാവാതെ വരും.. ശരിയല്ലെ ഓപ്പോളേ..?”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">“വളരെ ശരി. വരണ്ട വായു ചില്ലിനടുത്തുള്ള നീരാവിയെ വലിച്ചെടുത്തപ്പോഴാണ് പുക മായുന്നതുപോലെ ചില്ലിലുണ്ടായ ആവിയും അപ്രത്യക്ഷമായത്.”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ഓപ്പോൾ കുഞ്ഞുണ്ണിക്ക് കൈകൊടുത്തു… “എടാ മിടുക്കാ.. നീ ശരിയാക്കിയല്ലോ. വേറെയും കാരണമുണ്ടെന്നു പറഞ്ഞല്ലോ… എന്താ അത് അമ്മാവാ?”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">“ഇപ്പൊ പറഞ്ഞതുകൂടാതെ വേറൊരു രസകരമായ കാര്യം കൂടി നമ്മൾ ചില്ലിലേക്ക് തണുത്ത കാറ്റടിപ്പിക്കുമ്പോൾ നടക്കുന്നുണ്ട്. അകത്ത് മഞ്ഞ് ഉണ്ടായി വന്നതിനു കാരണം ചില്ല് പുറത്തെ തണുത്ത കാറ്റടിച്ച് തണുത്തുവന്നതുകൊണ്ടാണെന്നു പറഞ്ഞുവല്ലോ… നമ്മൾ കാറ്റടിച്ച് ചില്ലിനെ അകത്തുനിന്നും വീണ്ടും തണുപ്പിക്കുന്നു. അങ്ങനെ തണുത്ത് തണുത്ത് ചില്ലിനകം പുറത്തെ തണുപ്പിനൊപ്പമായിക്കഴിഞ്ഞാൽ പിന്നെ ഉള്ളിലെ നീരാവിക്ക് ചില്ലിന്റെ പ്രതലത്തിനുമേൽ വന്ന് ഘനീഭവിക്കാൻ കഴിയാതാവും. അപ്പോ നീരാവി സങ്കടം കരഞ്ഞുതീർത്ത് കണ്ണീരൊഴുക്കാൻ വേറേ വഴി നോക്കിപ്പൊയ്ക്കോളും, ചില്ലിനെ വെറുതെ വിടും. ഹഹഹ”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">അമ്മിണിക്ക് വിഷമമായി: “അതിനു നീരാവിക്ക് കരയണ്ടാ ന്ന് വച്ചാലെന്താ? വേറെ ഒന്നിനുമല്ലല്ലോ, എനിക്ക് റോഡൊക്കെ കണ്ട് വണ്ടി ഓടിക്കാനായിട്ടല്ലേ… </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">അപ്പൊ അമ്മാവാ, നമ്മൾ നല്ലപോലെ ഏ സി ഇട്ട് തണുപ്പിച്ച് പോകുമ്പോൾ കാറിനുള്ളിൽ പുറത്തേതിനെക്കാളും തണുപ്പ് കൂടൂതലായിരിക്കില്ലേ … അപ്പോ ചില്ലിന്റെ പുറത്ത് ഇതുപോലെ ആവി പിടിക്കില്ലേ?”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ഉടനെ കുഞ്ഞുണ്ണി ചാടിപ്പറഞ്ഞു: “അപ്പൊ ഓപ്പോളെന്തു ചെയ്യും. നമ്മൾ ഏസി എടുത്ത് കാറിനു പുറത്തുവച്ച് പുറം തണുപ്പിക്കും അല്ലേ ഓപ്പോളേ..ഹഹഹ.. ഓപ്പോളു ദേ പിന്നേം വണ്ടി സൈഡാക്കി.. ഇതെന്ത് ഓടിക്കലാ ഓപ്പോളേ.. അയ്യേ..”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">രംഗം വഷളാവണേനു മുമ്പേ രണ്ടിനേം പറഞ്ഞ് സമാധാനിപ്പിക്കാൻ ശരിക്കും പാടുപെട്ടു. </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">“ആലോചിച്ചു നോക്കൂ അമ്മിണീ.. നീ പറഞ്ഞത് വളരെ ശരിയാണ്. അങ്ങനുള്ളപ്പൊ പുറത്ത് ആവി വരും- നിറയെ ആവിവരാൻ പാകത്തിനു പുറത്തെ അന്തരീക്ഷത്തിൽ നീരാവി ഉണ്ടെങ്കിൽ മാത്രം. നല്ലൊരു മഴപെയ്ത് റോഡിൽനിന്ന് പുകപോലെ ആവി വരുന്ന സമയൊക്കെയാണെങ്കിൽ ഇതു കാണാം. ആലോചിച്ചു പറയൂ.. ഇപ്പൊ ചില്ലിനകതാണ് തണുപ്പ്. അതുകൊണ്ട് പുറത് മഞ്ഞ് വന്ന് കൂടാൻ തുടങ്ങും. വളരെ എളുപ്പത്തിൽ ചെയാവുന്ന ഒരു കാര്യം വൈപ്പർ ഓണാക്കലാണ്. പക്ഷെ ചില്ല് പോറിയാലോ? നേരത്തെ കുഞ്ഞുണ്ണി പറഞ്ഞത് കളിയാക്കാനാണെങ്കിലും സംഭവം ശരിയൊക്കെത്തന്നെ. പക്ഷെ ഏസി പുറത്തുവച്ച് പുറം തണുപ്പിക്കുന്നതിലും എളുപ്പത്തിൽ നമുക്ക് ഈ പ്രശ്നം പരിഹരിച്ചുകൂടെ പറയൂ?”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">അമ്മിണി തല പുകഞ്ഞുകൊണ്ട് പറഞ്ഞു: “ഇപ്പൊ ആവി മൊത്തം പുറത്താണ്. കാറിനുള്ളിൽ നമ്മൾ ഏസി ഇട്ട് തണുപ്പിച്ചേക്കുവാണ്. ചില്ലിന്റെ അകത്ത് തണുപ്പ് പുറത്ത് ചൂട്.ചില്ലിനകത്തെ തണുപ്പ് പുറത്തെ വായുവിന്റെ ഡ്യൂ പോയിന്റിലും താഴെ. അതുകൊണ്ട് ചില്ലിനു പുറത്ത് നിറയെ ആവി. എങ്ങനെയെങ്കിലും ഡ്യൂ പോയിന്റ് താഴ്ത്തിയാൽ നീരാവിക്ക് ഘനീഭവിക്കാൻ ഉള്ളിലെ തണുപ്പ് പോരാതെ വരും. പക്ഷെ അതിനു നേരത്തത്തെ പോലെ നീരാവിയുടെ അളവു കുറക്കാൻ പുറത്ത് ഏസിയുമില്ല!”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">കുഞ്ഞുണ്ണി ചാടിപ്പറഞ്ഞു: “കണ്ടോ ഞാൻ പറഞ്ഞതല്ലേ ഓപ്പോളേ.. ഇപ്പൊ എങ്ങനെയുണ്ട്?”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">അമ്മിണി: “കിട്ടിപ്പോയി.. അമ്മാവൻ പറഞ്ഞ രണ്ടാമത്തെ സൂത്രം. നമ്മൾ ഏസി വച്ച് കാറ്റ് ചില്ലിലേക്ക് അടിപ്പിക്കും. തണുത്തതല്ല, ചൂടുള്ള കാറ്റ്… ഏസി കൊണ്ട് ചൂടാക്കാനും പറ്റുമല്ലോ… അപ്പൊ ചില്ലിന്റെ അകം ചൂടായി വരാൻ തുടങ്ങും. പുറത്തെ ഊഷ്മാവിനൊപ്പം തന്നെ ചില്ലും ചൂടായാൽ പ്രശ്നം തീർന്നില്ലേ?”</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">അമ്മാവൻ അമ്മിണിയുടെ തോളിൽതട്ടി അഭിനന്ദിച്ചു, ശരിയാണെന്ന അർത്ഥത്തിൽ ചിരിച്ചു. ഇപ്പൊ എങ്ങനെയുണ്ട് എന്നു ഭാവത്തിൽ അമ്മിണി കുഞ്ഞുണ്ണിയെ നോക്കി… </span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">അവൻ ചിരിച്ചോണ്ട് പറഞ്ഞു: “അതിനു ഓപ്പോൾ വണ്ടി ഓടിച്ചാലല്ലേ എനിക്ക് സ്നിക്കേഴ്സ് ഒക്കെ വാങ്ങിക്കൊണ്ടരാൻ പറ്റൂ.. ഓപ്പോൾ എന്തെങ്കിലും ഒരു വഴി കണ്ടുപിടിക്കാൻ ഞാൻ നോക്കി നിൽക്കുവല്ലാരുന്നോ ഓപ്പോളേ.. “</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">രണ്ടാളും ചിരിച്ചുകൊണ്ട് പഠിച്ചതുമുഴുവൻ അമ്മയെ പറഞ്ഞുകേൾപ്പിക്കാൻ അകത്തേയ്ക്ക് പോയി…</span><br />
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "arial" , "helvetica" , sans-serif;">ഈ ലേഘനം ശാസ്ത്രകേരളത്തിന്റെ 2016 മെയ് ലക്കത്തിൽ പ്രസിദ്ധീകരിച്ചിട്ടുള്ളതാണ്.</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-yVw_6VbSqLY/VyiXQmm0kHI/AAAAAAAAE98/O86LQZx7IK0Y34s82gPuClgDUId3SIMyACLcB/s1600/IMG-20160502-WA0016.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://4.bp.blogspot.com/-yVw_6VbSqLY/VyiXQmm0kHI/AAAAAAAAE98/O86LQZx7IK0Y34s82gPuClgDUId3SIMyACLcB/s320/IMG-20160502-WA0016.jpg" width="175" /></a></div>
<div>
<br /></div>
</div>
രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-74721443660502684062015-06-05T01:42:00.000+05:302015-06-05T13:12:05.216+05:30വലിയ ആള്<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none; text-indent: .5in;">
<span style="font-size: large;"><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">നനവു കട്ടപിടിച്ച</span><span style="font-family: Meera;">,</span><span style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"> <span lang="EN">പച്ചപ്പായൽ മെത്തി
നിറഞ്ഞ, കിണറ്റിനരികിലെ വഴുവഴുത്ത പച്ചമണ്ണിൽ ചെരിപ്പിടാതെ ചവിട്ടിയപ്പോൾ, വേനൽക്കാലത്ത്
തൊട്ടി പൊക്കിത്താഴ്ത്തി പൊക്കിത്താഴ്ത്തി കയറിന്റെ പിരിച്ചു പിരിച്ചു വച്ച ഇങ്ങേത്തലയ്ക്കൽ
നിന്നും അവസാന ചുരുളുമഴിച്ചിട്ടും തൊട്ടി മുങ്ങാൻ വെള്ളം തരാനില്ലാതെപോയ സങ്കടം കണ്ണീരില്ലാതെ
കരഞ്ഞു തീർത്ത കഥ </span></span><span style="font-family: Meera;">പഴയ </span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">കിണർ പറഞ്ഞപ്പോൾ പക്ഷെ</span><span style="font-family: Meera;">,</span><span style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"> <span lang="EN">ആ ചുണ്ടിൽ നിറഞ്ഞത് തൊട്ടിയോ കപ്പിയോ ഇല്ലാത്ത- എത്തിനോക്കിയാൽ
പോലും അകം കാണാതിരിക്കാൻ വേണ്ടി കമ്പിവലകൊണ്ട് മൂടി വച്ച പുതിയകിണറിന്റെ ഭിത്തികളിൽ
പൂശിവച്ച വെളുത്ത</span></span><span lang="EN" style="font-family: Meera;"> </span><span style="font-family: Meera;">പൊള്ള</span><span style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"> <span lang="EN">ചിരിയാണ്. നീലയും പച്ചയും </span></span><span style="font-family: Meera;">കലർന്ന </span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">ഇരുണ്ട നിറങ്ങൾ നിറഞ്ഞ തണുത്ത കിണറിന്റെ ഉള്ളം ജാക്യാമറിനു പൊട്ടിച്ചാലും
കൂടത്തിനടിച്ചാലും പൊട്ടാത്ത പാറയോളം ഉറപ്പുള്ളതെങ്കിലും ഉള്ളംകാലിൽ ഇക്കിളിയിട്ട പായൽപ്പടർപ്പുവശം
എന്നോട് ഇങ്ങനെ പറയുമ്പോൾ പരിഭവം കൊണ്ട് ആ വാക്കുകളിടറുന്നുണ്ടായിരുന്നു: <b>നീ പിന്നെ
വലിയ ആളായിപ്പോയല്ലോ!</b><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none; text-indent: .5in;">
<span style="font-size: large;"><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">വീട്ടിൽ ഞാനുള്ളപ്പോളൊക്കെ ജന്നലിൽ മുട്ടിവിളിച്ചും ഉച്ചമയക്കത്തിൽ ഇക്കിളിയിട്ടുണർത്തിയുമൊക്കെ
കളിക്കാൻ വരണ തൊടിയിലെ കാറ്റ്</span><span style="font-family: Meera;">-</span><span style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"> <span lang="EN">ഒരു കഥയുമില്ലാത്തവളെങ്കിലും
എന്നും എന്തെങ്കിലും വാതോരാതെ വന്നു മിണ്ടാൻ ആകെയുണ്ടായിരുന്നവളായിരുന്നു. ഉച്ചത്തിൽ
വച്ച പാട്ടിന്റെ ശബ്ദത്തോളമോ അതിലധികമോ </span></span><span style="font-family: Meera;">അച്ചൻ വെറുത്തിരുന്ന </span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">തുറന്നിട്ട ജനലുക</span><span style="font-family: Meera;">ളെച്ചൊല്ലി,</span><span style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"> </span><span style="font-family: Meera;">അവൾക്ക് തടസ്സമില്ലാതെ യധേഷ്ടം എന്റരികിൽ വരാൻ അച്ഛനോട് </span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">എത്ര </span><span style="font-family: Meera;">യുദ്ധം ചെയ്യുന്നതിനും എനിക്കിഷ്ടമായിരുന്നു. </span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">ഓരോ യുദ്ധം ജയിക്കുമ്പൊളും
</span><span style="font-family: Meera;">അവളുടെ </span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">പൂട്ടിയ ചുണ്ടിന്റെ കോണുകളിലെവിടെയെന്ന്
മനസിലാകാത്തൊരിടത്ത്</span><span style="font-family: Meera;">,</span><span style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"> </span><span style="font-family: Meera;">പരിചിതത്വത്തിന്റെ </span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">പുഴയൊഴുകാൻ നിൽക്കുംവിധം പകരം വയ്ക്കാനില്ലാത്തൊരു കിലു കിലാ
പൊട്ടിച്ചിരിയും</span><span style="font-family: Meera;">, പിന്നീടെല്ലാം മറന്ന ഒരാ</span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">ശ്ലേഷവും എന്നെ കാത്തു നിൽപ്പുണ്ടെന്നെനിക്കറിയാമായിരുന്നു.
ഏ/സി വച്ച മുറിയിലെ എപ്പൊഴും അടഞ്ഞ ജനാലയുടെ കർട്ടനും ചില്ലിനുമപ്പുറം ഞാനകത്തുണ്ടെന്നറിയുമ്പൊ
ഒഴിഞ്ഞ മുഖവുമായി ഒന്നും മിണ്ടാതെ ഏങ്ങലൊതുക്കി അവൾ വന്നു നിൽക്കും. </span><span style="font-family: Meera;">വെന്റിലേഷന്റെ തുളകൾ പോലും പൂട്ടിയടച്ചുകളഞ്ഞ പരിഭവംപറഞ്ഞ്
തല്ലിയലച്ചുകരഞ്ഞ് അവൾ പോകുമ്പോൾ നിസ്സഹായയായി പിറുപിറുക്കുന്നുണ്ടാവണം- </span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"><b>നീ പിന്നെ വലിയ ആളായിപ്പോയല്ലോ!</b><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: large;"><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">എന്തോ പരതുന്ന നേരം താഴെയുള്ള അലമാരകളേതോ തിരഞ്ഞപ്പോൾ മണ്ണെണ്ണമണക്കുന്ന മൂലയിൽ
പഴയ ചെറിയ നിലവിളക്ക്. സ്കൂളിൽ പഠിക്കുമ്പോൾ ചേച്ചിയും ഞാനും ചമ്രം പടി</span><span lang="EN"> </span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">ഞ്ഞ്
അപ്പുറമിപ്പുറമിരുന്ന് </span><span lang="EN" style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-ansi-language: EN;">“</span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">അഞ്ജനശ്രീധര </span><span lang="EN" style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-ansi-language: EN;">“</span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"> ചൊല്ലാറുള്ള പഴയ നിറം
മങ്ങിയ വിളക്ക്. അന്നും അതിനു ക്ലാവിന്റെ പച്ച വലയങ്ങൾ തൊങ്ങലിട്ട മങ്ങിയ നിറമാണ്.
</span><span style="font-family: Meera;">"</span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">ഈരഞ്ചു ദിക്കും നിറഞ്ഞ രൂപാ..</span><span style="font-family: Meera;">"</span><span style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"> <span lang="EN">എന്നു ചൊല്ലുമ്പോൾ ചുറ്റിലും രൂപാ പെയ്ത് നിറയുന്നത്
സങ്കൽപ്പിക്കാതെയല്ലാതെ ഒറ്റപ്രാവശ്യം പോലും ഞാൻ </span></span><span style="font-family: Meera;">'</span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">അഞ്ജനശ്രീധര</span><span style="font-family: Meera;">'</span><span style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"> <span lang="EN">ചൊല്ലിയിട്ടില്ലാത്തതുപറഞ്ഞ്
വാത്സല്യം നിറഞ്ഞൊരു പൊട്ടിച്ചിരി ചിരിച്ച് ചിരിച്ച് തീർന്നപ്പോൾ അതു പറഞ്ഞു തുടങ്ങും
മുമ്പുണ്ടായിരുന്നതിലും മങ്ങിയ നിറമായി നിലവിളക്കിന്. കുഞ്ഞിലേ നാമം ജപിക്കണ ഏതോ ഒരു
സന്ധ്യയ്ക്ക് പ്രിച്ചിയൊക്കെ വന്നു കേറിയപ്പോ നാമംജപിച്ചാലുടൻ അതൊന്നു തീർന്നുകിട്ടാൻ
കാത്തിരുന്നാലെന്നപോലെ</span></span><span lang="EN" style="font-family: Meera;"> </span><span style="font-family: Meera;">ഞങ്ങൾ</span><span style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"> <span lang="EN">വിളക്കൂതി അലമാരയ്ക്ക് അകത്തു വക്കണതു കണ്ട്
കളിയാക്കിയത് </span></span><span style="font-family: Meera;">ഓർത്തു.</span><span style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"> <span lang="EN">വേണ്ടുംവിധമൊന്നുമായി</span></span><span style="font-family: Meera;">രുന്നി</span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">ല്ലെങ്കിലും</span><span style="font-family: Meera;">,</span><span style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"> <span lang="EN">കുറഞ്ഞപക്ഷം </span></span><span style="font-family: Meera;">ആ നിലവിളക്കിനരികിൽ പടിഞ്ഞിരിക്കുമ്പോളെങ്കിലും ചേച്ചിയുടെ
വായൊന്നു തുറന്നിരുന്നു. അൽപ്പം പോലും പരാതിയില്ലാത്ത നിലവിളക്കിന്റെ ചിരിക്കാത്ത മുഖത്തിനെ
അലമാരിയുടെ മണ്ണെണ്ണമണം വീണ്ടും മൂടൂമ്പോൾ എന്നെയും വിളക്കിനെയും ഒരുമിച്ചു വന്നു മൂടിയ
ഓർമ്മകൾ ഇതൊക്കെത്തന്നെ. </span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">പണ്ടത്തെ, വെളിച്ചെണ്ണയൊഴിച്ച് കത്തിച്ച നിലവിളക്കിന്റെ ഒറ്റത്തിരിനാളം
കറണ്ടുകട്ടിന്റെ </span><span style="font-family: Meera;">നേരത്ത്</span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">പിന്നിലെ ഭിത്തിയിൽ കോറിയ
വിളറുന്ന വിറയാർന്ന </span><span style="font-family: Meera;">ചിത്രലിപിയിലൂടെ </span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">എന്നോട് പറയുന്നുണ്ടായിരുന്നു:
<b>നീ പിന്നെ വലിയ ആളായിപ്പോയല്ലോ!</b><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none; text-indent: .5in;">
<span style="font-size: large;"><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">പവിത്രത്തിനും ശലഭത്തിനുമിടയ്ക്ക് ജീസസ് ന്നൊരു ബസ്സുണ്ടായിരുന്നു, മുവാറ്റുപുഴയിൽനിന്ന്
മേതല പെരുമ്പാവൂർ വഴി ആലുവയ്ക്ക്. അതിനു മുന്നിൽ ശലഭത്തിന്റെ പോലെ രണ്ടുചില്ലല്ല ഒറ്റച്ചില്ലാണ്.
നല്ല സ്പീഡും നല്ല ഹോണും. സ്കൂൾ ബസ് എന്നു വിളിക്കുന്നതാണ് കൂടുതൽ ചേർച്ച! അത്രമാത്രം
എസ് റ്റി പിള്ളേർ. ലതാപ്പടി സ്റ്റാന്റിൽ നിന്നേ ജീസസിൽ കയറിയിരുന്ന് എന്റെ കട്ടിക്കണ്ണാടിയുടെ വശങ്ങളിലെ അവ്യക്തവും നിറം മങ്ങിയതുമായ
കാഴ്ച്ചകൾക്കും, മറ്റു കുട്ടികൾ പിടിക്കാൻ തരണ ബാഗുക</span><span style="font-family: Meera;">ളിലെ കഴുകാത്ത ഉച്ചഭക്ഷണപ്പാത്രത്തിന്റെ വിമ്മിഷ്ടമണത്തിന്റെ
</span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">കൂമ്പാരത്തിനും
പിന്നിൽ </span><span style="font-family: Meera;">അന്തർമുഖത്വത്തിന്റെ അന്തം തിരഞ്ഞ
</span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">എത്രയോ ബസ് യാത്രകൾ.
ഒരിക്കൽ പായിപ്ര രാധാകൃഷ്ണൻ സാർ ബസ്സിൽ ഞാൻ മറ്റു കുട്ടികളെപ്പോലെ ബഹളമുണ്ടാക്കാതെ
അച്ചടക്കത്തോടെയിരിക്കുന്ന അദ്ഭുതശിശുവാണെന്നു പുകഴ്ത്തിയത് അഭിമാനം നിറഞ്ഞുകവിഞ്ഞ്
അമ്മ വന്ന് വീട്ടിൽ പറഞ്ഞപ്പോൾ എനിക്ക് മാത്രം അഭിമാനമൊന്നും </span><span style="font-family: Meera;">തോന്നിയില്ലെന്നതുപോലും അമ്മക്ക് മനസിലായില്ലായിരിക്കും</span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">. വർത്തമാനം പറഞ്ഞു ശീലിക്കലിന്റെ
ഒരു പരീക്ഷണമായിരുന്നു രാവിലെ സെന്റ് തോമസിൽ കയറാൻ കവലയിൽ ചെല്ലുമ്പോൾ കാണുന്നവരോടെല്ലാം
</span><span lang="EN" style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-ansi-language: EN;">‘</span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">ഗുഡ് മോണിങ്</span><span lang="EN" style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-ansi-language: EN;">’</span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"> പറയൽ! പക്ഷെ ആ പരീക്ഷണവും
ഗുഡ് മോണിങ്ങിനപ്പുറം കണ്ടില്ല. പവിത്രത്തിനാണ് പോകുന്നതെങ്കിൽ </span><span style="font-family: Meera;">അന്നേ ദിവസം പോക്കാണ്- നി</span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">ർമ്മലയ്ക്കുമുന്നിലിറങ്ങുമ്പോളേ ഫസ്റ്റ്
ബെല്ലിന്റെ ശബ്ദം കേൾക്കും. അന്ന് ബെഞ്ചിൽ വലത്തേയറ്റം തന്നെ കിട്ടും..നോട്ടെഴുതുമ്പോൾ
കൈ പുറത്ത് തൂങ്ങിക്കിടക്കും. ആ ബസ്സിലെ ഡ്രൈവർക്ക് സ്ക്കൂളിൽ പോകാതെ അപ്പോൾത്തന്നെ
തിരിച്ചുപോകാമല്ലോ, യാതൊരു കുറ്റബോധവും തോന്നേണ്ടതില്ലാതെ തന്നെ</span><span lang="EN" style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-ansi-language: EN;">…</span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"> ബസ് ഡ്രൈവറായി ഒരു ദിവസമെങ്കിലും
ജോലി നോക്കിയിരുന്നെങ്കിൽ എത്രയോ നാൾ കൊണ്ടുനടന്ന ആ ഒരു സ്വപ്നം പൂർത്തിയായേനേ! </span><span style="font-family: Meera;">ബസ്സ് യാത്രകൾ ഇന്ന് എത്രയോ വിരളം. എവിടെങ്കിലും സർക്കീട്ട്
പോകാൻ </span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">മുറ്റത്തുപോലുമിറങ്ങാതെ
കാറെടുത്ത് റോഡിലേക്കിറക്കുമ്പോൾ ശലഭവും പവിത്രവും</span><span lang="EN" style="font-family: Meera;"> </span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">ഇന്നില്ലാത്ത സെന്റ് തോമസും ജീസസും ഉറക്കെയുറക്കെ </span><span style="font-family: Meera;">പുച്ഛിക്കും</span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">: <b>നീ പിന്നെ വലിയ ആളായിപ്പോയല്ലോ!</b><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none; text-indent: .5in;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Meera;">സ്കൂളിൽ നിന്നു പോയിരുന്ന
എക്സ്കർഷനുകൾ ഇപ്പോൾ ഓർക്കുന്നത് മണത്തിലൂടെയാണ്. എക്സ്കർഷനുപോകുമ്പോൾ ഒരു മണമുണ്ടായിരിക്കും.
അതു കഴിഞ്ഞുവന്ന് വീട്ടിലെത്തി ബാഗ് അഴിക്കുമ്പോൾ പോലും ആ മണം തങ്ങി നിൽക്കുന്നുണ്ടാവും.
എക്സ്കർഷനുപോകാൻ അച്ചൻ സമ്മതിച്ചുകഴിഞ്ഞാൽ പിന്നീടുള്ള ദിവസങ്ങളിൽ സ്കൂൾ വിട്ടുവന്നാൽ
നേരെ ടെറസിൽ പോയി ആകാശത്തേക്ക് നോക്കി കണ്ണ് ഇറുക്കിയടച്ച് സന്തോഷമടക്കാനാവാതെ കിറിയുടെ
വശങ്ങളിലൂടെ അരിച്ചു പോകുന്ന ചിരിയെ തടയാൻ നോക്കാതെ കൈയ്യും കെട്ടി നിന്ന് ആ മണത്തെ
ധ്യാനിക്കും. സന്തോഷമടക്കാൻ പാടുപെടുന്ന അവസരങ്ങൾ ഇങ്ങനെ വിരലിലെണ്ണാവുന്നോളമേയുള്ളു
ഇതുവരെയുള്ള ഓർമ്മകളിൽ.</span><span style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"> </span><span style="font-family: Meera;">ഇന്നിപ്പോൾ</span><span style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"> </span><span style="font-family: Meera;">മിക്കവാറും എല്ലാ ആഴ്ച്ചയും തോറും രണ്ടുവട്ടം അന്നത്തെ എക്സ്കർഷനുകളോളം പോന്ന
യാത്രകൾ ഏഴുവർഷമായി ചെയ്തിട്ടും, അതിനെക്കാൾ എത്രയെത്രയോ നീളമുള്ള യാത്രകൾ തന്നെ പോയിട്ടും
പഴയ ആ എക്സ്കർഷൻ മണം എന്നിൽ തിരിച്ചുവന്നില്ല. ഇന്നാളൊരുദിവസം ഏതോ യാത്രയ്ക്കിടയിൽ
പാതിമയക്കത്തിൽനിന്നെണീറ്റ് കണ്ണു തിരുമ്മുമ്പോൾ ആ മണം ഒളിച്ചുവന്ന് പരിഹാസത്തോടെ ഇത്രയും
പറഞ്ഞിട്ടുപോയി: </span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"><b>നീ പിന്നെ വലിയ ആളായിപ്പോയല്ലോ!</b><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none; text-indent: .5in;">
<span style="font-size: large;"><span style="font-family: Meera;">പാട്ടുകേൾക്കൽ ഭ്രാന്തമായൊരാവേശമായിരുന്നു.
ആറു പാട്ടുകൾ പിടിക്കാവുന്ന കാസെറ്റിൽ പുതിയതും പഴയതുമായ പാട്ടുകൾ നാഷണലിന്റെ മോണോ
ടേപ്പ് റെക്കോഡറിൽ ആക്രാന്തം പിടിച്ച് കേൾക്കും. അനിയേട്ടന്റെ ഐവയും അനുവേട്ടന്റെ സോണിയും
സ്വപ്നത്തിൽ വാങ്ങിയപ്പൊഴും കൺ തുറന്ന ലോകത്ത് കൊച്ചി എഫ് എം എന്തൊരനുഗ്രഹമായിരുന്നു!
എത്ര വ്യക്തമായ ശബ്ദം! കാസെറ്റിനെക്കാൾ കൊള്ളാം. മീഡിയം വേവിൽ പുതിയ പാട്ടുകൾ വരില്ല,
അതിനു കൊച്ചി എഫ് എം തന്നെ വേണം. ഒരിക്കൽ അദ്നൻ സാമിയുടെ </span><span style="font-family: "Times New Roman","serif";">‘</span><span style="font-family: Meera;">മെഹ്ബൂബ മെഹ്ബൂബ മെഹ്ബൂബാ</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif";">’</span><span style="font-family: Meera;"> വയലും വീടിനും ഡൽഹിയിൽന്നുള്ള മലയാളവാർത്തയ്ക്കുമിടയ്ക്കുള്ള
ഒരു പാട്ടിന്റെ ഗ്യാപ്പ് സ്ലോട്ടിൽ വന്നപ്പോൾ ഇരച്ചുകയറിയ സന്തോഷത്തിൽ ഇരുന്നിടത്തുനിന്ന്
ചാടിയ ഒപ്പം റേഡിയോയും താഴെ വീണ് രണ്ടുകഷണം! ഇന്നിപ്പോൾ 24മണിക്കൂറിൽ കൂടുതലും(!) പാട്ടുപാടണ
മൂന്ന് സ്വകാര്യ എഫ് എം സ്റ്റേഷനും, നൂറുകണക്കിനു ജി ബി എംപിത്രീ പാട്ടുകളും, ബീറ്റ്സിനൊപ്പം
ഷോകേസിന്റെ ചില്ലുവരെ പ്രകമ്പനം കൊള്ളിക്കുന്ന(അച്ചൻ ആ പരിസരത്തെങ്ങാനും ഇല്ലെങ്കിൽ
മാത്രം!) മ്യൂസിക് സിസ്റ്റവും, എണ്ണം പറഞ്ഞ സ്റ്റുഡിയോ മോണിറ്ററിങ്ങ് ഹെഡ്ഫോണും ഒക്കെയുള്ളതുകൊണ്ട്
പാട്ടിനായി പ്രതീക്ഷിച്ചിരിക്കേണ്ടി വരാറില്ല. എല്ലാം വിരൽത്തുമ്പിൽ. വിരൽതുമ്പിൽ നിന്ന്
വഴുതിപ്പോയത് വേഴാമ്പലിനെപ്പോലെ കാത്തുകാത്തിരുന്ന് കേട്ട പാട്ടുകൾ നൽകിയിരുന്ന നിറവാണ്.
വിരൽ കടിച്ച് വിരൽത്തുമ്പ് നോവിച്ച് തലയ്ക്കകത്തു കയറാൻ മടിച്ച്കറങ്ങി നടക്കുന്ന പാട്ടിന്റെ
വീചികളുളവാക്കുന്ന നിർവ്വികാരതയെ നോട്ടത്തിൽ കൊരുത്ത് അകലങ്ങളിലേയ്ക്കെറിഞ്ഞ് അലസമായിരിക്കുമ്പോൾ
ചെവിക്കുള്ളിൽ പണ്ടത്തെ കൊച്ചി എഫ് എമ്മിലെ ഗാനോത്സവത്തിലെ </span><span style="font-family: "Times New Roman","serif";">‘</span><span style="font-family: Meera;">തെന്നലേച്ചി</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif";">’</span><span style="font-family: Meera;">യുടെ മധുരസ്വരത്തിൽ ഈ വാക്കുകൾ വേദനിപ്പിച്ചുകൊണ്ട് കിടന്നു
പുളയുന്നുണ്ടാവും: </span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"><b>നീ പിന്നെ വലിയ ആളായിപ്പോയല്ലോ!</b><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none; text-indent: .5in;">
<span style="font-size: large;"><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">വലിയ ആളായപ്പൊഴും നഷ്ടങ്ങളുടെ പട്ടിക നീണ്ടുകൊണ്ടിരുന്നതല്ലാതെ ഞാനൊന്നും നേടിയില്ല.
നേടിയെന്നുപറയാവുന്നവ എന്നിലുണ്ടാക്കിയ നഷ്ടങ്ങൾ എനിക്കുമാത്രമറിവുള്ളവയല്ലേ! തെല്ലൊരാശ്വാസം
കണ്ടെത്താനുള്ള ഭ്രാന്തമായ അഭിനിവേശത്തിൽ ഞാൻ തിരിച്ചെത്തുന്നതും കാത്തിരിപ്പുണ്ടാവുമെന്നുറപ്പുള്ള
പഴമകളിലേയ്ക്ക് ഊളിയിട്ടുചെല്ലുമ്പോൾ പക്ഷെ, എങ്ങും കേൾക്കുന്നത് ഉള്ളിൽ അന്യതാബോധം
നിറയ്ക്കുന്ന, കുറ്റബോധം കൊണ്ട് എന്റെ തല താഴ്ത്തിക്കളയുന്ന ഒരേ വാക്കുകളാണ്. ഇതേ വാക്കുകൾ
ഉരുവിട്ടുരുവിട്ട് കുറിക്കു കൊള്ളുന്ന ചാട്ടുളി പോലെ എനിക്കു നേരേ ഓങ്ങി വച്ചിരിക്കുന്ന
ഇനിയുമെത്രയോ പ്രിയകരമായ പഴമകൾ വേറെയും കാണും. പുത്തനാവണ്ടാത്ത, പഴഞ്ചനു വേണ്ടാത്ത
എന്നെ പ്രതിരോധിക്കാൻ പാടുപെടുമ്പോൾ അവശേഷിച്ച ഞാൻ കൂടി എനി</span><span lang="EN"> </span><span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;">ക്കില്ലാതെയാകുന്നത് ഈ പരിഭവം
കൂട്ടണ നിങ്ങൾക്കാർക്കുമറിയില്ലല്ലോ, അറിയേണ്ട കാര്യമില്ലല്ലോ...<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none; text-indent: .5in;">
<span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-nQpfjIDBBXk/VXCwO25cb5I/AAAAAAAAExo/uUBBDxkbNnY/s1600/lost.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-size: large;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-nQpfjIDBBXk/VXCwO25cb5I/AAAAAAAAExo/uUBBDxkbNnY/s1600/lost.jpg" /></span></a></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none; text-indent: .5in;">
<span lang="EN" style="font-family: Meera; mso-ansi-language: EN;"><br /></span></div>
</div>
രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-3591038424154266452014-01-14T13:37:00.001+05:302014-01-14T13:38:57.858+05:30സത്യം പറയണം<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
"തക്കൂ പാവയെന്തിയേ"<br />
<br />
തക്കു പാവപ്പെട്ടിയിൽന്ന് പാവയെടുത്തു<br />
<br />
"അയ്യോ! തക്കൂ പാവേടെ ഒരു കണ്ണ് എന്തിയേ?"<br />
<br />
തക്കൂന്റെ മുഖത്ത് ഒരു കള്ളച്ചിരി വിടർന്നു... "ഒരു കണ്ണ് പോയി"<br />
<br />
"പാവേടെ ഒരു കണ്ണ് എങ്ങനെയാ പോയേ തക്കൂ... അതാരാ കളഞ്ഞേ"<br />
<br />
തക്കൂന്റെ മുഖത്ത് പുതിയൊരു കള്ളച്ചിരി... "നിമ്മി... നിമ്മി"<br />
<br />
തക്കൂന്റെ അച്ഛൻ അടിക്കാൻ കയ്യോങ്ങി...<br />
" 'ചെറിയമ്മാ'ന്നേ പറയാവൊള്ളൂ ന്ന് തക്കൂനോട് പറഞ്ഞിട്ടില്ലേ? സത്യം പറ ആരാ പാവേടെ കണ്ണ് കളഞ്ഞേ?"<br />
<br />
തക്കൂന്റെ മുഖം വാടി... സത്യമാണോ പറയണ്ടേ അതോ "ചെറിയമ്മ" ന്നാണോ!<br />
<br />
തക്കു മെല്ലെ പറഞ്ഞു...<br />
"തക്കു"<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-VBnTYP7qPmY/UtTvtgU-BNI/AAAAAAAAEZw/raSheR0uvhA/s1600/cute-baby-angel-wallpaper-fantasy.jpg" imageanchor="1" style="display: inline !important; margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" height="150" src="http://2.bp.blogspot.com/-VBnTYP7qPmY/UtTvtgU-BNI/AAAAAAAAEZw/raSheR0uvhA/s200/cute-baby-angel-wallpaper-fantasy.jpg" width="200" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br /></div>
രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-28297413861931538442013-12-03T02:00:00.000+05:302013-12-03T02:12:37.736+05:30കള്ളനിലെ സത്യം<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
അഞ്ചിൽ പഠിക്കുമ്പോൾ നിർമ്മലയിൽനിന്ന് വീട്ടിലേക്ക് ശലഭത്തിൽ വരുന്നവഴി മുവാറ്റുപുഴയിലെ ഗംഗ ബാറിനു മുന്നിൽ ദിവാകരൻ സാർ നില്ക്കുന്നതുകണ്ടത് വീട്ടിലെത്തിയയുടനെ അമ്മയോട് ആവേശത്തോടെ പറഞ്ഞപ്പോൾ പക്ഷെ, കിട്ടിയത് വഴക്കായിരുന്നു.<br />
"നീ കാണുമ്പോൾ സന്ദർഭവശാൽ അദ്ദേഹം ബാറിനുമുന്നിലായിരുന്നു എന്നുവച്ച് നീ സാറിനെ ബാറിനുമുന്നിൽ കണ്ടെന്നാകുവോ?"<br />
എത്ര ചെറിയ സത്യമായാൽപ്പോലും അത് പറയുക എന്നത് എപ്പൊഴും അസുഖകരമായ ഒന്നാണ്. തിരിച്ചറിവായിട്ടില്ലായിരുന്നപ്പൊഴും, ഇപ്പൊഴും.<br />
<br />
അന്ന് പകരം നഷ്ടമായെന്ന് ഇപ്പോൾ തിരിച്ചറിയാനാകുന്ന- അമ്മയുമായുള്ള അടുപ്പത്തിലെ ഒരിഴ പോലെ, ഇന്ന് ഒരുപക്ഷെ അതിലും വിലപ്പെട്ട പലതും പകരം നഷ്ടപ്പെടുത്തിയും സത്യം പറഞ്ഞ് ഞാൻ സമ്പാദിക്കുന്ന 'നഷ്ടങ്ങൾ' വിരസമായി ആഘോഷിക്കുമ്പോൾ കിട്ടുന്ന സുഖം- മുറിവ് കുത്തി പുണ്ണാക്കുന്നതിലെ വെറും വൈകൃതം മാത്രം!<br />
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-UMYDt6sFmPo/Upzrga5tHGI/AAAAAAAAEYg/y08gb063YEc/s1600/godess.png" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="200" src="http://1.bp.blogspot.com/-UMYDt6sFmPo/Upzrga5tHGI/AAAAAAAAEYg/y08gb063YEc/s200/godess.png" width="110" /></a><br />
സത്യമല്ലാത്തത് പറയില്ലെന്ന് വച്ചതുകൊണ്ട് അന്തർമുഖനാകാൻ കഴിഞ്ഞു.<br />
സത്യമില്ലാത്തത് കേൾക്കാനിഷ്ടമില്ലാത്തകൊണ്ട് അന്തർമുഖത്വത്തെ ആവേശിക്കാൻ കഴിഞ്ഞു.<br />
സത്യങ്ങൾ പൊതുവെ കളവിനെക്കാൾ വിചിത്രമായതുകൊണ്ടോ,<br />
വിശിഷ്യാ എന്റെ സത്യങ്ങൾ എല്ലായിടത്തും അസ്വീകാര്യമായിരിക്കുന്നതുകൊണ്ടോ...<br />
ഏറ്റവും കള്ളലക്ഷണം എനിക്കാണെന്ന് എല്ലാവരും വിശ്വസിക്കുന്നു.<br />
എല്ലാവരും അങ്ങനെ വിശ്വസിക്കുന്നകൊണ്ട് ഞാൻ വലിയൊരു കള്ളനാണെന്നത് ഒരു സത്യവുമായിത്തീർന്നിരിക്കുന്നു.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-tvRxIhdrt7E/Upzsb1OTSNI/AAAAAAAAEYs/6lPf4vMlbiE/s1600/fruit.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="150" src="http://4.bp.blogspot.com/-tvRxIhdrt7E/Upzsb1OTSNI/AAAAAAAAEYs/6lPf4vMlbiE/s200/fruit.jpg" width="200" /></a></div>
അമ്മയന്നങ്ങനെ പറയും വരെ ഒരു കുടിയനെന്ന് സങ്കൽപ്പിക്കാൻ പോലും കഴിഞ്ഞിട്ടില്ലാത്ത ദിവാകരൻ സാറിനെ എനിക്ക്<br />
അതിൽപ്പിന്നെയിന്നേവരെ, തരം കിട്ടുമ്പോളെല്ലാം ബാറായ ബാറുതോറും ഒളിച്ചും പാത്തും പോയി വെള്ളമടിക്കുന്ന ഒരു കുടിയനായല്ലാതെ കാണാൻ കഴിഞ്ഞിട്ടേയില്ല.<br />
പാപത്തിന്റെ കനി എന്നു പറയുന്നത് ഇതിനെയൊക്കെത്തന്നെയല്ലേ?<br />
<br />
<span style="font-size: xx-small;"><br /></span>
<span style="font-size: xx-small;"><br /></span>
<span style="font-size: xx-small;">1. നിർമ്മല: നിർമ്മല ഹയർ സെക്കൻഡറി സ്കൂൾ മുവാറ്റുപുഴ</span><br />
<span style="font-size: xx-small;">2. ശലഭം: മുവാറ്റുപുഴ-മേതല-പെരുമ്പാവൂർ ബസ്സ്</span><br />
<span style="font-size: xx-small;">3. ദിവാകരൻ സാങ്കൽപ്പിക പേര്, പേര് മാത്രം</span></div>
രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-33179015451770214152013-07-09T11:09:00.000+05:302013-07-09T12:41:49.673+05:30മരിക്കുന്നവ<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-TgnlkQ9mI9M/UduhkoETbxI/AAAAAAAAESk/w8HL_PuThbU/s1600/download.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="185" src="http://2.bp.blogspot.com/-TgnlkQ9mI9M/UduhkoETbxI/AAAAAAAAESk/w8HL_PuThbU/s200/download.jpg" width="200" /></a></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: large;">മിണ്ടാതിരിക്കുമ്പോള് മൌനം മരിക്കുന്നു</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: large;">ചിരിക്കാതിരിക്കുമ്പോള് ദുഃഖം മരിക്കുന്നു</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: large;">ഓര്ക്കാതിരിക്കുമ്പോള് മറവി മരിക്കുന്നു</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: large;">അടുക്കാതിരിക്കുമ്പോള് അകലം മരിക്കുന്നു</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: large;">മരിക്കാതിരിക്കുമ്പോള് ജീവിതം മരിക്കുന്നു</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: large;">പിറക്കാതിരിക്കുമ്പോള് ... </span></div>
<div style="text-align: right;">
<span style="font-size: large;">...മരണവും മരിക്കുന്നു</span></div>
</div>
രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-85051860867690083432013-06-05T10:08:00.000+05:302013-06-05T10:14:34.532+05:30മദ്യം വിഷ(മ)മാണ് - 2<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
പൊന്നപ്പന് ചേട്ടന് ഒരു അധ്വാനി ആണ്. എന്നാല് മദ്യം കുടിക്കാനോ മദ്യം തന്നെ കുടിക്കാനോ ഒരുകാലത്തും ചേട്ടന് അനുവദിച്ചുകൊടുത്തിരുന്നില്ല.<br />
മക്കളും കൊച്ചുമക്കളുമൊക്കെയായി.<br />
കഠിനാധ്വാനം സമ്മാനിച്ച അസുഖങ്ങള് കാരണം ഇപ്പോള് കട്ടിപ്പണിയൊന്നും എടുക്കാനാവില്ല.<br />
വെറുതേയിരിക്കാനാവുന്നില്ലാത്തതുകൊണ്ട് ഒരു ഏ റ്റി എമ്മിന്റെ നൈറ്റ് വാച്ച്മാനായി പോകുന്നു ഇപ്പോള്.<br />
ഏ റ്റി എമ്മിന് തൊട്ടടുത്ത് ബിവറേജിന്റെ ഒരു കടയുമുണ്ട്. ബിവറേജിന്റെ അടുത്ത് ഏ റ്റി എം എന്ന് പറയുന്നതായിരിക്കും ‘പൊളിറ്റിക്കലി കറക്റ്റ്’.<br />
<br />
വൈകീട്ട് ലൈന്ബസ്സിലാണ് ഡ്യൂട്ടിക്ക് പോകുക.<br />
തനിക്കിറങ്ങേണ്ട തീയേറ്റര്പടി സ്റ്റോപ്പിനു മുമ്പത്തെ ആശുപത്രിപ്പടി സ്റ്റോപ്പിലിറങ്ങിയാണ് മകളുടെ വീട്ടിലേക്ക് പോകേണ്ടത്.<br />
അന്ന് വേനലവധി തീരുന്ന ദിവസമായതുകൊണ്ട് അവധിക്ക് മുത്തശ്ശനും മുത്തശ്ശിക്കുമൊപ്പം താമസിക്കാന് വന്ന കൊച്ചുമകനും പൊന്നപ്പന് ചേട്ടനൊപ്പം ബസ്സിലുണ്ട്.അവനെ കാത്ത് മരുമകന് ആശുപത്രിപ്പടി സ്റ്റോപ്പില് നില്പ്പുണ്ടാവും. കൊച്ചുമകനെ അവിടെ ഇറക്കിവിട്ടിട്ട് തൊട്ടടുത്ത തീയേറ്റര്പടി സ്റ്റോപ്പിലിറങ്ങി ജോലിക്ക് കയറണം.<br />
<br />
ആശുപത്രിപ്പടിയില് മരുമകന് കാത്തുനിന്നിരുന്നു.<br />
കൊച്ചുമകനെ ഇറക്കിവിട്ടു റ്റാറ്റായും കൊടുത്തു.<br />
പൊന്നപ്പന്ചേട്ടന് ഇറങ്ങുന്നില്ലെന്ന് കണ്ട് കൊച്ചുമകന് പരിഭ്രമം...<br />
പൊന്നപ്പന്ചേട്ടന് സൌമ്യമായി പറഞ്ഞു... ”പുള്ള ഇവിടിറങ്ങിക്കോ, അച്ചായി ഇവിടെ ഇറങ്ങുന്നില്ല, അടുത്ത സ്റ്റോപ്പിലേയുള്ളു”<br />
എന്നിട്ടും കൊച്ചുമകന് സമാധാനമായില്ല... അച്ഛന്റെ കൈയ്യില് തൂങ്ങി അവന് വിതുമ്പുന്നു?<br />
എല്ലാം കണ്ടുകൊണ്ട് ബസ്സിലിരുന്ന ഒരു അപരിചിതന് പെട്ടെന്ന് ഇടയില് ചാടിവീണു.<br />
“പുള്ള നൊലോളിക്കണ്ടാന്നേ.. അച്ചായിക്കിറങ്ങാനുള്ള സ്ഥലമായില്ല അതോണ്ടാ. വീട്ടിലേക്ക് പൊക്കോ... അച്ചായി ദേ ഇപ്പത്തന്നെ വീട്ടിലേക്ക് വന്നോളും”<br />
ബസ്സിലുള്ളവരൊക്കെ ഒരുമാതിരി ആക്കിച്ചിരി... പൊന്നപ്പന്ചേട്ടന് കൊമ്പന്മീശക്കടിയിലെ ശേഷിച്ച പല്ലിറുമ്മി.<br />
<br />
കൊച്ചിനെ ‘പറഞ്ഞുവിട്ടിട്ട്’ അപരിചിതന് വലിയ സ്നേഹത്തോടെ പൊന്നപ്പന് ചേട്ടന്റെയടുത്തേയ്ക്ക് നീങ്ങിനിന്നു.<br />
ഒരു ചിരിയൊക്കെ ചിരിച്ചിട്ട് ബസ്സിന്റെ കമ്പിയില് തൂങ്ങി ബസ്സിനു മുന്നിലായി കണ്ടുതുടങ്ങിയ ബിവറേജ് ക്യൂവിലേക്ക് പാളിയൊന്ന് നോക്കിയിട്ട്: “ഇന്ന് തെരക്കിച്ചിരെക്കൊറവാ... അല്ലേ ചേട്ടാ?”<br />
<br />
പൊന്നപ്പന് ചേട്ടന് ദൈന്യമായി : “പറഞ്ഞപോലെ ഇന്ന് തെരക്ക് കൊറവാല്ലോ!”<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/-HEAfSUde63A/Ua7ALTzVt4I/AAAAAAAAENY/_o4LyPU4MlA/s1600/BVRG.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="202" src="http://4.bp.blogspot.com/-HEAfSUde63A/Ua7ALTzVt4I/AAAAAAAAENY/_o4LyPU4MlA/s400/BVRG.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">ചിത്രം കടപ്പാട്: <a href="http://kochetanumkootarum.blogspot.in/">ശശികുമാര്</a></td></tr>
</tbody></table>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br /></div>
രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-38254490337022550182013-06-03T22:24:00.000+05:302013-06-03T22:24:00.619+05:30മദ്യം വിഷ(മ)മാണ് - 1<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
ആലുവ റെയില്വേ സ്റ്റേഷനുമുന്നിലെ പോലീസ് മുന്നറിയിപ്പ്:<br /><span style="font-size: large;">“വില നിശ്ചയിച്ച മദ്യം വില നിശ്ചയിക്കാനാകാത്ത നിങ്ങളുടെ ജീവന് അപഹരിച്ചേക്കാം“</span><br /><br />അതുകൊണ്ട് മദ്യപന്മാര് കുടിക്കുമ്പോൾ, മുൻകൂട്ടി വില നിശ്ചയിക്കപ്പെട്ട ബ്രാന്ഡഡ് മദ്യങ്ങള്ക്ക് പകരം വില <a href="http://3.bp.blogspot.com/-XCszzRwVibw/UazJcx03HQI/AAAAAAAAENI/jbXBqC17tPM/s1600/vishamam.png" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-XCszzRwVibw/UazJcx03HQI/AAAAAAAAENI/jbXBqC17tPM/s1600/vishamam.png" /></a>നിശ്ചയിക്കപ്പെടാത്ത കള്ളവാറ്റ് പോലുള്ളവ മാത്രം കുടിച്ച് സ്വന്തം ജീവന് സുരക്ഷിതമാക്കുക!</div>
രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-32780466195822329092013-05-21T15:58:00.001+05:302013-05-21T21:52:11.697+05:30ബെംഗളൂര്<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-sC30E9IcEGs/UZtLhG7FrVI/AAAAAAAAEMA/tK5Pe_V85rA/s1600/images.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><br /><img border="0" height="156" src="http://2.bp.blogspot.com/-sC30E9IcEGs/UZtLhG7FrVI/AAAAAAAAEMA/tK5Pe_V85rA/s320/images.jpg" width="320" /></a><br />
തട്ടുകടപോലെ നിറയെ ഐ ടി കമ്പനികള് - തിളക്കുന്ന വെയിൽ - പൊടി- പട്ടികൾ - കാറുകള് - ഉന്തുവണ്ടികൾ - തിരക്ക്- ട്രാഫിക് ജാം- മുഷിഞ്ഞ് നാറുന്ന ഉത്തരേന്ത്യന് ജോലിക്കാര് തിങ്ങിനിറഞ്ഞ ഓര്ഡിനറി ബസ്സുകള് കൂളിങ് ഗ്ലാസ് വച്ച പെര്ഫ്യൂമടിച്ച ഹെഡ്ഫോണ് വച്ച ചെറുപ്പക്കാര് തിങ്ങി നിറഞ്ഞ വോള്വോ ബസ്സുകൾ - ആര്ത്തിപിടിച്ച ഓട്ടോക്കാർ - പിച്ചക്കാരേക്കാള് കഷ്ടമായ പോലീസുകാർ...<br />
ബെംഗളൂര്...<br />
<br />
നന്നായി ഡ്രെസ് ചെയ്ത ഒരു ചെറുപ്പക്കാരിയും നിറം മങ്ങിത്തുടങ്ങിയ സാരിയുടുത്ത ക്ഷീണിച്ച പ്രായമായ ഒരു സ്ത്രീയും മരുന്നുകടയിലേക്ക് കടന്നുവന്നു.<br />
<br />
ചെറുപ്പക്കാരി: “അടുത്ത് ആശുപത്രി എവിടെയാ?”<br />
കടക്കാരന്: “റോഡിനപ്പുറത്തായിട്ട് ബ്രൂക്ഫീല്ഡ് ഹോസ്പിറ്റല് ഉണ്ടല്ലോ, കഷ്ടിച്ച് ഒരു കിലോമീറ്റര്. ഒരു ഓട്ടോ പിടിച്ചാല് മതി”<br />
ചെറുപ്പക്കാരി: “എനിക്കല്ല, ഇതു ഞങ്ങളുടെ വീട്ടിലെ ആയയാണ്. ഇവര്ക്കാണ്”<br />
കടക്കാരന്: “അതെയോ? എങ്കില് തൊട്ടടുത്ത കടമുറി ക്ലിനിക്കാണ്”<br />
<br />
<br />
<span style="background-color: #cccccc; color: #444444; font-family: 'Trebuchet MS', Trebuchet, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px; text-align: justify;">## </span><span style="background-color: #cccccc; color: #444444; font-family: 'Trebuchet MS', Trebuchet, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px; text-align: justify;">ചീപ്പായ രോഗം ആളുമാറുമ്പോള് വിലപിടിച്ചതാകുന്നത്!! ##</span></div>
രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-42477814009887599992013-04-05T01:22:00.000+05:302013-04-05T09:47:56.667+05:30കണ്ണട... കണ്ണുതുറ...<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
കണ്ണട നന്നേ ചെറുപ്പത്തിൽത്തന്നെ മൂക്കിൽക്കയറിയതാണ്.<br />
ഹ്രസ്വദൃഷ്ടി... കണ്ണട വക്കുന്നതിനുമുൻപും പിൻപും അച്ഛൻ പരാതി പറയാറുള്ളതാണ്- വിശാലമായ അർത്ഥത്തിൽ!<br />
കണ്ണട മുഖത്തു കയറിയപ്പോൾ സ്ഥിരം ഗൗരവത്തിന് പ്രത്യേക എയർപിടിത്തം ആവശ്യമില്ലാതായി!<br />
അങ്ങനെ ഏതാണ്ട് ഓർമ്മ വച്ച കാലം തൊട്ടേ കണ്ണട കാണുന്നത് മാത്രമേ ഞാൻ കണ്ടിട്ടുള്ളൂ!<br />
അപ്പറഞ്ഞതിന് ആകെയൊരപവാദമാണ് സ്വപ്നം. അതുകൊണ്ട് സ്വപ്നം കാണാൻ എനിക്ക് പ്രത്യേക ഇഷ്ടവുമാണ്.<br />
ബോഡിലെഴുതിയത് വായിക്കാൻ ഞാൻ കണ്ണുകൊണ്ട് കോപ്രായം കാണിച്ച് വിഷമിക്കണതുകണ്ട് രണ്ടാംക്ലാസിലെ പാത്തുമ്മ ടീച്ചറാണ് എന്റെ കാഴ്ച്ചക്കുറവ് കണ്ടുപിടിച്ചത്.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
അതുകൊണ്ടുണ്ടായ വലിയൊരു സൗകര്യം യുവജനോത്സവത്തിന് കലാപരിപാടികൾ അവതരിപ്പിക്കുമ്പോൾ സഭാ'കമ്പനം' ഉണ്ടാകില്ല എന്നതാണ്!<br />
പ്രകടനം തീർന്ന് കാഴ്ച്ചക്കാരുടെ കൈയ്യടി(ഗുരുത്വം കൊണ്ട് ഇതുവരെ- ഒരിക്കലൊഴികെ, അക്കഥ പിന്നെ- ശേഷം കൈയ്യടിയേ ഉണ്ടായിട്ടുള്ളൂ) തുടങ്ങുമ്പോൾ മാത്രം കണ്ണട വൈക്കുക, അപ്പോൾ എല്ലാം ഓ കെ.<br />
ബി ടെക് ആർട്സിന് നാടകക്കളരിയിൽ അഭിനയത്തിലെ പാകപ്പിഴകൾ വിനോദ് മാഷ് പറഞ്ഞുതന്നുകൊണ്ടിരുന്നപ്പോൾ തട്ടേൽ കയറാൻ നേരം ഊരിവച്ച കണ്ണട തിരിച്ചെടുത്തുവൈക്കാൻ മറന്നു.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-t-eFAHRUS8U/UV3XTLwDQkI/AAAAAAAAEJY/cUccSR38o94/s1600/round+frame.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="http://3.bp.blogspot.com/-t-eFAHRUS8U/UV3XTLwDQkI/AAAAAAAAEJY/cUccSR38o94/s200/round+frame.jpg" width="150" /></a></div>
ആശാൻ ഒന്നുരണ്ട് വട്ടം തിരുത്ത് കാട്ടിത്തന്നിട്ടും എന്റെ പ്രകടനത്തിൽ മാറ്റമില്ലാത്തതുകണ്ട് പുള്ളിക്ക് ദേഷ്യം. പിന്നത്തെ ടേക്കും ഓ കെ ആകാത്തപ്പോൾ എന്തോ വെളിപാടുപോലെ ഞാൻ കണ്ണട എടുത്തുവച്ചു.<br />
കാര്യമറിഞ്ഞ ആശാനും മറ്റ് ശിഷ്യരും ചിരിയെടാ ചിരി. "ഞാനുമോർത്തു ഇവനെന്താണ് കണ്ണോണ്ട് കഥകളി കാണിക്കണേ ന്ന്... ഇവിടെ പഠിപ്പിക്കണത് നാടകമല്ലേ.."<br />
കൂടിനിന്നവരെ ചിരിപ്പിച്ചെങ്കിലും ഇത്തരം ചില നോവിച്ച അനുഭവങ്ങളും, കൂളിങ് ഗ്ലാസ് വൈക്കാനുള്ള ആഗ്രഹവും, മൂക്കിനുമുകളിൽ കണ്ണട സൃഷ്ടിച്ച കറുത്ത പാടും, കണ്ണടയുടെ അരികുകളിലെ താരതമ്യേന നിറം കുറഞ്ഞ ലോകവും എന്നെ കോണ്ടാക്റ്റ് ലെൻസിലേക്ക് ആകർഷിച്ചു. ചെറുപ്പം മുതൽക്ക് കണ്ണട മുഖത്തിന്റെ ഭാഗമായിപ്പോയതുകൊണ്ട് കോണ്ടാക്റ്റ് ലെൻസിലേയ്ക്ക് മാറുന്നത് 'നാടുവിട്ട്' ബെംഗളൂരുവിൽ ചെന്നടിയുമ്പോൾ ആകാമെന്ന് തീരുമാനിച്ചിരുന്നു.<br />
അവിടെ കാണേണ്ടത് പുതിയൊരു കൂട്ടം ആളുകളല്ലേ. അവർ എന്റെ 'പുതിയ മുഖം' കണ്ടോട്ടെ!<br />
<br />
ഒരു പ്രായം കഴിഞ്ഞാൽ കണ്ണിന്റെ പവർ മാറില്ല. എങ്കിലും ഇടയ്ക്ക് ടെസ്റ്റ് ചെയ്യണം.<br />
അടുത്തയിടെ മുവാറ്റുപുഴയിലെ പടയാട്ടിൽ കണ്ണടക്കടയിൽ ചെന്നു... അതെന്റെയൊരു സ്ഥിരം സ്ഥലമാണ്.<br />
നാലാം ക്ലാസിൽ വച്ച് എന്നെ ആദ്യമായി കണ്ണട അണിയിച്ചത് അവരാണ്, കാര്യം കേരളത്തെ ആദ്യം കണ്ണട അണിയിച്ചത് കുര്യൻസാണെങ്കിലും.<br />
ടെസ്റ്റ് ചെയ്യാനായി കമ്പ്യൂട്ടറിനുമുന്നിൽ ഇരുന്നു. നിലവിലുള്ള പവർ എത്രയാണെന്ന് ചേട്ടൻ ചോദിച്ചു. 'നല്ല പവറാ'ണെന്ന് ഞാൻ ബോധിപ്പിച്ചു... ചേട്ടന്റെ കണ്ണ് തള്ളിയോ?<br />
പുള്ളിക്കാരൻ യന്ത്രം രണ്ടുമൂന്നാവർത്തി കണ്ണിൽ വച്ച് നോക്കി.<br />
ആളുടെ മുഖത്ത് അമ്പരപ്പ് അവിശ്വസനീയത. ഇടക്കിടക്ക് 'ചതിച്ചോ കർത്താവേ... എനിക്ക് പണിയായോ' എന്ന അർത്ഥത്തിൽ മെഷീനെ നോക്കുന്നു.<br />
<br />
"എന്താ ചേട്ടാ പ്രശ്നം?"<br />
"ഇപ്പൊ പറഞ്ഞ പവറൊന്നും കമ്പ്യൂട്ടറിൽ കാണിക്കണില്ലല്ലോ! ഇതനുസരിച്ച് ഇയാൾടെ കാഴ്ച്ചയ്ക്ക് ഒരു കുറവുമില്ല! ഇനി മെഷീനു വല്ല കേടുമായിരിക്കുമോ എന്തോ! നേരത്തെ പറഞ്ഞത്ര വല്യ പവറുപോലും ഇതു പിടിച്ചില്ലെങ്കിൽ പിന്നെ..."<br />
<br />
അങ്ങനെ വരണ്ടെയല്ലല്ലോ എന്ന് ഞാനോർത്തു. അടുത്തയിടെയായി സ്വപ്നത്തിൽപ്പോലും നല്ല കാഴ്ച്ചകളല്ല, പിന്നെയാണ്!<br />
അപ്പൊളാണ് മനസ്സിൽ ലഡ്ഡു പൊട്ടിയത്.<br />
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-nTzx9U5rQP8/UV3XI-EVCrI/AAAAAAAAEJM/R_t9PZIFHo4/s1600/square+frame.png" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-nTzx9U5rQP8/UV3XI-EVCrI/AAAAAAAAEJM/R_t9PZIFHo4/s1600/square+frame.png" /></a>വർഷങ്ങൾ കൊണ്ട് കോണ്ടാക്റ്റ് ലെൻസ് ശീലമായി. ടെസ്റ്റിനു വന്നിരുന്നപ്പോളും സാധനം കണ്ണിൽത്തന്നെ!<br />
എന്തായാലും യന്ത്രത്തിനോ കണ്ണിനോ(പുതിയ) തകരാറില്ലെന്നുറപ്പായി... ലെൻസു കണ്ണില് വച്ചുകഴിഞ്ഞാൽ കാഴ്ച്ച കൃത്യമാണെന്നാണല്ലോ കമ്പ്യൂട്ടര് പറയുന്നത്!<br />
<br /></div>
രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-43797349204637294762013-04-02T11:07:00.001+05:302013-04-05T10:41:29.428+05:30ചെന്നായെ സ്നേഹിച്ച ആട്ടിന്പെട്ട<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
രാത്രി കൂട്ടിലേയ്ക്ക് കയറ്റിക്കെട്ടും മുൻപ് ഇടയൻ വെളുമ്പി ആടിനോട് ചോദിച്ചു... എന്നും ഞാൻ മുന്നറിയിപ്പ് തന്നിട്ടും, കൺവെട്ടത്തു വരുമ്പോളെല്ലാം ഞാൻ ആട്ടിയകറ്റുന്നത് കണ്ടിട്ടും ആ ചെന്നായയോട് എന്തിനാണ് നീ താത്പര്യം കാണിക്കുന്നത്?<br />
തരം കിട്ടുമ്പോളെല്ലാം ഒരു തടാകത്തിലേയ്ക്കെന്നപോലെ ദാഹത്തോടെ നിന്റെ കണ്ണുകൾ അവനിൽ തറയുന്നത് ഞാൻ കാണുന്നില്ലെന്നു കരുതിയോ?"<br />
വെളുമ്പിയാട് മറുപടിയൊന്നും പറയാതെ അയാൾ ഇട്ടുകൊടുത്ത പ്ലാവില ചവയ്ക്കുക മാത്രം ചെയ്തു.<br />
<br />
"ഞാനാണ് നിന്റെ ഉടയവൻ. എല്ലാ ആപത്തുകളിൽ നിന്നും നിന്നെ സംരക്ഷിക്കുന്നതിൽ എന്തെങ്കിലും വീഴ്ച്ച ഞാന് വരുത്തുന്നുണ്ടോ? ആ ചെന്നായുടെ കൺകളിൽ ഉള്ളത് കേവലം മാംസദാഹമാണ് പെണ്ണേ... അല്ലാതെ നിന്നോടുള്ള സ്നേഹമൊന്നുമല്ല.<br />
നാലു കാലുകളിൽ സഞ്ചരിക്കുന്ന ആട്ടിറച്ചി മാത്രമാണ് അവന് നീ. വിശപ്പാറിയാല് തീരാന് പോന്ന താത്പര്യമേ അവനു നിന്നിലുള്ളു.<br />
നിത്യതയുടെ വരം വേണമെങ്കില് നീ എന്നില് മാത്രം ഭക്തിയുള്ളവളായിരിക്കുക"<br />
<br />
താൻ ആദ്യം പ്രസവിച്ച കുഞ്ഞുങ്ങൾക്ക് പാൽ ചുരത്തുമ്പോൽ അവളുടെ കണ്ണിൽനിന്നും പ്രേമവും ചുരത്തിയിരുന്നു. പാൽപ്പല്ലുകൾ പോലും ഉറയ്ക്കുന്നതിനു മുൻപ് തന്റെ കുഞ്ഞുങ്ങള് തന്നിൽനിന്നകലുന്നത് സ്ഥിരമായപ്പോൾ പ്രസവം അവളുടെ ഉദ്യോഗമാണെന്ന് അവൾ തിരിച്ചറിഞ്ഞു. തന്റെ ഗർഭപാത്രത്തിന്റെ ചെറുപ്പമേ അവളുടെ ഉടയോനിലെ നിത്യതയ്ക്കുള്ളൂ എന്ന് അവൾ തിരിച്ചറിഞ്ഞു.<br />
പുൽമേട്ടിൽനിന്ന് കൂട്ടിലേക്ക് നടക്കുംവഴി അങ്ങാടിയിലെ ഇറച്ചിക്കടയിൽ നിരന്നിരിക്കുന്ന ആട്ടിൻതലകളിൽ ഈച്ച പറക്കുന്ന- പുച്ഛം കലർന്ന ചിരികൾ മരിച്ചിരുന്നിരുന്നത് എന്നും അവളുടെ ശൂന്യവും അഗാധവുമായ തവിട്ടു കണ്കളില് പതിഞ്ഞിരുന്നു.<br />
ആരാച്ചാരുടെ കൺകളിലും വീതിയുള്ള കത്തിയുടെ മൂര്ച്ചയിലും ഉണങ്ങാനിട്ടിരുന്ന തുകലിന്റെ നാറ്റത്തിലും തന്റെ ഉടയോന്റെ മാംസദാഹമാണ് പ്രതിഫലിക്കുന്നതെന്നവളറിഞ്ഞിരുന്നു.<br />
എന്നും രാവിലെ തന്റെ അകിട്ടിൽനിന്നും അവസാനതുള്ളി പാലിനൊപ്പം അല്പം ചോരകൂടി കറന്നെടുക്കുന്ന അവന്റെ കൈകളിൽ ആ മാംസദാഹത്തിന്റെ ശേഷിപ്പുകൾ കിടന്ന് മിടിച്ചിരുന്നു.<br />
അപ്പോളെല്ലാം തവിട്ടുനിറമുള്ള ശൂന്യവും അഗാധവുമായ അവളുടെ കൺകൾ താഴ്വാരത്തെവിടെയോ അലയുന്ന തിളങ്ങുന്ന രണ്ട് കണ്ണുകളെ ധ്യാനിച്ചു.<br />
താഴ്വാരത്തിന്റെ- സ്വാതന്ത്ര്യത്തിന്റെ അപകടങ്ങളിൽനിന്നും വെളുമ്പിയെ സംരക്ഷിച്ച് ഉടയവനായ ഇടയൻ രോമത്തിൽ തീർത്ത കമ്പിളിയുടെ ചൂടിൽ അവളുടെ കൂടിനടുത്തുതന്നെ ചുരുണ്ടുകൂടി.<br />
<br />
അയാളെ ഉണർത്താതെ വെളുമ്പിയാട് താരുണ്യം മുറ്റിയ ചലനങ്ങളോടെ അയാൾക്കുനേരെ തിരിഞ്ഞ് ശാന്തമായി ഈ വാക്കുകള് ഇടയന് കൊടുത്ത പ്ലാവിലയോടൊപ്പം ചവച്ചുതുപ്പി...<br />
"അവന്റെ കൺകളിൽ മാംസദാഹമാണുള്ളതെന്നതില് എനിക്ക് തെല്ലും സംശയമില്ല. പക്ഷെ നിന്നെപ്പോലെ എന്നില്നിന്നും അവൻ അതൊളിപ്പിച്ചുവയ്ക്കുന്നില്ല.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
നാളെ ഞാൻ അവനിലേയ്ക്ക് നടന്നടുക്കുമ്പോൾ നീ കാരണം എനിക്കു ഭാരമായിമാറിയ എന്റെയീ ശരീരം അവനെനിക്ക് ഇല്ലാതാക്കിത്തരും. അവൻ എന്നെ കീഴ്പ്പെടുത്തുമ്പോൾ ഞാൻ കേവലം പരാജയപ്പെടുകമാത്രമേയുള്ളൂ....നിന്റെ മുന്നിലെന്നപോലെ അന്യാധീനപ്പെടുകയില്ല.<br />
എന്നിലെ ഞാനെന്ന് ഞാൻ കരുതുന്ന എന്നിലേയ്ക്ക് പറക്കാൻ ഈ ശരീരം മാത്രമേ എനിക്ക് തടസ്സമായുള്ളൂ.<br />
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-FU6kQcj4Xx0/UVsDokpBXgI/AAAAAAAAEI8/bJDzCWrxvVA/s1600/blog.png" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-FU6kQcj4Xx0/UVsDokpBXgI/AAAAAAAAEI8/bJDzCWrxvVA/s1600/blog.png" /></a><br />
അവന്റെ കൂർത്ത പല്ലുകൾ എന്റെ മാംസത്തിൽ ആണ്ടിറങ്ങുമ്പോൾ എനിക്ക് ചിറകുകൾ മുളയ്ക്കും.<br />
അവന്റെ പല്ലുകൾ തീരുന്നിടത്ത് എന്റെ ചിറകിന്റെ തൂവലുകൾ തുടങ്ങും. എന്റെ ചിറകടിയുടെ അലകളിൽ ഈ ജന്മം നീയെനിക്കുതന്ന ശൂന്യതയുടെ മുഴക്കം നിനക്കുകേൾക്കാം.<br />
എന്നെങ്കിലുമൊരിക്കൽ എന്നെ നീ അറവുകാരനു കൈമാറുന്നതിൽപ്പോലും നിനക്ക് തെല്ലും പാപബോധമുണ്ടാവേണ്ടതില്ലായിരിക്കാം- നിന്റെ ലോകം, നിന്റെ സംരക്ഷണം അതിരിട്ട സ്വാര്ത്ഥതയുടെ ശുഷ്കിച്ച ലോകം...<br />
ഞാൻ എങ്ങുമില്ലാത്ത ലോകം.<br />
മാംസദാഹമിറ്റുന്ന കിറികളും കൂർത്ത പല്ലുകളുമായി കൊതിയോടെ എന്നിലേയ്ക്ക് പാഞ്ഞടുക്കുന്ന ആ ചെന്നായുടെ ക്രൗര്യത്തെ അതിശയിപ്പിച്ച് നാളെ ഞാന് ലോകത്തിലെ പ്രണയമെല്ലാം ആറ്റിക്കുറുക്കിയ ഒരു പുഞ്ചിരി അവനു കൊടുക്കും.<br />
ശരീരമെന്ന ഭാരമില്ലാതെ എന്നിലെ ഞാനെന്ന് ഞാൻ കരുതുന്ന എന്നിലേയ്ക്ക് ഞാന് പറന്നടുക്കുമ്പോൾ നിന്റെ നഷ്ടബോധം എത്ര തുച്ഛവും ശുഷ്കവുമായിരിക്കുമെന്നത് മാത്രമായിരിക്കും എന്റെ വിഷമം.<br />
എനിക്കുറപ്പാണ് വിശപ്പിനുമപ്പുറത്ത് വിരഹത്തിന്റെയൊരു കൊളുത്തെങ്കിലും ആ ചെന്നായുടെ വൃത്തികെട്ടതും ക്രൂരവും പാപപങ്കിലവുമെങ്കിലും- മിടിയ്ക്കുന്ന ഹൃദയത്തില് ശേഷിപ്പിക്കാന് എന്റെ പുഞ്ചിരിക്ക് കഴിയുമെന്ന്..."</div>
രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-5967304299964914642012-11-19T21:12:00.002+05:302013-04-04T12:32:15.345+05:30യൂ റോക്ക്ഡ് മീ<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-fa-jGOczKVs/UKpD6tbGorI/AAAAAAAAEEw/Fujsti9AAak/s1600/Untitled-1.png" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-fa-jGOczKVs/UKpD6tbGorI/AAAAAAAAEEw/Fujsti9AAak/s1600/Untitled-1.png" /></a></div>
<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Cochin_University_of_Science_and_Technology#Talentime">ടാലന്റ് ടൈം</a> - കുസാറ്റിലെ മാനേജ്മെന്റ് വിദ്യാർത്ഥികളുടെ മേളം.<br />
ക്യാമ്പസ്സിലെ ഏറ്റവും പേരുകേട്ട പരിപാടികളിലൊന്ന്. <br />
'കുസാറ്റിനുള്ളിൽ' താമസിച്ച് ബി ടെക് പഠിച്ച നാലുവർഷവും ഇതു കാണാൻ എനിക്ക് സൗകര്യപ്പെട്ടില്ല...ഗൃഹാതുരത്വം! <br />
പിറ്റേന്ന് അവധിയെന്നതൊന്നുണ്ടെങ്കിൽ അപ്പൊ നാട്ടിലേക്ക് പോകും.<br />
കളമശ്ശേരിയിൽ കോളേജുള്ള ഞാൻ പെരുമ്പാവൂരിനടുത്തുള്ള മേതലയെ 'നാട്' എന്നു വിളിക്കുന്നതിനെ റൂം മേറ്റ് നവീൻ ചേട്ടൻ പുച്ഛിക്കാറുണ്ട്! <br />
അരുണാചൽ
പ്രദേശിലെ കൃത്യമായി പേരുപോലുമില്ലാത്ത ഏതോ വിദൂരമലമ്പ്രദേശത്ത്,
ജോലിസംബന്ധിയായി ഏതോ ഡാം പണിയാൻ മൂന്നാലുകൊല്ലം പെട്ടുപോയിട്ട്,
എങ്ങനെയെങ്കിലുമൊന്ന് രക്ഷപെട്ട് 'നാട്ടിൽ‘ വരാൻ വേണ്ടിമാത്രം കുസാറ്റിൽ എം
ടെക്കിനു ചേർന്ന ഒരു കണ്ണൂർക്കാരനാണ് പുള്ളി എന്നതിലാണ് ആ പുച്ഛിക്കലിന്റെ
സ്വാരസ്യം കിടക്കുന്നത്! <br />
ഇതൊന്നും പക്ഷെ എന്നെ തളർത്താറില്ല... കാക്കയ്ക്കും തൻകുഞ്ഞ് പൊൻകുഞ്ഞ്!<br />
<br />
ബെംഗളൂര് വന്നടിഞ്ഞുകഴിഞ്ഞതിൽപ്പിന്നെ വെറുതെയിരിക്കുമ്പോളും അല്ലാത്തപ്പോളും മനസ്സ് കുസാറ്റിൽ മേഞ്ഞുനടക്കൽ പതിവാണ്.<br />
ചിറകിനാകാശമുണ്ടാകുമെന്ന തോന്നലെങ്കിലുമുണ്ടായിരുന്ന ദിനങ്ങള്...<br />
ഉള്ളിലെ കോംപ്ലെക്സുകളെയെല്ലാം ക്യാമ്പസ്സിലെ തലങ്ങും വിലങ്ങുമുള്ള കൈരേഖകൾ
പോലത്തെ വഴികൾക്ക് ഞൊറിവച്ച തണലുകള്ക്കിടയിലൊളിപ്പിച്ച നാലു വർഷങ്ങൾ...<br />
ഇപ്പോൾ
നാട്ടിൽ ചെന്നാൽ (ബെംഗളൂരുനിന്നാകുമ്പോൾ ധൈര്യമായി നാടെന്നു
പറയാമല്ലോ) എറണാകുളത്തിനു പോകുമ്പോളെല്ലാം പ്രീമിയർ ജംക്ഷനിൽനിന്ന്
ഇടപ്പള്ളിക്ക് പോകാൻ കുസാറ്റിനകത്തുകൂടി കയറൽ പതിവാണ്. <br />
കൂനംതൈയിലെ
പേരമ്മ/കുഞ്ഞമ്മ മാരെ കാണാൻ പോകുംവഴി എന്റെ മനമറിഞ്ഞിട്ടെന്നവണ്ണം
ഓടിച്ചിരുന്ന ആക്ടിവ കുസാറ്റിലെ വഴികളിലേക്ക് തിരിഞ്ഞു. <br />
യൂണിവേഴ്സിറ്റി സെന്ററില് പുതിയ ഓഡിറ്റോറിയത്തിന്റെ പണിതീര്ന്നിരിക്കുന്നു.<br />
ബി
ടെക് കലോത്സവത്തിലെ ഞങ്ങളുടെ നാടകത്തിനുശേഷമുയര്ന്ന കൈയ്യടിയുടെ മുഴക്കം ആ
പരിസരത്തുനിന്നും ഇപ്പൊഴും മുഴുവനായി മാഞ്ഞുപോയിട്ടില്ല. <br />
ആത്മവിശ്വാസക്കുറവും
അപകര്ഷതയും ചേര്ന്ന്, പിന്നിട്ട വഴികളിലെവിടെയോവച്ച് ബലമായി
മുഖത്തുനിന്നും അഴിപ്പിച്ച എന്നിലെ നടന്റെ മുഖംമൂടി ഞാന് വീണ്ടുമണിഞ്ഞ
നിമിഷത്തിന് അഭിമാനത്തോടെ സാക്ഷ്യം വഹിച്ച, ഓഡിറ്റോറിയത്തിനും കോഫീ
ഹൌസിനുമിടയിലെ ദ്വീപിലെ വലിയ ഗുല്മോഹര് - വാക മരങ്ങള് എന്നെ നോക്കി
തലയാട്ടി: “കാണാനില്ലല്ലോ” എന്ന് പരിഭവം പറഞ്ഞു.<br />
അന്വേഷിച്ചപ്പോൾ ടാലന്റ് ടൈമിന്റെ ഉദ്ഘാടനമുണ്ട് രാത്രിയിലെന്നറിഞ്ഞു. വീട്ടിലേയ്ക്ക് തിരിച്ചുപോരുമ്പോൾ പരിപാടി കാണാൻ കയറാനുറച്ച് യാത്ര തുടര്ന്നു.<br />
<br />
<br />
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-Q76jhqJ7eHc/UKpEvRZTRUI/AAAAAAAAEE4/KqLPcf25S-U/s1600/LIVE+IN+KOCHI%2521.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="http://1.bp.blogspot.com/-Q76jhqJ7eHc/UKpEvRZTRUI/AAAAAAAAEE4/KqLPcf25S-U/s1600/LIVE+IN+KOCHI%2521.jpg" width="282" /></a><a href="http://naveenjanthraper.blogspot.in/">നവീൻ അന്ത്രപ്പേർ </a>എന്ന ഒരു റോക്ക് ഗായകന്റെ ലൈവ് റോക്ക് 'കച്ചേരി' അതാണ് ഉദ്ഘാടന ദിന പ്രത്യേകപരിപാടി.<br />
നേരത്തെ
തന്നെ എത്തി വഴിപോക്കർക്കുള്ള ഓപ്പൺ ഗ്യാലറിയിൽ ഇടം പിടിച്ചു(നിന്നു).
മാനേജ്മെന്റ് വിദ്യാർത്ഥികളെ മാത്രമേ സെക്യൂരിറ്റിക്കാർ
ഓഡിറ്റോറിയത്തിന്റെ അകത്തേക്ക് കടത്തിവിടുന്നുള്ളൂ. സാരമില്ല, വേറെ
വഴിപോക്കരെപ്പോലെയല്ല, നാലുവർഷം ഇവിടെ പഠിച്ച ഒരു പൂർവ്വവിദ്യാർത്ഥിയുടെ
അവകാശത്തോടെയാണ് ഞാനിവിടെ നിൽക്കുന്നത്! ആ 'കസേര' മതി വിശാലമായി 'ഇരുന്ന്'
പരിപാടി ആസ്വദിക്കാന്...<br />
'കച്ചേരി' തുടങ്ങാന് പോകുന്നു... എനിക്കീ സംഭവം എങ്ങനെ ആസ്വദിക്കണമെന്നുപോലും വലിയ പിടിയില്ല. <br />
ഒരു
കുസാറ്റുകാരനായിരുന്നപ്പോളത്തെ സുഖമുള്ള നൊമ്പരങ്ങള് - ഓര്മ്മകള്
ഇതുപോലുള്ള അടുത്ത വരവുവരെ നഷ്ടപ്പെടാതെകാക്കാന്, ഒന്നെടുത്ത്
പൊടിതട്ടിവൈക്കുക എന്ന ഒറ്റ ഉദ്ദേശ്യം മാത്രമേ ആൾക്കൂട്ടത്തിൽ
തനിച്ചായിട്ടുള്ള എന്റെ അവിടത്തെ ആ നിൽപ്പിനുള്ളൂ... <br />
<br />
ഉള്ളിലെ ആദ്യന്തമില്ലാത്ത ഒരുപാടൊരുപാട് പതിവ് ചിന്തകൾ അൽപ്പനേരത്തേക്ക് എന്നെവിട്ടു മാറിനിന്നു... <br />
കോളേജിന്റെ പടിയിറങ്ങിയതിൽപ്പിന്നെയുള്ള നാലഞ്ചുവർഷത്തെ മാറാപ്പ് ഞാന് മനസ്സിൽനിന്നും മെല്ലെമെല്ലെ ഇറക്കി. <br />
പ്രണയനഷ്ടമെന്ന
വാക്കിന് പ്രണയംതന്നെ അന്യംനിന്നുപോകുന്ന അവസ്ഥയെന്നും അര്ത്ഥമുണ്ടെന്ന്
കരയിക്കാതെ എന്നെ പഠിപ്പിച്ച - അന്തര്മുഖത്വം ആവേശിച്ച മരത്തണലുകളില്,
പണ്ട് ഇതുപോലത്തെ തിരിച്ചുവരവിന്റെ ദിവസങ്ങളില് സ്വയം
പരിഹസിക്കാനായിത്തന്നെ കരുതിക്കൂട്ടി കാത്തുവച്ച വിലപ്പെട്ട
ചെറുനൊമ്പരങ്ങളുടെ ചപ്പും ചവറും, എന്റെ കാല്പ്പെരുമാറ്റം കേട്ട്
പരിചയഭാവത്തില് തലപൊന്തിച്ചുനോക്കി.<br />
വിദഗ്ദ്ധനായൊരു ഇന്ദ്രജാലക്കാരന്റെ
നീണ്ട തൊപ്പിയില്നിന്നും മന്ത്രവടികൊണ്ടു മുട്ടിവിളിക്കപ്പെടുന്നതുവരെ
പുറത്തുവരേണ്ടാത്ത മാന്ത്രികമുയലായി ഞാന് വീണ്ടും മാറി. <br />
ആരാലും
കാണപ്പെടാതിരുന്നിട്ടുപോലും എല്ലാ കാഴ്ച്ചക്കാരുടെയുമുള്ളിലും
അമ്പരപ്പിന്റെ മായികനിറത്തില് എന്റെ അസ്തിത്വം വിവിധരൂപങ്ങളില്
പടര്ന്നുപന്തലിക്കുന്നു.<br />
സമയത്തിന്റെ - അനുകൂലസാഹചര്യങ്ങളുടെ -
കുട്ടിത്തത്തിന്റെ - ചങ്ങാത്തങ്ങളുടെ - നിറമുള്ള ശുഭപ്രതീക്ഷകളുടെ -
പിന്ബലം, ഇന്ദ്രജാലക്കാരന്റെ മന്ത്രവടിയുടെ ശബ്ദം അനന്തതയെ ഭഞ്ജിച്ച്
നീണ്ട തൊപ്പിയുടെ മതിലുകള് അതിരിട്ട എന്റെ മാന്ത്രികലോകത്തിലേയ്ക്ക്
അതിക്രമിച്ചുകയറില്ലെന്നു വിശ്വസിക്കാനുള്ള സ്വാതന്ത്ര്യം എനിക്ക്
തന്നിരുന്നു...<br />
ഭാവിയെ മറന്ന - വർത്തമാനത്തിലലിഞ്ഞ - മറക്കാൻ
പെടാപ്പാടുപെടേണ്ട ഭൂതകാലത്തിന്റെ ദുർഭൂതബാധയില്ലാതിരുന്ന ആ നാലു വർഷത്തെ
അജ്ഞാതവാസത്തിന്റെ സുഖകരമായ ഓർമ്മകൾ പക്ഷെ, തെല്ലുകഴിഞ്ഞ് കുസാറ്റിലെ
മരത്തണലുകളോട് വിടപറയേണ്ടിവരുമ്പോൾ എന്നെ പൊതിയുന്ന യാഥാർത്ഥ്യങ്ങളായി
തിരിഞ്ഞുകൊത്തുമെന്ന ബോധം അപ്പോഴത്തെ എന്റെ സ്വസ്ഥതയെന്ന യാഥാര്ത്ഥ്യത്തെ
ഭക്ഷിക്കാൻ ഞാനനുവദിച്ചതേയില്ല.<br />
<br />
തൊട്ടടുത്ത് മൂന്നുനാല് പിള്ളാർ. <br />
അടുത്തിടെ
ചേർന്നവരായിരിക്കണം, ഉന്നതവിദ്യാഭ്യാസത്തിന്റെ അഹങ്കാരമോ മൗഢ്യമോ
ബാധിച്ചുതുടങ്ങിയിട്ടില്ലെന്ന് നിഷ്കളങ്കമായ അവരുടെ കമന്റുകളിൽനിന്ന്
വ്യക്തം...<br />
"അളിയാ, ഏതടാ ഈ ആന്ത്രപ്പൻ"<br />
"അറിയില്ലെടാ... ആ നിക്കണ ഊശാന്താടിയായിരിക്കും"<br />
"വൻ സെറ്റപ്പാണല്ലോ അളിയാ"<br />
"നീ നോക്കിക്കോ ഇന്നിവിടെ പലതും നടക്കും"<br />
കാത്തിരിപ്പിനു വിരാമം... അന്ത്രപ്പേർ പരിപാടി തുടങ്ങി...<br />
"<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><i>hey
gals and guys here... woooo!!!... what an amazing crowd... you know
what... i miss Kochi so much... thankyou all for bringing me back my
Kochi</i></span>"<br />
"ഇങ്ങോരെ പിന്നെ ആരെങ്കിലും പിടിച്ചുവലിച്ചുകൊണ്ടുപോയതാണോ ബോംബെയ്ക്കും ദുബായിക്കും ഒക്കെ? ഒഞ്ഞു പോടപ്പാ... ആന്ത്രപ്പോ കൂ കൂ..." <br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
സ്റ്റേജ്
നിറയെ പുകമയം... പ്രകാശമയം... <br />
നിയോണിന്റെയും ലേസറിന്റെയും നിറങ്ങളില് കുളിച്ച് നൃത്തം വൈക്കുന്ന ആള്ക്കൂട്ടത്തിനിടയില് പയ്യൻമാർ ബ്ലിങ്കസ്യാ
ന്ന് നിൽപ്പാണ്...<br />
അന്ത്രപ്പേർ ഓഡിയൻസിനെക്കൊണ്ട് കൈ കൊട്ടിക്കുന്നു, കൂക്കി വിളിപ്പിക്കുന്നു, ഡാൻസ് കളിപ്പിക്കുന്നു....<br />
"<i><span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">i want to see Kochi rock, come on... </span></i><br />
<i><span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">i want to hear Kochi scream, come on..., <br />i want to see Kochi dance, come on...</span></i>"<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-gNLMr40L4fM/UKpLaj-PuFI/AAAAAAAAEFQ/5i9QheDl9B0/s1600/audience.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="250" src="http://3.bp.blogspot.com/-gNLMr40L4fM/UKpLaj-PuFI/AAAAAAAAEFQ/5i9QheDl9B0/s1600/audience.png" width="400" /></a></div>
പയ്യന്മാർക്ക്
ഈ കെട്ടിമാറാപ്പൊന്നും അത്ര പിടിക്കുന്നില്ല... കൈലിയൊക്കെയുടുത്ത്
ചപ്പലിട്ട് 'മലമൂടൻമാരായി' അവർ വെറുതേ നോക്കി നിന്നു, ‘ഇതെവിടംവരെ
പോകുമെന്നൊന്നറിഞ്ഞിട്ടുതന്നെ‘ എന്ന ഭാവത്തിൽ...<br />
അന്ത്രപ്പേർ പാടുന്നതിനു മുന്നോടിയായി ടീം അംഗങ്ങളെ പരിചയപ്പെടുത്താൻ തുടങ്ങി... <br />
ഈ
സമയം മുഴുവൻ ഡ്രമ്മടിക്കാൻ ദുബായീന്ന് വന്നവൻ അത് തല്ലിപ്പൊളിക്കാൻ
അവനെക്കൊണ്ടാവുംവിധം ശ്രമിക്കുന്നുണ്ട്...<br />
ഗിത്താറാണെങ്കില് മോങ്ങി മോങ്ങി ഏതാണ്ട് ഇഷ്ടിക വച്ച് വീക്കുകിട്ടിയ
ചാവാലിപ്പട്ടിയെപ്പോലെ പോലെ കാറികാറിപ്പൊളിക്കുന്നു...<br />
ഗിത്താർ, കീ ബോഡ്, ജാസ്, ബേസ് ഗിത്താർ, ലൈറ്റിങ്ങ് ഡയറക്റ്റര്, സൗണ്ഡ് എഞ്ജിനീയർ... എല്ലാവരെയും പരിചയപ്പെടുത്തുന്നുണ്ട്...<br />
ഉദാഹരണത്തിന് കീബോഡ് വായിക്കുന്നത് ക്രിസ് ആണെങ്കിൽ അന്ത്രപ്പേർ "ഹ..ല്ലോ... ഹല്ലോ... ക്രിസ്" എന്നു പാടും. ഓഡിയൻസിന്റെ നേരേ മൈക്ക് നീട്ടുമ്പോള് അവരും ആതുതന്നെ ഏറ്റുപാടും... <br />
ചുറ്റുമ്പുറവും റോക്ക് ചെയ്യുന്നവരുടെ ബഹളത്തിനിടയിൽ പയ്യന്മാരുടെ അനക്കമൊന്നും പതിയെപ്പതിയെ കേൾക്കാനേയില്ലാതായി...<br />
ക്രിസ്, സാം, ജോ, നിക്ക്, ജാക്ക് അങ്ങനെ മെട്രോസെക്ഷ്വൽ പേരുകളുടെ പെരളി... ആന്ത്രപ്പൻ പിന്നെ ഇവരുടെയൊക്കെ 'അപ്പനാണല്ലോ'!<br />
അവസാനം... അവസാനം വണ്ടി മൂലയിൽ എളിമയോടെ ഒതുങ്ങി നിന്ന് ബേസ് ഗിത്താർ വായിക്കണ പുള്ളിക്കാരന്റെയടുത്തെത്തി.<br />
"<i><span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">ok guys... now last but not the least, lets all say a rockin' helllo to our.........<br />to our dear...<br />to the very special...<br />to the one and only...<br />to none other than...</span></i> ......<b>ബൈജു</b>!!!!!!!!!!!" (അടി സിമ്പൽ....)<br />
<br />
'ബൈജു'<br />
അതെ വെറും സാധാരണ ബൈജു... <br />
മറ്റാരുമല്ല...<br />
മണ്ണിന്റെ, പച്ചവെളിച്ചെണ്ണയുടെ, രാധാസ് സോപ്പിന്റെ മണമുള്ള, <br />
പാരഗൺ ചെരിപ്പിട്ടുനടക്കുന്ന, <br />
കെ പി നമ്പൂതിരിയുടെ പൽപ്പൊടികൊണ്ട് പല്ലുതേക്കുന്ന, <br />
പൊറോട്ട സാമ്പാറുകൂട്ടി തിന്നുന്ന, <br />
ആനവണ്ടിയുടെ പിന്നിലെ കോണിയിൽ ഓടിവന്ന് തൂങ്ങിക്കയറിക്കിടന്ന് പാരലൽ കോളേജിൽ പോകുന്ന,<br />
കാവിമുണ്ടുടുത്ത് എന്നും വൈകുന്നേരം വെറുതേ കലുങ്കിലിരുന്ന് ബീഡിവലിക്കുന്ന,<br />
നാനയും, ചിത്രഭൂമിയും, സിനിമാ മംഗളവും, കന്യകയും, വനിതയിലെ 'സ്ത്രീകൾക്കു മാത്രവും' വിടാതെ വായിക്കുന്ന,<br />
ഹെര്ക്കുലീസ് സൈക്കിളില് ഓടിവന്ന് ഒക്കിയൊക്കി കയറി എണീറ്റുനിന്ന് ചവിട്ടിച്ചവിട്ടിപ്പോകുന്ന,<br />
എന്നും രാവിലെ റേഡിയോയില് പ്രാദേശികവാര്ത്ത കേള്ക്കുന്ന,<br />
നമ്മുടെയൊക്കെ സ്വന്തം, <br />
നമ്മിലൊരുവനായ... ബൈജു!<br />
അന്യതാബോധം
തലക്കടിച്ച് സ്കൂട്ടാവാൻ ഗ്യാപ്പുനോക്കിനിന്ന നിന്ന നമ്മുടെ പയ്യന്മാരുടെ
പിന്നത്തെ സന്തോഷം ഒന്നു പറഞ്ഞറിയിക്കാനാണ് പാട്!<br />
"അളിയാ... ബൈജൂ... ഇതെവിടെയായിരുന്നളിയാ... “<br />
“ഇത്രേം നേരം ഒളിച്ചിരിക്ക്യാർന്നോ മുത്തേ...“<br />
“പൊന്നളിയാ ബൈജൂ... “<br />
“ആന്ത്രപ്പോ ~~~~ഏ, ഓൻ നമ്മടെ സ്വന്തമാളാട്ടോ... നിന്റെ കളിയൊന്നുമവിടെ വേണ്ടാ...“<br />
“ബൈജുവേ... ഇങ്ങോട്ടുവാടാ...“<br />
“ബൈജുക്കുട്ടാ..."<br />
പിന്നെയങ്ങോട്ട് ‘കച്ചേരി‘ ഉഷാറായെന്ന് പ്രത്യേകം പറയേണ്ടല്ലോ?</div>
രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com10Cochin University Of Science And Technology, Thrikkakara, Kerala, India10.0448261 76.327546710.0370086 76.3176762 10.0526436 76.3374172tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-20127030983570330442012-11-06T02:02:00.000+05:302013-04-04T12:31:42.361+05:30നഷ്ടക്കച്ചവടം<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
നട്ടുച്ചയ്ക്ക് കണ്ണൂർ ടൗണിൽനിന്നും പയ്യാമ്പലം കടൽത്തീരത്തേക്ക് ഓട്ടോ പിടിക്കുമ്പോൾ 2.30ന്റെ തീവണ്ടിക്കുമുമ്പേ ആവുന്നിടത്തോളം കണ്ണൂർ കാണണമെന്ന വാശിയായിരുന്നു. ആദ്യം കാണും മുമ്പേ പോലും കണ്ണൂരിനെ ഏറെ ഇഷ്ടമായിരുന്നു... അതുകൊണ്ടുതന്നെ നട്ടുച്ചവെയിൽ, വിശപ്പ്, പറശ്ശിനിക്കടവുവരെ പോയിവന്ന ക്ഷീണം, ഇതൊന്നും യാത്രയ്ക്ക് തടസ്സമായില്ല! <br />
അൽപ്പം പ്രായമായൊരുചേട്ടന്റെ ഓട്ടോയാണ് കിട്ടിയത്. ഓട്ടോയ്ക്കുമുണ്ട് പ്രായം. ഓട്ടോയുടെ കിതപ്പറിയിക്കാതിരിക്കാനോ എന്തോ ഡ്രൈവർ ഇടതടവില്ലാതെ ചോദ്യങ്ങൾ ചോദിച്ചും, ഒട്ടും മുഷിപ്പിക്കാതെ വർത്തമാനം പറഞ്ഞുമിരുന്നു.<br />
"ബീച്ചിലേയ്ക്ക് എന്താ ഈ സമയത്ത്? ങാ... ചെന്നാൽ നെറയെ പെണ്ണുങ്ങളെ കണ്ടോണ്ടിരിക്കാം ല്ലേ..."<br />
ഒട്ടും വൾഗറില്ലാത്ത അയാളുടെ ചിരിയിൽ പക്ഷെ എന്തോ ഒരു അപരിചിതത്വമുണ്ടായിരുന്നു. എന്തായാലും ഈ ചോദ്യം മനസ്സിൽ പ്രതീക്ഷകളുടെ ഒരു പൂന്തോട്ടം വിരിയിക്കയുണ്ടായി. ചേട്ടൻ ട്രാക്ക് വിട്ടുപോകാതിരിക്കാൻ അങ്ങോട്ടും പറഞ്ഞുകൊണ്ടിരുന്നു.<br />
"ഇവിടെ നല്ല കളക്ഷനാ?"<br />
"ഈ സമയത്തൊന്നും അങ്ങനെ കാര്യമായി കാണാൻ പറ്റില്ല. ഒരു ആറുമണിയൊക്കെയായാല് പിന്നെ നെറയെ പെണ്ണുങ്ങളായിരിക്കും"<br />
"എന്തായാലും ആരും വരാമെന്നൊന്നും ഏറ്റിട്ടില്ല, അപ്പൊ ചുമ്മാ കടലും കണ്ട് കാറ്റും കൊണ്ട് ഇന്റർസിറ്റിപിടിക്കാൻ തിരിച്ചുപോരാം അല്ലേ?"<br />
<br />
യാത്രയുടെ വിശദാംശങ്ങൾ അറിഞ്ഞ ചേട്ടൻ വളരെ നിഷ്കളങ്കമായി ചോദിച്ചു<br />
"അപ്പൊ മക്കൾക്ക് 2.30 വരെ ഉള്ള സമയം എങ്ങന്യെങ്കിലും ഒന്നു 'വേസ്റ്റ് ചെയ്യാനായിട്ടാ'ണല്ലേ ബീച്ചിലേക്ക് പോണത്?"<br />
കാഴ്ചകൾ കണ്ട് സമയം 'ലാഭിക്കാൻ' ഇറങ്ങിത്തിരിച്ചത് അങ്ങനെ നഷ്ടക്കച്ചവടമായി!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-bJZywq_gpoY/UJgg0qtJ3oI/AAAAAAAAEAc/NxXtsEAE-0Q/s1600/DSC_1016-2.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="197" src="http://1.bp.blogspot.com/-bJZywq_gpoY/UJgg0qtJ3oI/AAAAAAAAEAc/NxXtsEAE-0Q/s400/DSC_1016-2.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
പയ്യാമ്പലം കടപ്പുറത്ത് ചെന്നിറങ്ങിയപ്പോൾത്തന്നെ സമയം 'വേസ്റ്റ്' ചെയ്യേണ്ടിവരുന്നതെന്തുകൊണ്ടാണെന്ന് മനസ്സിലായി. ഇറങ്ങിയ ഉടൻ കണ്ടത് അർദ്ധനഗ്നയായൊരു കൽപ്രതിമ. പ്രകൃതിയുടെ ആംബിയൻസൊന്നും പോരാത്തതുപോലെ! <br />
കാണുന്ന തണലുകളിലൊക്കെ മനസ്സുകൾ(?!) പങ്കുവൈക്കപ്പെടുന്ന മനോഹരകാഴ്ചകൾ. <br />
തണലുകളിൽ സൗകര്യം കുറവായവർ പരാതിയേതുമില്ലാതെ നട്ടപ്ര വെയിലത്തും ഒരു ചെറുകുടക്കീഴിൽ സ്നേഹസാഗരത്തിലെ തിരകളെണ്ണിനടക്കുന്നു!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-DYhysTbEt-Q/UJguE8eN96I/AAAAAAAAEAs/VEih3rLc8mk/s1600/DSC_1012-2.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="272" src="http://1.bp.blogspot.com/-DYhysTbEt-Q/UJguE8eN96I/AAAAAAAAEAs/VEih3rLc8mk/s400/DSC_1012-2.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
തിരിച്ചുപോരാൻ ഓട്ടോ കാത്തുനിൽക്കുമ്പോൾ മനസ്സിലേയ്ക്കൊഴുകിവന്നത് ഈ വരികൾ...<br />
"ദൂരമനന്തം, കാലമനന്തം... എന്നേകാന്തതയുമേകാന്തം..."<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/--qiFHyELNUI/UJggVfJHuYI/AAAAAAAAEAU/g55GBdUA6fQ/s1600/DSC_1043-2.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="241" src="http://4.bp.blogspot.com/--qiFHyELNUI/UJggVfJHuYI/AAAAAAAAEAU/g55GBdUA6fQ/s400/DSC_1043-2.jpg" width="400" /></a></div>
<br /></div>
രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com4Kannur, Kerala, India11.8803372 75.376195211.8492602 75.336713199999991 11.9114142 75.4156772tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-11993253149603979752012-07-26T17:31:00.001+05:302012-08-17T14:31:38.630+05:30ഒന്നും മിണ്ടാത്ത രഘു<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span style="font-size: small;">രഘു ഒന്നും തന്നെ മിണ്ടാറില്ല. <br />പലരും പറയുന്ന പരാതിയാണിത്.<br />രഘുവിന്റെ അമ്മയും അതു പറയും “നീ കുഞ്ഞായിരുന്നപ്പോള് എന്തുമാത്രം മിണ്ടുമായിരുന്നെന്നോ? വലുതായപ്പോള് വലിയ ആളായ ഭാവമാണ് നിനക്കെപ്പൊഴും!”<br /><br />രഘു ഓര്ത്തുനോക്കി... <br />സമയം പിന്നോട്ട് കൊണ്ടുപോകുന്ന ചുരുളുകള് അന്തരീക്ഷത്തില് നിറഞ്ഞു. സമയം പിന്നോട്ടുപോകുമ്പോള് സാധാരണ കേള്ക്കാറുള്ള ശബ്ദവും കേട്ടു.<br />ഇപ്പോള് അവന് മൂന്നാംക്ലാസ്സില് പഠിക്കയാണ്.<br />സിബ്ബിനുപകരം രണ്ട് ബട്ടണുകള് വച്ച ചെറിയ മജന്ത നിക്കറും, <br />അവന്റെയുള്ളിലെ സംശയങ്ങള് പോലെ നിറയെ നിറങ്ങളുള്ള പോളിസ്റ്ററിന്റെ ‘പരമ്പര‘ ഷര്ട്ടുമിട്ട് രഘു അമ്മയോടൊപ്പം എങ്ങോ ബസ്സില് പോകയാണ്.<br />അവന്റെയൊപ്പം യാത്ര ചെയ്യുമ്പോള് രഘുവിന്റെ അമ്മയ്ക്ക് എപ്പൊഴും ദേഷ്യമായിരുന്നു. <br />ഇതിന്റെ കാരണം അവന്റെ അമ്മ രഘുവിന്റെ ചേച്ചിയോട് പറയാറ്, രഘുവിന് യാത്ര ചെയ്യുമ്പോള് എപ്പൊഴും ദേഷ്യമാണെന്നതായിരുന്നു.<br /> </span><br />
<span style="font-size: small;">ശരിയായിരിക്കണം... ഒരിക്കലും ദേഷ്യം വരില്ലാത്ത രഘുവിന്റെ ചേച്ചിക്കുപോലും യാത്രകള്ക്കിടയില് അവനെ ശാസിക്കേണ്ടിവന്നിട്ടുണ്ട്.</span><br />
<span style="font-size: small;"><br />രഘുവിനോട് ദേഷ്യപ്പെട്ട് മടുത്തിരിക്കുന്ന അമ്മയെ തോണ്ടി എപ്പൊഴും സംസാരിച്ചിരുന്ന രഘു ചോദിച്ചു...<br />“എന്തിനാണ് ബസ്സില് പുകവലി പാടില്ലെന്ന് എഴുതിവച്ചിരിക്കുന്നത്?“</span><br />
<span style="font-size: small;"><br />അമ്മ പറഞ്ഞു “സിഗരറ്റിലെ തീപ്പൊരിയെങ്ങാന് വീണ് ബസ്സ് തീ പിടിക്കാതിരിക്കാന്.“</span><br />
<span style="font-size: small;"><br />രഘുവിന് എന്തിനും സംശയമായിരുന്നു. എപ്പൊഴും സംസാരിക്കുമായിരുന്നതിനാല് അവന് തുടര്ന്ന് ചോദിച്ചു...<br />“പക്ഷെ ബസ്സ് ഓടിക്കുന്ന ഡ്രൈവറും കണ്ടക്ടറും കിളിയുമൊക്കെ പുകവലിക്കുന്നത് ഞാന് കണ്ടിട്ടുണ്ടല്ലോ? ബസ്സ് തീ പിടിച്ച് പോയാല് അവര്ക്കായിരിക്കില്ലേ ഏറ്റവും വിഷമം?“</span><br />
<span style="font-size: small;"><br />രഘു എപ്പൊഴും സംസാരിക്കുന്നതുകൊണ്ട് അവന്റെ അമ്മയ്ക്ക് എപ്പൊഴും ദേഷ്യം വരുമായിരുന്നു.<br />അമ്മ മറുപടി കൊടുത്തു... “ബസ്സില് എവിടെയൊക്കെ തീപ്പൊരി വീണാലാണ് പ്രശ്നമില്ലാത്തതെന്ന് അവര്ക്ക് കൃത്യമായി അറിയാം. അതുനോക്കി സൂക്ഷിച്ചിട്ടാണ് അവര് വലിക്കുക.“<br />രഘുവിന്റെ സംശയങ്ങള് തീരാന് ആ മറുപടി മതിയായിരുന്നു.<br /><br />രഘുവിന്റെ അച്ഛനുമമ്മയും നല്ലൊരു സ്കൂളിലാണ് അവനെ അയച്ചത്.<br />ക്ലാസിലും നിറയെ ചോദ്യങ്ങള് ചോദിച്ച രഘു വലുതാകുന്നതിനിടയിലെപ്പൊഴോ ഒരുപാട് സംഗതികള് പഠിച്ച കൂടെ പുകവലിയുടെ ദോഷങ്ങളും പഠിച്ചു.<br />ഒരുപാട് സംഗതികള് പഠിച്ചതോടെ, സംശയങ്ങള് തീര്ന്നില്ലെങ്കിലും അവന്റെ ചോദ്യങ്ങള് തീര്ന്നു വന്നു.<br /><br />ഈയിടെയായി രഘുവിന്റെ അമ്മയ്ക്ക് ദേഷ്യം വരിക കുറവാണ്. എപ്പൊഴും വിഷമമാണ്.<br />എന്താണെന്നല്ലേ? <br />രഘു ഒന്നും തന്നെ മിണ്ടാറില്ല.</span><br />
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;">in english... <a href="http://www.koorapillil.org/2012/07/raghu-who-doesnt-talk.html">here</a></span></div>
രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com12tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-47536132394751685902012-03-14T12:37:00.000+05:302012-08-17T14:23:15.993+05:30നാഗം<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span style="font-size: small;">കടുത്തുവരുന്ന വേനൽച്ചൂടിൽ പാടത്തിന്റെ ഓരം ചേർന്ന കുളത്തിൽ അത് കിടക്കയാണ്.</span><br />
<span style="font-size: small;">ഉഷ്ണം പകർന്നെടുക്കുന്ന കുളത്തിലെ പച്ചച്ചവെള്ളത്തിൽ. </span><br />
<span style="font-size: small;">ഉടലിൽനിന്ന് താപം അലിഞ്ഞുപോകുന്ന സുഖത്തിൽ മെല്ലെയൊന്നനങ്ങിയാല് അതുകൊണ്ട് ഉഷ്ണം കൂടിയെങ്കിലോ എന്ന് കരുതിയാകണം, യാതൊരനക്കവുമില്ലാതെ...</span><br />
<span style="font-size: small;">തോട്ടത്തിലേക്ക് വെള്ളം പമ്പ് ചെയ്യുന്ന മോട്ടർപ്പുരയുടെ അകത്തെവിടെയോ ഒരറ്റം കെട്ടി ഭദ്രമാക്കിയ- മറ്റേയറ്റം പച്ചച്ച വെള്ളത്തിനടിയിലെ ഫുട്വാൽവിൽ ബന്ധിച്ച കയറിൽ </span><br />
<span style="font-size: small;">ചുറ്റിപ്പിണഞ്ഞ്... </span><br />
<span style="font-size: small;">ആദ്യം ഞാൻ കണ്ടത് എന്നെ ഉറ്റുനോക്കുന്ന അതിന്റെ കൺകളാണ്! </span><br />
<span style="font-size: small;">പാമ്പ്!</span><br />
<span style="font-size: small;">തവിട്ടുനിറം, മേലാസകലം കറുപ്പ് കളം കളം ചിത്രപ്പണി. അനക്കമില്ല. സമാധി... </span><br />
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;">എന്താണ് പാമ്പ്?</span><br />
<span style="font-size: small;">വിയർപ്പിന് ദുർഗ്ഗന്ധം കൂടിത്തുടങ്ങിയ പ്രായത്ത് വഴുവഴുത്ത ഒരു ചൊറിച്ചിൽ പെരുവിരലിലൂടെ അരിച്ചരിച്ച് കയറ്റി സ്വകാര്യമായി അഭിമാനിക്കാവുന്ന പുതിയൊരു സന്തോഷം എന്നിൽ </span><br />
<span style="font-size: small;">പടർത്തിയത് പാമ്പാണ്. </span><br />
<span style="font-size: small;">പിന്നീടിങ്ങോട്ട്, പെൺമണമടിച്ചാൽ എന്റെ ശരീരമാസകലം- ജീവനില്ലാത്ത നഖങ്ങൾക്കും രോമങ്ങൾക്കുപോലുമടിയിലും പത്തിവിടർത്തി നൃത്തമാടുന്ന വഴുവഴുപ്പുള്ള ഉന്മാദത്തിന് </span><br />
<span style="font-size: small;">സര്പ്പത്തിന്റെ രൂപമാണ്.</span><br />
<span style="font-size: small;">സർപ്പസൗന്ദര്യത്തെ അറിഞ്ഞതില്പ്പിന്നെ ഉന്മാദം താങ്ങാനാകാതെവരുമ്പോള്, ഗത്യന്തരമില്ലാതെ, ഏകാന്തത്തിൽ നടത്തിവന്ന നാഗാരാധനകളുടെ അഭിഷേകതീർഥം </span><br />
<span style="font-size: small;">ഒഴുകിവന്നിരുന്ന ഓവിന്- ദംശനമേറ്റാൽ നിമിഷങ്ങൾക്കകം അതുകടന്നുചെല്ലുന്ന രക്തധമനികളെപ്പോലും കരിച്ചുകളയാൻ പോന്ന വിഷം പേറുന്ന അണലിത്തലയുടെ ആകൃതിയാണ്!</span><br />
<span style="font-size: small;">നാഗാരാധനകളുടെ ഇടവേളനീളുമ്പോൾ അപശകുനസൂചകമായി സ്വപ്നദർശനം തരുന്ന ഉഗ്രമൂർത്തികൾ പറക്കും നാഗങ്ങളാണ്.</span><br />
<span style="font-size: small;">തടിച്ച ഉടലും, നേർത്ത വാലും, വലിയ വായും, നീണ്ട മുടിയുമുള്ള- ഇഴയാൻ പോലും ബുദ്ധിമുട്ടുന്ന പറക്കും നാഗങ്ങൾ.</span><br />
<span style="font-size: small;">നാഗത്തിന്റെ ഇഴച്ചിൽ എത്ര വികാരതീവ്രം! ഓരോ കോശവും ഭൂമിയിൽ ഉരച്ചുരച്ച് തൊട്ടും തൊടീച്ചും അറിഞ്ഞ് ഇഴഞ്ഞ് പുളഞ്ഞ് അലിഞ്ഞ്! സ്പർശനസുഖത്തിന്റെ പാരമ്യതയിൽ ജീവിക്കുന്ന ദിവ്യജീവികൾ... </span><br />
<span style="font-size: small;">സ്വപ്നദർശനത്തിന് ഭാഗ്യം കിട്ടുന്ന ഉറക്കങ്ങളുടെ ഒടുവില് കിടപ്പുമുറിയില് തങ്ങിനിൽക്കുക പാമ്പ് കൊത്തിക്കളയുന്ന വിഷത്തിന്റെ ഗന്ധമാണ്. </span><br />
<span style="font-size: small;">കപ്പക്കിഴങ്ങ് വാട്ടിയ മണം. കുറ്റിക്കാടുകളിൽ സന്ധ്യക്ക് ഉയരുന്ന മണം...</span><br />
<span style="font-size: small;">കടിച്ചുകൊല്ലാൻ നാളുകളോളം ഇരയെ കിട്ടാതെ വിഷം തലയിൽ കെട്ടിക്കിടന്ന് ആ ഉന്മാദം </span><br />
<span style="font-size: small;">താങ്ങാനാകാതെ നാഗം കണ്ണിൽക്കണ്ട കരിങ്കല്ലിനെ ആഞ്ഞുകൊത്തും. ആ വിഷത്തിൽ കരിങ്കല്ല് അലിയുമോ?</span><br />
<span style="font-size: small;">ആ കല്ല് പൊടിഞ്ഞുണ്ടാകുന്ന മണ്ണ് വിഷമയമാകില്ല, തീർച്ച. എത്രയോ തലമുറകൾക്ക് പകർന്നുപയോഗിക്കാൻ പോന്ന ശക്തിയുള്ള വിത്തുകളെ വിരിയിക്കാൻ വീര്യമുണ്ടാകും ആ </span><br />
<span style="font-size: small;">മണ്ണിന്. ആ മണ്ണിൽ തളിർത്ത ചെടികളിലെ പൂക്കളിൽ ഇണചേരാൻ തേനീച്ചകൾ മത്സരിച്ചേക്കും!</span><br />
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;">കാട്ടുപൂക്കളുടെ കടുത്ത മണമുള്ള കാവിനുള്ളില് ഒറ്റത്തിരിയിട്ട എള്ളെണ്ണവിളക്കിന്റെ മുന്നിൽ നിരനിരയായിരിക്കുന്ന മഞ്ഞളണിഞ്ഞ നാഗരാജന്മാരെ നോക്കി കൈകൂപ്പി </span><br />
<span style="font-size: small;">നില്ക്കുമ്പോൾ അറിയാതെ മേലാസകലം വാരിവിതറുന്ന രോമാഞ്ചത്തിന് കാവിലെ ഇളംകാറ്റിനൊപ്പം എന്നിൽ വളരുന്ന കരിനാഗത്തിന്റെയും അകമ്പടിയുണ്ടാകാറുണ്ട്!</span><br />
<span style="font-size: small;">ആ നിൽപ്പിൽ മൂന്നും അഞ്ചും തലകളുള്ള നാഗരാജന്മാരെ നോക്കി ഉന്മാദം തുളുമ്പുന്ന കണ്ണീരോടെ അറിയാതെ തന്നെ ഞാന് വിളിച്ചുപോകാറുണ്ട്... "ദൈവമേ... “</span><br />
<span style="font-size: small;">നേർത്ത വാലും, തടിച്ച ഉടലും, കൂർത്തുവരുന്ന തലയും, ഇളകിമാറുന്ന ചർമ്മവും, പകയോടെ വിഷം കാത്തുവയ്ക്കുന്ന വീര്യവുമുള്ള കരിനാഗങ്ങൾ! </span><br />
<span style="font-size: small;">അലസമായിരിക്കുമ്പോള് ഇഴഞ്ഞിഴഞ്ഞു നടക്കയും ഉന്മാദമൂര്ച്ഛയില് ഉറഞ്ഞ് നിവര്ന്ന് തലയുയര്ത്തിയാടി മുന്നിലുള്ള എന്തിനെയും കരിച്ചുകളയാന് പോന്ന വീര്യമുള്ള വിഷം ധൂര്ത്തടിച്ച് ചീറ്റിത്തെറിപ്പിക്കയും ചെയ്യുന്ന ശക്തിയുടെ, കഴിവിന്റെ, വീര്യത്തിന്റെ, യോഗത്തിന്റെ ഭൂമിയിലെ ചിഹ്നങ്ങള്!</span><br />
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;">തൊടിയുടെ അങ്ങേയറ്റത്ത് സഹായിയോടൊപ്പം തെങ്ങിന്തൈക്ക് കുഴിയെടുക്കുന്ന വല്യച്ഛനോട് പാമ്പിനെ കണ്ടത് പറയാൻ പോകുമ്പോൾ മനസ്സിൽ ഭയം-ആരാധന-ആവേശം-ഉന്മാദം! </span><br />
<span style="font-size: small;">ആ ഉന്മാദത്തിന്റെ കേളികൊട്ടിൽ എന്നിൽ വളരുന്ന കരിനാഗവുമുണർന്നിരുന്നു ... എന്റെ ദൈവത്തെ ദർശിച്ച ഞെട്ടലിൽ.</span><br />
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;">വല്യച്ഛനും സഹായിയും ഉടൻ കുളത്തിനടുത്തേക്ക് പാഞ്ഞു. ഞാനുമെടുത്തു ഒരു പേരപ്പത്തൽ... ഭയംകലർന്ന ആനന്ദം നിറഞ്ഞ് തളരാൻ വെമ്പുന്ന ശരീരത്തിന് ഒരു താങ്ങാക്കാൻ!</span><br />
<span style="font-size: small;">കയറിൽ ചുറ്റിപ്പിണഞ്ഞുകിടക്കുന്നു നാഗത്താൻ... വേദാന്തിയെങ്കിൽ ഒരു പ്രഭാഷണത്തിനുള്ള വകയായി. </span><br />
<span style="font-size: small;">പാമ്പെന്നു തെറ്റിധരിച്ച് കയറിനെ ഭയക്കുന്ന അജ്ഞാനിയുടെ കഥ! പാമ്പെന്ന മായ. പാമ്പ് ഉണ്ടായത് പേടിച്ചവന്റെ മനസ്സിൽ മാത്രം. യഥാർഥത്തിലുള്ളത് കയർ... കയർ മാത്രം!</span><br />
<span style="font-size: small;">കയറിൽ പിണഞ്ഞുകിടക്കുന്ന പാമ്പിനെക്കണ്ടിട്ടും പാമ്പ് മായയെന്നും കയർ മാത്രം സത്യമെന്നും കരുതുന്ന വേദാന്തിയെ ആ പാമ്പ് കടിച്ചാൽ അയാൾക്ക് വിഷമേൽക്കാതെ പോകുമായിരിക്കുമോ?</span><br />
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;">പതിനായിരം തിളക്കുന്നചിന്തകളെ താലോലിച്ച്, പേരപ്പത്തലിൽ താടിചേർത്ത് നഖം കടിച്ച് ഞാൻ കാഴ്ച്ച കണ്ടുനിന്നു.</span><br />
<span style="font-size: small;">പത്തിവിടർത്തുമോ എന്റെ നാഗം? അതിന്റെ ഫണത്തിൽ എന്ത് ചിഹ്നമാവും? നിവർന്ന് നിന്ന് കണ്ണിലേക്ക് വിഷമൂതുന്ന നാഗമാണോ ഇത്? അതോ കലി വന്ന് കയറിയാല് വാൽ പോലും വിറയ്ക്കുന്ന നാഗമോ? ഇപ്പോൾ അലസമായി നിര്ജ്ജീവമായിരിക്കുന്ന, എന്നെത്തന്നെ ഉറ്റുനോക്കിയിരുന്ന ആ കൺകളിൽ ക്രോധത്തിന്റെ കൊടുംകാറ്റുയരുന്നതുകാണാൻ ഞാൻ നിമിഷമെണ്ണി കാത്തുനിന്നു. </span><br />
<span style="font-size: small;">അദ്ഭുതമെന്നുവേണം പറയാൻ വിഷാദഛവി കലർന്ന ആ കൺകളിലെവിടെയോ ഒരു മിന്നായം പോലെ ഞാൻ എന്നെ കണ്ടിരുന്നു!</span><br />
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;">"ഇത് നീർക്കോലിയല്ലേ... വെറും നീർക്കോലി!"</span><br />
<span style="font-size: small;">"കൊല്ലണോ സാറേ?"</span><br />
<span style="font-size: small;">"വേണം, ഇല്ലെങ്കിൽ ശല്യം ഫുട്വാൽവിൽ ചുറ്റിപ്പിണയും"</span><br />
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;">വല്യച്ഛന്റെ കൈയ്യിലിരുന്ന വടി വായുവിൽ ഉയർന്ന് താഴ്ന്നു. അത് പുറപ്പെടുവിച്ച ഹുംകാരത്തിന് തീർച്ചയായും ഒരു സർപ്പസീൽക്കാരത്തിന്റെ ഗാംഭീര്യത്തിന്റെ ഛായ പോലുമില്ലായിരുന്നു. </span><br />
<span style="font-size: small;">എന്നിട്ടും ആ അടി ... ഒറ്റയടി മാത്രം മതിയായിരുന്നു എന്റെ ആത്മാവിനെ കവർന്നെടുത്ത ആ നാഗത്തിന്റെ കഥ കഴിയാൻ!</span><br />
<span style="font-size: small;">അതാ എന്റെ ആരാധനാമൂർത്തി ചലനമറ്റ് വല്യച്ഛന്റെ വടിയുടെ തുമ്പിൽ. </span><br />
<span style="font-size: small;">നോക്കാതെ തന്നെ എനിക്ക് കാണാൻ കഴിഞ്ഞു, അടികൊണ്ട് കലങ്ങിയ ആ കൺകളിലെ ശൂന്യത. ഒരു പരാതിയും പറയാതെ അടിക്ക് കീഴടങ്ങുന്ന ആ കൺകളിലെ തണുപ്പ് അല്പം മുൻപ് എന്നിൽ നിന്ന് അതിന് പകർന്നുകിട്ടിയതാണോ എന്നുപോലും ഞാൻ സംശയിച്ചു! </span><br />
<span style="font-size: small;">ഒരുപക്ഷേ തന്റെ കണ്ണീർ കഴുകിക്കളയാനാവും അത് ആ കുളത്തിൽ വന്നത്!</span><br />
<span style="font-size: small;">തെങ്ങിൻ ചുവട്ടിലേക്ക് തോണ്ടിയിട്ട് വല്യച്ഛൻ അതിന്റെ തലയ്ക്ക് ഒന്നുകൂടി അടിച്ചു.</span><br />
<span style="font-size: small;">'അത്' വിറച്ചുവിറച്ച് തലപൊക്കി, എന്തോ പറയാനെന്നവണ്ണം വാ പൊളിച്ചു, ചീറ്റിയില്ല, പത്തിവിടർത്തി ആടിയില്ല, നാലുപല്ലുകളും ഇരട്ടനാവും കറുത്ത വായും കാട്ടി നിവർന്ന് നിന്നില്ല,...</span><br />
<span style="font-size: small;">ഇടറിയിടറി, വെട്ടിവിറച്ച് തലതാഴ്ത്തി. </span><br />
<span style="font-size: small;">നീർക്കോലി, വെറും നീർക്കോലി.</span><br />
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;">എന്നിൽ വളരുന്ന കരിനാഗം മണ്ണിരയെപ്പോലെ ഉള്ളിലുള്ളിൽ ഒളിച്ചു.</span><br />
<span style="font-size: small;">ഇങ്ങനെയും നാഗമുണ്ട്... ഒരു പത്തലിന്റെ വീശലിൽ യാതൊരു പ്രതിഷേധവുമില്ലാതെ തലചിതറിത്തെറിക്കുന്നവ.</span><br />
<span style="font-size: small;">വഴുവഴുത്ത കറുത്ത സൗന്ദര്യമില്ലാത്തവ.</span><br />
<span style="font-size: small;">ഇഴഞ്ഞിഴഞ്ഞ്, മെല്ലെ നിവർന്ന്, ആടിയാടി, വിഷം ചീറ്റാൻ ധൈര്യമില്ലാത്തവ... ശേഷിയില്ലാത്തവ... യോഗമില്ലാത്തവ.</span><br />
<span style="font-size: small;">പാടത്തേക്ക് തോണ്ടിയിട്ട നീർക്കോലി പെരുവിരലിന്റെ തുഞ്ചത്തുകൂടി എന്നിലേക്ക്, നട്ടെല്ലുവഴി എന്റെ കണ്ണിലേക്ക് അരിച്ചുകയറുമെന്ന് ഞാൻ ഭയന്നു.</span><br />
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;">തിരികെ നടക്കുമ്പോൾ വല്യച്ഛന്റെ സഹായി പറഞ്ഞു...</span><br />
<span style="font-size: small;">"ഇതൊന്നുമല്ല സാറേ, പേടിക്കേണ്ട സാധനങ്ങൾ ഇവിടെ വേണ്ടുവോളമുണ്ട്. ഇന്നാള് ഞാൻ പുല്ലുമുറിച്ചോണ്ടുനിന്നപ്പോൾ അറിയാതെ ഒന്നിന്റെ കുറച്ച് ഇറച്ചിയുംകൂടി മുറിച്ചെടുത്തതാ... </span><br />
<span style="font-size: small;">എന്തോ ഭാഗ്യത്തിന് രക്ഷപ്പെട്ടു. പുല്ലിന്റെ അതേ നിറവും!"</span><br />
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;">"എനിക്കറിയാവുന്നതല്ലേ പിന്നെ, കഴിഞ്ഞ ദിവസം റബ്ബർ വെട്ടാൻ ചെന്നപ്പോൾ ഒരുത്തനങ്ങനെ ആടിയാടി ചീറ്റി കലിതുള്ളി നിൽക്കുന്നു... എന്റെ കൈയ്യിലാണെങ്കിൽ വടിയുമില്ല. </span><br />
<span style="font-size: small;">ഒരു വിധം കഴിച്ചിലായെന്നു പറഞ്ഞാൽ മതിയല്ലോ"</span><br />
<span style="font-size: small;">ഈ വീരനാഗകഥകൾക്കൊന്നും എന്നിൽ വളരുന്ന കരിനാഗത്തെ തേടിപ്പിടിക്കാനായില്ല! കാരണം അവൻ ഒറ്റയടിക്ക് തലതകരുന്ന നീർക്കോലിയെ തിരയുകയായിരുന്നു...</span><br />
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;">വീട്ടിൽനിന്നും വായനശാലയിലേയ്ക്ക് ഒരു കിലോമീറ്റർ നടക്കണം. സന്ധ്യയ്ക്കാണ് ഇറങ്ങിയത്. ഒരുവശം കൈതയും, മറുവശം പാടവും, ഓരംചേര്ന്ന് തെളിവെള്ളമൊഴുകുന്ന തോടുമുള്ള വഴി. ഉഷ്ണകാലം. കാമാതുരനെന്ന് പേരുകേട്ട ശോഷിച്ച ചന്ദ്രന്റെ അരണ്ടവെളിച്ചം മാത്രം. കുഞ്ഞുന്നാൾ മുതൽ നടക്കുന്ന വഴി. ഒരിക്കലും അവിടെ വച്ച് ദർശനം കിട്ടിയിട്ടുള്ളതല്ല... </span><br />
<span style="font-size: small;">പതിവുപോലെ മനസ്സിനെ അലയാൻ വിട്ട് അലസമായ കാൽവൈപ്പുകളോടെ നടന്നു. ഒരടിമുന്നിൽ.... അതാ.</span><br />
<span style="font-size: small;">ഇനിയും ചൂടുവിട്ടിട്ടില്ലാത്ത ടാർ റോഡിനു കുറുകേ...റോഡിനു ചെരിഞ്ഞ്... കാറ്റത്ത് പറക്കുന്ന കൊടി പോലെ, ദേഹത്തൊഴുകിക്കിടന്ന മാംസപേശികളിൽ ഒരുന്മാദനൃത്തിന്റെ ചുവടുകൾ വിരിയിച്ച്... </span><br />
<span style="font-size: small;">നാഗം!</span><br />
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;">എന്നിൽ വളരുന്ന കരിനാഗം എവിടെനിന്നെന്നറിയില്ല- തലയുയർത്തി,</span><br />
<span style="font-size: small;">ചതഞ്ഞ - അടിഭാഗം വെളുത്ത മറ്റൊരു പാമ്പിൻ തല പിറകേയും...</span><br />
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;">ഉറപ്പാണ്... തലയടിച്ചുചിതറിച്ച് നോക്കേണ്ടകാര്യമില്ല...</span><br />
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;">എന്നിട്ടും വടിയെടുത്തു, ഉന്നം പിടിച്ചു, ഓങ്ങിയടിച്ചു...</span><br />
<span style="font-size: small;"><br /></span>
<span style="font-size: small;">തെറ്റിയില്ല... നീർക്കോലി തന്നെ, വെറും നീർക്കോലി!</span></div>
രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-54095898498042895392012-02-01T20:36:00.003+05:302012-08-09T11:24:23.875+05:30പൂ(ക്കാ)മരം<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span style="font-size: small;">ഒരിക്കലും പൂക്കാത്ത എന്റെ പൂമരം<br />
എന്നിട്ടും എനിക്കത് പൂമരമായി<br />
കാണുന്നവര് കാണുന്നവര് എന്നെ കളിയാക്കുമായിരിക്കും,<br />
പൂവിടാത്ത ഈ പാഴ്മരം പൂമരമായതെങ്ങനെയെന്ന്<br />
മോഹങ്ങള് നിറഞ്ഞുതൂകുന്ന കണ്ണീര് അതിന്റെ ചുവട്ടിലിറ്റിച്ച്<br />
കണ്ണും നട്ട് ഞാനെന്നും കാത്തിരിക്കും<br />
തളിരിലകള്ക്കിടയിലെങ്ങാന് ഒരു കുഞ്ഞുകണ്ണ് തിളങ്ങുന്നോ എന്ന്<br />
<br />
എന്റെ പൂമരത്തില് വിരിയുന്ന പൂക്കളെല്ലാം<br />
വിരിയും മുന്പേ പൊഴിയാന് വേണ്ടി ഉണ്ടാകുന്നവയാണ്<br />
<br />
എന്റെ കരളിനുള്ളില് <br />
എപ്പൊഴും ചാറല് മഴ ചിണുങ്ങിപ്പെയ്യുന്ന-<br />
എപ്പൊഴും മഞ്ഞിന്റെ നനവ് കിനിഞ്ഞിറങ്ങുന്ന-<br />
നാമ്പുകളില് പ്രണയത്തിന്റെ നനവ് തങ്ങി തിളങ്ങുന്ന പുല്മേടുകള്ക്കിടയില്<br />
ഏകാന്തതയുടെ തണല്നിറഞ്ഞൊരു കോണുണ്ട്<br />
എന്റെ പൂമരത്തിന്റെ പൂക്കള് അവിടെയാണ് പൊഴിയുന്നത്<br />
വിരിയാന് വിറകൊള്ളുന്ന ഇതളുകള്ക്കിടയിലൂടെ<br />
നിരാശകലര്ന്ന ഒരായിരം കുഞ്ഞു കണ്ണുകള് എന്നെ നോക്കി വിതുമ്പുമ്പോള്<br />
ഞാനെന്റെ വിഷാദത്തിന്റെ ഭാണ്ഡവും പേറി അവിടെയാണു പോകാറ്<br />
എന്റെ പൂമരത്തിന്റെ പൂക്കള് അങ്ങ് മുകളില്നിന്നും കറങ്ങിക്കറങ്ങി<br />
സുഗന്ധം പരത്തി വരുന്നതും നോക്കി അവിടെ ഞാന് ഇമവെട്ടാതിരിക്കും<br />
കണ്ണീര് നിറഞ്ഞുതുളുമ്പുന്നതിനാല് എനിക്കൊന്നും കാണാനാകാറില്ല<br />
<br />
ആ പൂക്കള് ഒരിക്കലും ഞാന് കൊതിക്കുംപോലെ <br />
എന്റെ ലോകം എനിക്കുമുന്നില് വിരിയിക്കുന്ന എന്റെ കണ്കളെ ചുംബിക്കാറുമില്ല<br />
എന്റെ ലോകം മായികമായ കടുംനിറങ്ങളില് ചാലിച്ചതെന്ന് ഓര്മ്മപ്പെടുത്തി<br />
എന്റെ കണ്ണുകളെ തഴുകാതെ,<br />
ജന്മാന്തരങ്ങള്ക്കിടയിലെ അപാരദുഃഖത്തിന്റെ മഹാമൌനം ഘനീഭവിച്ച പാറയിടുക്കുകള്ക്കിടയിലൂടെ<br />
തേടലിന്റെ നിത്യസന്ദേശവും വഹിച്ച് പതഞ്ഞ് കലങ്ങി തിങ്ങിയൊഴുകും പുഴകളിലേക്ക് <br />
എന്റെ ചുടുനിശ്വാസങ്ങളേറ്റ് അവ തെന്നിത്തെന്നി നീങ്ങുന്നത്<br />
നിസ്സഹായനായി ഞാന് നോക്കിനില്ക്കും...<br />
<br />
ഏകാന്തതയുടെ ആ ഒഴിഞ്ഞകോണില്നിന്നും<br />
ശൂന്യതയുടെ മണലോരത്തേക്ക് അധികം ദൂരമില്ല<br />
ഇടറുന്ന ആ യാത്രയില് എന്റെ കണ്കളില് എന്നും ഉപ്പിന്റെ കയ്പ്പും നീറ്റലുമായിരിക്കും<br />
<br />
ഓരോവട്ടം ആ മരച്ചുവട്ടില്നിന്നും കരഞ്ഞുകൊണ്ട് മടങ്ങുമ്പൊഴും<br />
വെറുതെ ഞാനോര്ക്കും<br />
ശരിക്കും എന്റെ പൂമരത്തില് പൂക്കള് വിരിഞ്ഞിരുന്നെങ്കില്<br />
ആ കുഞ്ഞുപൂക്കള് എന്റെ കണ്കളെ ഉമ്മവച്ച്<br />
കാതില് ഇക്കിളിയിട്ട്<br />
എന്നിലാകെ നറുമണം പരത്തിയിരുന്നുവെങ്കില്<br />
എന്റെ കണ്ണീരിന് ഉപ്പിന്റെ കൈപ്പാകില്ലല്ലോ ഉണ്ടായിരുന്നിരിക്കുക...</span></div>രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com3Bengaluru, Karnataka, India12.9715987 77.59456269999998312.7518902 77.342821199999989 13.191307199999999 77.846304199999977tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-35157187333141997352011-11-29T14:02:00.001+05:302012-08-09T11:30:27.677+05:30ഒരു പാപിയുടെ മരണപത്രം<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span style="font-size: small;">ഈ പാപി പോകുന്നു.<br />
<br />
വിശുദ്ധരേ..<br />
ഈ ജന്മം ഞാന് ചെയ്തതെല്ലാം പാപമെന്നു നിങ്ങള് പറഞ്ഞിടത്ത് എന്റെ മരണവും സംഭവിച്ചുകഴിഞ്ഞു. ഇവിടെ ശേഷിപ്പിക്കുന്നത് എന്റെ മരണത്തോടെ പാപം ചെയ്യാന് ശേഷിയില്ലാതായ വിശുദ്ധമായ എന്റെ ശരീരം മാത്രം.<br />
വിശുദ്ധമായ എന്റെ ശരീരത്തിന് പാപപങ്കിലമായ ഒരു കാലഘട്ടത്തില്നിന്നും മോചനം.<br />
<br />
ഈ പാപിയുടെ സാന്നിദ്ധ്യമില്ലാത്ത എന്റെ വിശുദ്ധശവത്തിന് പാപബോധം തെല്ലുമില്ലാതെ യഥേഷ്ടം സംസാരിക്കാം.<br />
ശവം ശവത്തിനോട് സംസാരിച്ചപ്പോള് അത് പാപമായത് ഈ പാപിയുടെ സാന്നിദ്ധ്യംകൊണ്ടാണല്ലോ!<br />
പാപക്കറപുരളാതെ എവിടെയും കടന്നുചെല്ലാം.<br />
മറ്റുള്ളചിലര്ക്കൊപ്പം എന്റെ ശവത്തെ കണ്ടപ്പോള് വിശുദ്ധര് എന്റെ വിശുദ്ധശവത്തെ കല്ലെറിഞ്ഞത് ഈ പാപിയുടെ സാന്നിദ്ധ്യം കൊണ്ടാണല്ലോ!<br />
പാപത്തിന്റെ തണുപ്പില്ലാതെ ഇനിയതിന് ആരെയുമെന്തിനെയും സ്പര്ശിക്കാം<br />
ശവം ശവത്തെ തൊട്ടപ്പോള് അതു പാപമായത് ഈ പാപിയുടെ സാന്നിദ്ധ്യം കൊണ്ടാണല്ലോ!<br />
ഇനിയതിന് ആരുടെ ദുഃഖത്തിലും കണ്ണീര് വാര്ക്കാം.<br />
ദുഃഖം പകുത്തെടുത്തത് പാപമായത് എന്റെ ശവത്തില് ഈ പാപിയുടെ സാന്നിധ്യംകൊണ്ടാണല്ലോ!<br />
ഇനിയതിന് പ്രപഞ്ചത്തില് എന്തിനെയും നിസ്സീമമായി സ്നേഹിക്കാം.<br />
ശവത്തിനു സ്നേഹിക്കാനാകില്ലെന്നറിയാവുന്ന വിശുദ്ധര് തീര്ച്ചയായും അപ്പോളെന്റെ വിശുദ്ധശവത്തെ വെറുക്കില്ല, അസൂയപ്പെടില്ല, സംശയിക്കില്ല, പുച്ഛിക്കില്ല.<br />
<br />
വിട... വിശുദ്ധര് നിറഞ്ഞ ലോകമേ വിട.<br />
ആയിരം മുഖങ്ങള് കണ്ടതൊക്കെയും പൊയ്മുഖങ്ങള്.<br />
ചേതനയറ്റ എന്റെ വിശുദ്ധശവത്തെനോക്കി കണ്ണീര് വാര്ക്കുന്ന പൊയ്മുഖങ്ങളില്നിന്നും ചായം ഒലിച്ചുപോകുമ്പോള്, നിങ്ങളുടെ പൊയ്മുഖങ്ങള്ക്കുപിന്നില് നിറഞ്ഞുനിന്നിരുന്ന സംതൃപ്തിയുടെ നിറപുഞ്ചിരിയും കണ്ടുകൊണ്ട് </span><span style="font-size: small;">തിരിഞ്ഞുനോക്കാതെ </span><span style="font-size: small;">ഞാന് പോകട്ടെ... </span><br />
<span style="font-size: small;"><br />
എന്നിലെ വിശുദ്ധിയുടെ അവസാനലക്ഷണമായിരുന്ന എന്റെ വിശുദ്ധശവം വിശുദ്ധര് വിഭൂതിയാക്കുന്നത് കാണാന് നില്ക്കാതെ... പോകട്ടെ ഞാന്<br />
എന്റെ വിശുദ്ധശവത്തിന്റെ മജ്ജയും മാംസവും എരിതീയില് വെന്തുപൊടിയുന്ന ശബ്ദം കേട്ട്<br />
നെഞ്ചുപിളര്ന്നെന്ന വ്യാജേന വിശുദ്ധരുടെ കണ്ണില് പൊടിയുന്ന ആനന്ദാശ്രു കാണാന് നില്ക്കാതെ... പോകട്ടെ ഞാന്</span></div>രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com4Bengaluru, Karnataka, India12.9715987 77.59456269999998312.7518902 77.342821199999989 13.191307199999999 77.846304199999977tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-48377190111601581492011-09-19T22:40:00.001+05:302012-08-09T11:24:45.945+05:30നിത്യവിരഹം<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span style="font-size: small;">പിരിയാനാകാത്ത വേദനയോടെ പകല് സന്ധ്യയോടുപറഞ്ഞു...</span><br />
<span style="font-size: small;">ശുഭരാത്രി!</span><br />
<span style="font-size: small;">അതൊളിച്ചുകേട്ട രാത്രി, </span><br />
<span style="font-size: small;">തെല്ലൊന്നുകഴിഞ്ഞാല് പുലരിയുടെ കാതില് വേദനയോടെയോതേണ്ട യാത്രാമൊഴി ഓര്ത്തെടുത്തു...</span><br />
<span style="font-size: small;">ശുഭദിനം!</span><br />
<span style="font-size: small;"> പകല് തന്റെയീ വിരഹം മലകളുടെ അപാരതയിലൊളിപ്പിച്ചു.</span><br />
<span style="font-size: small;">രാത്രിയോ, കടലിന്റെ അഗാധതയിലും.</span><br />
<br />
<span style="font-size: small;">മലനിരകളുടെ പുത്രികള് , കടലുകളുടെ ഓമനകള് ...</span><br />
<span style="font-size: small;">ഈ പുഴകള് ദുഃഖപുത്രികളായത് വെറുതെയോ!</span><br />
<span style="font-size: small;">എന്തിനെന്നോ എന്തുകൊണ്ടെന്നോ അറിയാത്ത ദുഃഖവും പേറി </span><br />
<span style="font-size: small;">പുഴകള് ഒഴുകിക്കൊണ്ടേയിരിക്കുന്നു...</span><br />
<span style="font-size: small;">പകലിനു സന്ധ്യകളുള്ളിടത്തോളം കാലം.</span><br />
<span style="font-size: small;">രാത്രിക്കു പുലരികളുള്ളിടത്തോളം കാലം.</span></div>രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-55301333448393726712011-09-19T16:12:00.003+05:302012-08-09T11:24:55.866+05:30ഞാനേകനാണ്<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span style="font-size: large;">ഞാന് ഏകനാണ്</span><br />
<span style="font-size: large;">എന്നാല് ഏകത എന്ന വലിയ സത്യം ഉണ്ടെന്നല്ലാതെ എന്തെന്ന് എനിക്കറിയില്ല.</span><br />
<span style="font-size: large;">എങ്ങനെയെന്നും അറിയില്ല. </span><br />
<span style="font-size: large;">ആ സത്യത്തെ തേടാനുമറിയില്ല.</span><br />
<span style="font-size: large;">പ്രിയപ്പെട്ടവരുടെ എത്ര വലിയ കൂട്ടത്തിലും</span><br />
<span style="font-size: large;">എനിക്ക് പ്രിയപ്പെട്ടവര് എത്ര അരികിലുണ്ടെങ്കിലും ഞാനേകനാണ്.</span><br />
<span style="font-size: large;">പ്രിയപ്പെട്ടവര് എനിക്ക് എത്രയൊക്കെ അടുത്തിരുന്നാലും</span><br />
<span style="font-size: large;">തെല്ലുകഴിയുമ്പോള് അവര് വിടപറഞ്ഞ് പോകുന്നു.</span><br />
<span style="font-size: large;">ചിലര് വിടപറയേണ്ടിവന്ന്, പോകുന്നു.</span><br />
<span style="font-size: large;">അപ്പോള് മനസ്സിലാകുന്നു അവര് എനിക്കരുകിലായിരുന്നില്ലെന്ന്.</span><br />
<span style="font-size: large;">പിന്നെയോ?</span><br />
<span style="font-size: large;">അവര് അവര്ക്കുവേണ്ടി അവരുടെതന്നെയരികിലായിരുന്നെന്ന്.</span><br />
<span style="font-size: large;">പ്രിയപ്പെട്ടവര് പോകുമ്പോഴും പ്രിയം മാത്രം എന്നില് അവശേഷിക്കുന്നു.</span><br />
<span style="font-size: large;">ആ പ്രിയം എന്റെ ഏകതയെ നീറ്റി നോവിക്കുന്ന കാറ്റായി എനിക്ക് മാറുന്നു</span><br />
<span style="font-size: large;">ഏകാന്തത എന്നിലെന്റെ ഏകതയ്ക്ക് കൂട്ടുവരുന്നു, ക്ഷണിക്കപ്പെടാത്തൊരതിഥിയായി. </span><br />
<span style="font-size: large;">എന്റെ വഴികളെല്ലാം അനന്തമായി ചുരുണ്ട് എന്നിലേക്കുതന്നെ നീളുന്നു!</span></div>രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-40274669286728825202011-09-14T21:52:00.003+05:302012-08-09T11:25:02.938+05:30ഉറക്കമല്ലോ സുഖകരം<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span id="internal-source-marker_0.832435801274209" style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">അനുനിമിഷം എന്നെ മാറ്റിക്കൊണ്ടിരിക്കുന്നതെന്താണ്</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">എന്നില് മാറിക്കൊണ്ടിരിക്കുന്നതെന്താണ്</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"></span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഒരു നിമിഷം ഞാന് ദിവ്യനാണ്,</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">എന്നാല് ക്ഷണനേരത്തില് ആ ദിവ്യതയുടെ അടിവേരുമുറിഞ്ഞു ഞാന് ഹീനനാകുന്നു.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഒരു നിമിഷം എന്തെന്നില്ലാത്ത ആനന്ദം എന്നില് നിറഞ്ഞൊഴുകുന്നു,</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">അടുത്ത ക്ഷണം ഞാനൊരിക്കലും സന്തോഷിച്ചിരുന്നിരുന്നില്ലെന്നും </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഇനി ഒരിക്കലും ഞാന് സന്തോഷിക്കാനിടയില്ലെന്നും തോന്നിപ്പിക്കുന്നപോലെ </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഞാന് ദുഃഖിതനാകുന്നു.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഒരു നിമിഷം പ്രത്യാശയുടെ വെള്ളിവെളിച്ചം എന്റെ വഴികളില് നിറഞ്ഞുതുളുമ്പുന്നു.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">അടുത്ത ക്ഷണം വീഴുകയാണോ നില്ക്കുകയാണോ എന്നു പോലും തിരിച്ചറിയാനാകാത്ത അനന്തമായ കൂരിരുട്ട് എന്റെ ക ണ്ണുകളെയും മനക്കണ്ണിനെപ്പോലും അന്ധമാക്കുന്നു.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഇരുട്ടിന്റെ മട്ടിക്കുന്ന മണം തന്നെ അടിച്ചടിച്ച് എന്റെ മൂക്കുകള് (!) എനിക്കില്ലായിരുന്നെങ്കില് എന്ന് എനിക്ക് തോന്നിപ്പോകുന്നു.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">സന്തോഷിക്കുമ്പോള് ഞാന് സന്തോഷിക്കേണ്ടവനല്ലെന്നും, </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ദുഃഖിക്കുമ്പോള് ഞാന് ദുഃഖിക്കേണ്ടവനല്ലെന്നും എനിക്ക് തോന്നുന്നു.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഒരു നിമിഷം എങ്ങുനിന്നോ പ്രണയത്തിന്റെ ദിവ്യസുഗന്ധം തിങ്ങിനിറഞ്ഞൊഴുകിവരുന്നൊരു പുഴയായി എന്റെ കരളില് നിറയുന്നു.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">മറുനിമിഷം എങ്ങനെയോ ആ പ്രണയത്തെയും വിഴുങ്ങുന്ന വിരഹം എന്നിലെ ആത്മരോദനങ്ങള്ക്ക് അകമ്പടിയായി</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">എന്റെ ഹൃദയക്ഷേത്രത്തിന്റെ കല് ഭിത്തികളില് പ്രതിഫലിച്ച് അനന്തമായി മുഴങ്ങിക്കൊണ്ടേയിരിക്കുന്നു.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">അവിടുത്തെ നിത്യപൂജകൾക്ക് ദിവ്യതയേകുന്ന ശുഭപ്രതീക്ഷയുടെ മണിമുഴക്കങ്ങളെയും വിഴുങ്ങിക്കൊണ്ട്!</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">അറിവിനെയോര്ത്ത് അഹങ്കരിക്കുമ്പോള് ഞാന് അല്പ്പനാകുന്നു.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">അല്പജ്ഞനെന്നറിയുമ്പോളും ഞാന് അല്പ്പനാകുന്നു.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"></span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഒന്നും ചെയ്യാതിരുന്നിട്ടും, എല്ലാം ചെയ്യാന് ശ്രമിച്ചിട്ടും ഇവയെല്ലാം അഭംഗുരം എന്നില് നടക്കുന്നു.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">അതുകൊണ്ടുതന്നെ എനിക്ക് എന്തെങ്കിലും ചെയ്യാനുണ്ടെന്ന വിശ്വസവും എനിക്ക് നഷ്ടമാകുന്നു.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"></span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഇത്ര ചഞ്ചലമായ, അസ്ഥിരമായ ഉണര്വ്വിനെക്കാള് എന്തുകൊണ്ടും സുഖം ഉറക്കം തന്നെ.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">അവിടെ സുഖമോ ദുഃഖമോ ഇല്ല.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">രണ്ടുമില്ലാത്ത, ഭേദമില്ലാത്ത, അനന്തമായ പൂര്ണ്ണത മാത്രം.</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">എന്നാല് ആ നിത്യതയും പൂര്ണ്ണതയും ഉണരേണ്ടിവരുമ്പോള് നഷ്ടമാകുന്നു!</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">എന്നുമീ നഷ്ടത്തിന്റെ ദുഃഖവും ഞെട്ടലും പേറി ജീവിക്കേണ്ടിവരുന്നു, വീണ്ടും ഉറങ്ങാന് കഴിയുന്നതുവരെ!</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"></span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഒരിക്കലും ഉണരേണ്ടിവരാതെ,</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഉണര്ത്താനാരുമില്ലാതെ,</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഉണരേണ്ടിവരാതെ</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">എന്നെന്നേയ്ക്കുമായി ഉറങ്ങാനായെങ്കില് !</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">എന്റെ ആഗ്രഹങ്ങളെയും, അഭിനിവേശങ്ങളെയും, </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">നഷ്ടബോധങ്ങളെയും, ലാഭേച്ഛകളെയും,</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">അഹങ്കാരങ്ങളെയും, ജാള്യതകളെയും, </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ലാഭങ്ങളെയും, നഷ്ടങ്ങളെയും, </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ബന്ധങ്ങളെയും, ബന്ധനങ്ങളെയും, </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">സൌഹൃദത്തെയും, ശത്രുതയെയും </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">എല്ലാമെല്ലാം കളഞ്ഞ് ഉടലും ആത്മാവുമില്ലാതെ,</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">നിലനില്ക്കുന്നു എന്ന തോന്നല് പോലുമില്ലാതെ, </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">താങ്ങുന്ന ആകാശത്തിനെപ്പോലും എന്റെ അസ്തിത്വമറിയിക്കേണ്ടിവരാതെ</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഒന്നിലുമല്ലാതെ, </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഒന്നുമില്ലാത്ത അവസ്ഥയില് അങ്ങനെ പാറിപ്പറന്ന്,</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">എവിടെയും തങ്ങേണ്ടിവരാതെ, പറ്റിപ്പിടിക്കേണ്ടിവരാതെ, അടിഞ്ഞുചേരേണ്ടിവരാതെ പൊങ്ങിപ്പറക്കാനായെങ്കില്! </span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"></span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">കാരണം,</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">സ്ഥിരമായി എനിക്കില്ലെന്ന് കൂടെക്കൂടെ എനിക്ക് ബോദ്ധ്യപ്പെട്ടുകൊണ്ടിരിക്കുന്ന ചിലതാണ് എനിക്കുചുറ്റിലും - എന്റെയുള്ളിലും എന്നറിയേണ്ടിവരുന്നത്</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">എന്റെ ലോകമെന്ന് ഞാൻ ധരിക്കുന്നത് ഇത്ര അസ്ഥിരമെന്നറിയേണ്ടിവരുന്നത്</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">അസുഖകരമാണ്!</span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;"></span><br />
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 11pt; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">ഒരിക്കലും ഉണരേണ്ടിവരുമെന്ന് പേടിക്കാതെ ഉറങ്ങാനായെങ്കില് !</span></div>രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com4Bengaluru, Karnataka, India12.9715987 77.59456269999998312.7518902 77.342821199999989 13.191307199999999 77.846304199999977tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-78057286742918962212011-09-10T01:46:00.000+05:302012-08-09T11:36:22.588+05:30പ്രശ്നങ്ങൾ ?!<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">എന്റെ പ്രധാനപ്പെട്ട ഒട്ടുമിക്ക സിസ്റ്റങ്ങളും പ്രശ്നത്തിലാണെന്ന് എനിക്കു മാത്രമേ അറിയാവൂ.<br />
അതുകൊണ്ടാണല്ലോ വേറെ ആരു നോക്കിയാലും ഒന്നിനും ഒരു പ്രശ്നവും കണ്ടുപിടിക്കാൻ പറ്റാത്തത്!<br />
ഓരോ തവണ പ്രശ്നം 'വേറെയെവിടെയോ' ആണെന്ന് ഡോക്ടർമാർ കണ്ടുപിടിക്കുമ്പോളും <br />
ജയേട്ടൻ ഈയിടെ എന്നോട് കൂടെക്കൂടെ പറയണ ഒരു ഡയലോഗ് ചെവികളിൽ മുഴങ്ങും... <br />
"ഒരു പ്രശ്നവുമില്ലെന്നതാ നിന്റെയൊക്കെ പ്രശ്നം!"<br />
<br />
കണ്ണ് പണ്ടേ പീസായതാണ്.<br />
ഒരു വിധത്തിൽ പറഞ്ഞാൽ അത് നന്നായെന്ന് ഞാൻ പറയും.<br />
എന്റെ മെന്റൽ സിസ്റ്റം വീക്കാണെന്ന് തോന്നുമ്പോൾ എല്ലാമൊന്ന് നേരേയാക്കാൻ ഞാൻ വായിക്കണ പുസ്തകങ്ങളെല്ലാം സർവ്വവും മായയും,(ഏതുമായയെന്നോർത്ത് തല പുണ്ണാക്കണ്ട എല്ലായിടത്തുമുള്ള മായ... മായാമയപ്രപഞ്ചം) മിഥ്യയുമാണെന്നാണ് പറയുന്നത്.<br />
അത് മനസ്സിലാക്കാൻ ഏറ്റവും നല്ല പരീക്ഷണം എന്റെ സോഡാക്കുപ്പി കണ്ണാടി ഊരി നോക്കലാണ്.<br />
അത്രയും നേരവും ഞാൻ 'വ്യക്തമായി' കണ്ടിരുന്നത് എന്റെ കണ്ണട എന്തു കണ്ടിരുന്നോ അതാണെന്ന് അപ്പൊ മനസ്സിലാകും!<br />
അപ്പൊ ഞാൻ എപ്പൊഴും എന്റെ കണ്ണടയെ മാത്രമേ കാണുന്നുള്ളോ?<br />
ഞാൻ കാണുന്നത് - എന്റെ ഇന്ദ്രിയം എനിക്ക് കാണിച്ചുതരുന്നത് എന്റെ സത്യം. അപ്പൊ എന്റെ കണ്ണട കാണുന്നതാണോ യഥാർത്ഥ സത്യം അതോ കണ്ണടയില്ലാത്ത ഞാൻ 'അവ്യക്തമായി' കാണുന്നതോ?<br />
ബ്രഃമം സത്യം ജഗൽമിഥ്യ!!!<br />
എന്റെ മെന്റൽ സിസ്റ്റത്തിന് പ്രശ്നമില്ലെന്ന് ഇപ്പൊ കുറച്ചുപേരെങ്കിലും പറയാതിരിക്കുമെന്ന് പ്രതീക്ഷിക്കുന്നു!<br />
<br />
കാഴ്ചയുടെ സിസ്റ്റത്തെ ഓർത്ത് എനിക്കീയിടെ ആധി കൂടി.<br />
ഞാനറിയാതെ എന്റെ കണ്ണിന് പ്രശ്നം വല്ലോം സംഭവിക്കുന്നുണ്ടോ?<br />
ഒരവധിദിവസം അനേകം നേത്രരോഗികളുടെ ഒരു വിശ്വസ്ഥ സ്ഥാപനത്തിൽ പോയി.<br />
അതിന്റെ സ്ഥാപകനായ പ്രമുഖ ഡോക്ടറുടെ തന്നെ അപ്പോയിന്റ്മെന്റെടുത്തു.<br />
ആ മുറിയിൽ കേറിയപ്പോളേ കള്ളട്ടിക്കറ്റെടുത്ത് തീവണ്ടിയിൽ കയറിയവൻ ടി ടി ആറിന്റെ മുന്നിൽ ചെന്നുപെട്ട അവസ്ഥയായിരുന്നു എനിക്ക്...<br />
ഡോക്ടറുടെ മുഖത്ത് പരമപുച്ഛം. എനിക്ക് ഭയങ്കര അപകർഷത.<br />
ഓണത്തിനിടക്ക് പുട്ടുകച്ചവടത്തിലെ കമ്മത്തിന്റെ(എന്റെ തിർമ്മൽ ദേവാ.. ഇതെന്ത് പണ്ടാറം...) പോലുള്ള ഡോക്ടറുടെ സംസാരരീതി!<br />
ഡോക്ടർ നേഴ്സിനോട്:<br />
"ഇതെന്താ ഈ റെറ്റിന എക്സാമിൻ ചെയ്യാനൊന്നും ഇവിടെ വേറെ ആളില്ലേ? ആ ജൂനിയർ ഡോക്ടറൊക്കെ ഊണ് കഴിച്ച് അതുവഴി വീട്ടിൽ പോയോ? ഇതിനും ഞാൻ തന്നെ വേണോ?"<br />
ഭയചകിതയായ നേഴ്സ്: "ഇല്ല സർ. ഡോക്ടേഴ്സ് എല്ലാവരും പേഷ്യന്റ്സിനെ നോക്കുകയാണ്"<br />
എന്നെ നോക്കി: "എന്താ സാറിന്റെ പ്രശ്നം? ചുരുക്കി പറഞ്ഞാൽ മതി. വേഗം വേണം"<br />
'പണ്ട് റെറ്റിനക്ക് ഒരു ചെറിയ ലേസർ ടച്ച് അപ്പ് നടത്തിയിട്ടുണ്ട്, ഇടക്ക് കണ്ണിൽ പൊരി വീഴണപോലൊക്കെ ഈയിടെ കാണുന്നില്ലേ എന്ന് സംശയമുണ്ട്, അത് വല്യ പ്രശ്നാന്ന് ഈയിടെ എവിടെയോ വായിച്ചു' ഇത്രയൊക്കെ ഞാൻ എങ്ങനെയോ പറഞ്ഞൊപ്പിച്ചു.<br />
ഡോക്ടർ ഒരു താല്പര്യവുമില്ലാതെ എല്ലാം കേട്ടു.<br />
എന്റെ കണ്ണുകൾ എക്സാമിൻ ചെയ്തു.<br />
ഡോക്ടർ: "ഞാനെങ്ങും ഒന്നും കാണണില്ലല്ലോ സാർ"<br />
(എന്റെ ആത്മഗതം) - ഈ ഡയലോഗ് ഞാൻ പറഞ്ഞിരുന്നെങ്കിൽ ഡോക്ടർക്ക് വളരെ സന്തോഷമാകുമായിരുന്നേനേ അല്ലേ?<br />
ഞാൻ: "വളരെ നന്ദി സാർ"<br />
ഡോക്ടർ: "ഓക്കെ സാർ" (കളിയാക്കണ ടോൺ)<br />
ഞാൻ: "താങ്ക്യൂ സാർ"<br />
ഡോക്ടർ: "വെൽക്കം സാർ, സീ യൂ സാർ" (സാർ ന്ന് നീട്ടി)<br />
ഞാനിറങ്ങണേനുമുമ്പു തന്നെ നേഴ്സിനെ തെറിവിളി... ഇത്തരം ചീളുകേസിനെയൊക്കെ എന്റടുത്ത് തന്നെ കേറ്റി വിടുന്നതെന്തിനാ?<br />
അത്രമാത്രം ആളുകൾ വിശ്വാസമർപ്പിക്കണ, അത്ര കഴിവുള്ള ഡോക്ടറുടെ, "നിങ്ങളുടെ കണ്ണുകൾക്ക് കുഴപ്പമില്ലെന്ന" വാക്കുകളുടെ വില ഡോക്ടർക്കറിയില്ലായിരിക്കാം!<br />
അങ്ങനെ കണ്ണിന്റെ കാര്യത്തിൽ ഒരു തീരുമാനമായി. നിലവിലുള്ള പ്രശ്നങ്ങളല്ലാതെ വേറെ പ്രശ്നമൊന്നുമില്ല!<br />
<br />
ഉച്ചകഴിഞ്ഞാൽ വയറിൽ ചില പ്രശ്നങ്ങൾ: തിരയിളക്കങ്ങളും, അലയടിക്കലുകളും, ഉരുൾപ്പൊട്ടലുകളും, അടിയന്തരാവസ്ഥയും ഒക്കെ. ഈ പ്രശ്നം സ്ഥിരായിട്ട് വർഷം പലതായി.<br />
എന്നാ ഒന്ന് 'നോക്കി' നോക്കാമെന്ന് ഡോക്ടർ.<br />
കോളണോസ്കോപ്പി ചെയ്യാൻ ഒരു ദിവസം ചെന്നു. തുണയായിട്ട് ജയേട്ടനും.<br />
ജയേട്ടന്റെ കൗൺസലിങ്ങിന്റെ ഫലമായി ആശുപത്രിയെത്തിയപ്പോഴേക്കും എന്റെ മെന്റൽ സിസ്റ്റത്തിന്റെ കാര്യം ഏതാണ്ട് തീരുമാനമായി, !<br />
അതുമനസ്സിലായിട്ടോ എന്തോ, കുറേക്കഴിഞ്ഞപ്പോൾ ചേട്ടൻ തന്റെ ഗാനോത്സവം ഓണാക്കി.<br />
ഞാനൊന്ന് റിലാക്സ്(?!) ചെയ്തോട്ടെ എന്നു കരുതിക്കാണും!<br />
ആശുപത്രിയെ സമീപിക്കുംതോറും ചേട്ടന്റെ വാക്കുകൾ വീണ്ടും വീണ്ടും എന്റെ ചെവികളിൽ മുഴങ്ങിക്കൊണ്ടിരുന്നു...<br />
"ഒരു പ്രശ്നവുമില്ലെന്നതാ നിന്റെയൊക്കെ പ്രശ്നം"<br />
<br />
വയറിളക്കാൻ വേണ്ടി ഒരു സിസ്റ്റർ വലിയൊരു ജഗ്ഗ് നിറയെ മരുന്ന് കലക്കിയ വെള്ളം കൊണ്ടുതന്ന് കുടിക്കാൻ പറഞ്ഞു.<br />
കിട്ടിയ ചാൻസ് കളയാതെ ഞാൻ ഹെഡ്ഡ് ചെയ്തു... "ഇതിന്റെ സ്വാദെന്നതാ സിസ്റ്ററേ?"<br />
സിസ്റ്റർ: "ഞാൻ കുടിച്ചുനോക്കിയിട്ടില്ല" <br />
ഇത് പറഞ്ഞിട്ട് നീയൊക്കെ അനുഭവിക്കാൻ കിടക്കണേയുള്ളെടാ എന്ന മട്ടിൽ ഒരു ചിരിയും ചിരിച്ച് പുള്ളിക്കാരി പോയി.<br />
ഞാൻ കുടി തുടങ്ങി. അധികം വൈകാതെ കുടിച്ചത് അകത്ത് 'വരവുവച്ചു'<br />
<br />
തൊട്ടടുത്ത ബെഡ്ഡിൽ അവശനിലയിൽ ഒരാളുണ്ട്, ഭാര്യാസമേതനായി.<br />
പേര് വേലായുധൻ.<br />
ഞാൻ ചെയ്യാൻപോണ അതേ പരിപാടിക്ക് വന്നതാന്നു തോന്നുന്നു. പുള്ളീടെ ജഗ്ഗ് കാൽ ഭാഗം ഒഴിഞ്ഞ് മേശപ്പുറത്തിരിക്കുന്നു.<br />
എന്റെ 'കാര്യങ്ങൾ' മുറപോലെ നടക്കുന്നു.<br />
ഇങ്ങേർക്ക് ഭയങ്കര ക്ഷീണം! എപ്പഴും പുതച്ചു മൂടി കിടപ്പാണ്.<br />
ഭാര്യയോട്: "എടീ നീയവിടെ എന്നാ കാഴ്ചയും കണ്ടിരിക്കുവാ? എനിക്കിവിടെ ഒന്നിനും മേലാണ്ടിരിക്കണത് നീ കാണുന്നില്ലേ? എപ്പ തുടങ്ങിയ വയറിളക്കവാന്നറിയാമോ<br />
എളകിയെളകി ഞാൻ ചാകാറായി. ഒന്നും കഴിക്കാണ്ടാന്നോർക്കണം! വെറുതേയിരിക്കാതെ ഒന്നു വീശിത്തന്നേ..."<br />
<br />
മൂന്നു ബെഡ്ഡുള്ള മുറിയാണ്. എന്റെ ജഗ്ഗ് ഞാൻ തീർത്തപ്പോൾ മൂന്നാമത്തെ ബെഡ്ഡിലെ ആളുടെ കൂടെ വന്ന ടീച്ചർ അർത്ഥഗർഭമായ ഒരു ചിരിയൊതുക്കി പറഞ്ഞു:<br />
"താൻ പെട്ടെന്ന് തീർത്തല്ലോ... അയാൾ വെളുപ്പിന് വന്ന് അഡ്മിറ്റായതാ"<br />
വേലായുധൻ ഓരോ തവണ ബാത്ത് റൂമീന്നിറങ്ങുമ്പളും ദൈന്യത കലർത്തി നേഴ്സിനോട് ചോദിക്കും: "ഇതുപോരേ സിസ്റ്ററേ?"<br />
ഈ സ്കോപ്പി ചെയ്യണമെങ്കിൽ വയർ ഇളകിയിളകി ഔട്ട്പുട്ട് പച്ചവെള്ളം പോലെ ആകണം. അതുതന്നെ ആവർത്തിച്ച് സിസ്റ്റർ പോകും.<br />
<br />
ഞാൻ ഓരോ തവണ ബാത്ത് റൂമീന്നിറങ്ങുമ്പൊഴും വേലായുധൻ അസൂയയോടെ എന്നെ നോക്കി വെള്ളമിറക്കും!<br />
ജയേട്ടനാണേങ്കിൽ വൻ സ്പിരിറ്റിലാണ്, ഞാൻ എങ്ങനെയെങ്കിലും ജഗ്ഗ് തീർക്കുമ്പൊളേക്കും ചേട്ടൻ പുറത്ത് വരാന്തയിൽ വച്ചിരിക്കുന്ന കുടിവെള്ളമെടുത്തുകൊണ്ടുവന്ന് നിറയ്ക്കും.<br />
<br />
വേലായുധൻ ഭാര്യയോട്: "എടീ എനിക്ക് തീരെ വയ്യ... നീയെന്റെ കാലൊന്ന് തിരുമ്മി ചൂടാക്കിക്കേ. പനിച്ചു വിറയ്ക്കണു"<br />
<br />
കാര്യമിങ്ങനെയൊക്കെയാണെങ്കിലും വേലായുധന്റെ കാര്യങ്ങൾക്കൊന്നും മുടക്കമില്ല.<br />
ഇടക്ക് അടിപൊളി തമിഴ് പാട്ട് മൊബൈലിലിടും. വേണ്ടപ്പെട്ടവരെയൊക്കെ വിളിച്ച് താൻ ആശുപത്രിയിലായവിവരം സാഭിമാനം അറിയിക്കും.<br />
"ഡോക്ടർ ഒന്നും പറഞ്ഞില്ല. സ്കാൻ ചെയ്ത് നോക്കാതെ ഒന്നും പറയാൻപറ്റില്ലെന്നാ പറഞ്ഞത്. <br />
(ശബ്ദം താഴ്ത്തി)അൽപ്പം സീരിയസ്സാ... നിങ്ങളെല്ലാവരും എന്തായാലും ആശുപത്രീലേക്ക് പോരേ. <br />
വരുമ്പോ രണ്ട് സോക്സ് എടുത്തേക്കണം. കാലിനൊക്കെ ഒരു വിറ"<br />
ഇതിനിടയിൽ ഭാര്യയോട് താഴെനിന്നും രണ്ട് നാരങ്ങാവെള്ളവും മൂന്ന് കരിക്കും ഓർഡർ ചെയ്യുന്നു. <br />
ഭാര്യ പോകാനിറങ്ങിയപ്പോൾ ഫോൺ തൽക്കാലം മാറ്റിപ്പിടിച്ച് ദൈന്യമായി: "എടീ നീ വേഗം ഇങ്ങ് വന്നേക്കണേ"<br />
<br />
ഭാര്യ താഴെ പോയസമയത്ത് വേലായുധന് മൊബൈൽ കമ്പനിയുടെയോ മറ്റോ ഏതോ ടെലിമാർക്കറ്റിങ്ങ് കോൾ വന്നു.<br />
വേലായുധൻ വൻ ദേഷ്യത്തിലാണ്.<br />
ഉറക്കെ: "ഫോൺ വച്ചിട്ട് പോടീ ---" അടുത്ത വാക്ക് പായാൻ നാക്കുവളക്കുന്നതായി അഭിനയിച്ചിട്ട് ഞങ്ങളെ നോക്കി: "ഞാൻ തനിച്ചല്ലാത്തത് അവൾടെ ഭാഗ്യം"<br />
എന്നിട്ട് 'പറയാനാകാത്തതിന്റെ' നിരാശതീർത്ത്, ആവശ്യത്തിലേറെ ബലം കൊടുത്ത് ഫോൺ കട്ട് ചെയ്ത് കിടക്കയിലേക്കെറിയുന്നു<br />
<br />
'സംഭവ'ബഹുലമായ നിമിഷങ്ങൾ.<br />
അടുത്തതവണ നേഴ്സ് വന്നപ്പോഴും വേലായുധൻ ചോദ്യം ആവർത്തിച്ചു.<br />
നേഴ്സിന്റെ പതിവു മറുപടി: "കളറില്ലാതെയാകണം"<br />
വേലായുധൻ: "പിന്നേ... ഇനിയിപ്പൊ അതിന്റെ നിറം പരിശോധിക്കാൻ നടക്കുവല്ലേ!"<br />
<br />
എന്തായാലും അധികമൊന്നും 'നരകിപ്പിക്കാതെ' വേലായുധനു വിളി വന്നു.<br />
നേഴ്സ് ചുമ്മാ ഫോർമാലിറ്റിക്ക് ചോദിച്ചു "നടന്നു പോരാമല്ലൊ? വീൽ ചെയറൊന്നും വേണ്ടല്ലോ?"<br />
വേലായുധൻ:" നിങ്ങളിതെന്നാ സിസ്റ്ററേ ഈ പറയണേ? മനുഷ്യനിവിടെ രാവിലെ മുതൽ വയറിളകി ചാകാറായി കെടക്കുവാ.<br />
ഞാൻ നടന്നുപോകുന്നവഴിയെങ്ങാനും വീണുപോയാൽ എന്തുചെയ്യും? നിങ്ങൾക്കൊന്നുമില്ലല്ലോ. എനിക്ക് പോകാൻ വീൽചെയറുവേണം"<br />
വീൽ ചെയറിൽ, സീറ്റ്ബെൽറ്റൊക്കെയിട്ട് രാജകീയമായിത്തന്നെ വേലായുധനെ കൊണ്ടുപോയി.<br />
ശസ്ത്രക്രിയയ്ക്ക് വിധേയനാകാൻ പോകുന്ന രോഗിയെപ്പോലെ ദൈന്യനായി, ഭയചകിതനായി ഇടക്കിടക്ക് ഭാര്യയെ തിരിഞ്ഞു തിരിഞ്ഞ് നോക്കി...<br />
മാതൃഭൂമിക്കുവേണ്ടി പോരാടാൻ പോകുന്ന വീരയോദ്ധാവിനെപ്പോലെ, അഭിമാനത്തോടെ വേലായുധൻ ഞങ്ങളുടെ മുന്നിലൂടെ മന്ദമന്ദം ഒഴുകി നീങ്ങി!<br />
<br />
അധികം താമസിയാതെ എനിക്കും വിളിവന്നു.<br />
വായിൽനിന്നും അങ്ങ് താഴെ വരെ കണക്ഷൻ പോകുന്നുണ്ടെന്ന് കൃത്യമായി 'അറിയാൻ'പറ്റി!<br />
എന്റെ വയറിന്റെ വീഡിയോ അവിടെനിന്ന നേഴ്സത്തിമാരെല്ലാം കണ്ടു! അവരതെടുത്ത് യൂട്യൂബിലിടുമോ ആവോ!<br />
കണ്ണാടി ഊരിവാങ്ങിയകൊണ്ട് എനിക്ക് ശരിക്കും കാണാൻ പറ്റിയില്ല. <br />
പിന്നെ എന്തോ ഉറക്കമരുന്നും കുത്തിവച്ചിരുന്നു. ചുറ്റിലും നേഴ്സത്തിമാരായിരുന്നതുകൊണ്ട് കുത്തിവൈപ്പിനെ ഞാൻ സൗകര്യപൂർവ്വം മറന്നു. കണ്ണ് മിഴിച്ചുപിടിച്ച് കിടന്നു! <br />
ഇനിയിപ്പൊ നേഴ്സത്തിമാരുടെ സൗകര്യത്തിനാണോ ആവോ എനിക്ക് ആ ഉറക്കമരുന്ന് കുത്തിവച്ചത്!<br />
<br />
[ഓ ടോ: മനുഷ്യശരീരങ്ങളുടെ സ്വകാര്യഭാഗങ്ങൾ ഒരു സ്പെസിമെൻ പോലെ ദിവസവും കണ്ടു കണ്ട് പ്രിയപ്പെട്ട, കാരുണ്യവതികളായ നേഴ്സ് സഹോദരിമാരേ/സഹോദരൻമാരേ<br />
നിങ്ങൾക്കിതെല്ലാം 'വേറെ രീതിയിൽ കാണേണ്ട' അവസരങ്ങളിൽ അങ്ങനെ കാണാൻ പറ്റാറുണ്ടോ? <br />
എന്തായാലും നിങ്ങളുടെ മനുഷ്യസ്നേഹത്തിന് മനസ്സിൽ തട്ടിയ, ആത്മാർത്ഥമായ പ്രണാമം]<br />
<br />
കുടലിന് പ്രത്യേകിച്ച് കുഴപ്പമൊന്നുമില്ലെന്ന് ഡോക്ടർ ബുദ്ധിമുട്ടി(ച്ച്) കണ്ടുപിടിച്ചു.<br />
ജയേട്ടന്റെ ഡയലോഗ് വീണ്ടും തികട്ടിവന്നു... "നിനക്കൊക്കെ...."<br />
നിരാശയോടെ(!) ഞാൻ റൂമിലേക്ക്.<br />
അച്ഛനെ വിളിച്ച് റിസൾട്ട് പറഞ്ഞപ്പോൾ അച്ഛനും പറഞ്ഞു: "സാരമില്ലെടാ" (ആഞ്ഞുപിടിച്ചാൽ അടുത്ത പ്രാവശ്യം ഇതിലും നല്ല റിസൽട്ട് കിട്ടും എന്ന ലൈനിൽ)<br />
<br />
ഡിസ്ചാർജ് ചെയ്യാൻ സമയമെടുക്കും. ജയേട്ടന്റെ കൂടെ കത്തി വച്ച് കിടന്നു.<br />
കുറച്ചു കഴിഞ്ഞപ്പോൾ ഞാൻ ഫോൺ ചെയ്യാൻ എണീറ്റു പോയി.<br />
ആ തക്കത്തിന് ജയേട്ടൻ എന്റെ കട്ടിലിൽ ഒന്നു നടുനിവർത്തി. പതുക്കെ മയങ്ങിപ്പോയി.<br />
ഈ സമയം സിസ്റ്റർ 'പേഷ്യന്റിന്റെ' പ്രഷർ നോക്കാൻ വന്നു.<br />
വന്ന പടി ഉറങ്ങുന്ന 'പേഷ്യന്റിന്റെ' കൈയ്യിൽ അതിന്റെ കെടുതാപ്പൊക്കെ ഫിറ്റ് ചെയ്യാൻ തുടങ്ങി.<br />
ഭാഗ്യം, അപ്പുറത്തെ ബെഡ്ഡിൽ ഓണപ്പരീക്ഷാ പേപ്പർ നോക്കിക്കൊണ്ടിരുന്ന ടീച്ചർ വിളിച്ചു പറഞ്ഞു: "അയ്യോ ആ കിടക്കുന്നത് പേഷ്യന്റല്ല..."<br />
ദാഹിച്ചപ്പോൾ 'എന്റെ ജഗ്ഗിലെ' വെള്ളം എങ്ങാനും ചേട്ടൻ എടുത്ത് കുടിച്ചോ ആവോ! <br />
സംശയമില്ലാതില്ല, അന്ന് വൈകീട്ടത്തെ ട്രെയിനിൽ തിരുവനന്തപുരത്ത് ജോലിക്കുപോകേണ്ട ചേട്ടൻ ഇടയ്ക്ക് വിളിച്ച് ലീവ് പറയുന്നതുകേട്ടു!<br />
<br />
കുറച്ചുകഴിഞ്ഞപ്പോൾ വേലായുധൻ പുനപ്രവേശം ചെയ്തു.<br />
ഇതിനോടകം ഞങ്ങളുടെ മുറി വേലായുധന്റെ രോഗവിവരം തിരക്കി വന്ന ബന്ധുജനങ്ങളെക്കൊണ്ട് നിറഞ്ഞിരുന്നു.<br />
എൺപതിനടുത്ത് പ്രായം വരുന്നവർ രണ്ട്.<br />
അറുപത് വയസ്സ് ഒന്ന്.<br />
അൻപതിനടുത്ത് ഒന്ന്.<br />
നാല്പത് തോന്നിക്കുന്നവർ മൂന്ന്.<br />
പിന്നെ ഒന്നോ രണ്ടോ കുട്ടികളും.<br />
വേലായുധൻ എല്ലാവരെയും സ്വീകരിക്കുന്നു.<br />
ഉള്ള സൗകര്യത്തിൽ ഇരിക്കാൻ എല്ലാവരോടും പറഞ്ഞ് ആതിഥ്യമര്യാദ കാണിക്കന്നു.<br />
മറ്റ് രണ്ട് രോഗികളുടെയും ബൈസ്റ്റാൻഡേഴ്സിനുവേണ്ടിയുള്ള കസേര വാങ്ങി പ്രായമായവരെ ഇരുത്തുന്നു.<br />
തന്റെ രോഗവിവരം ഏവരോടും വിശദീകരിക്കുന്നു.<br />
"ഒരുപാട് സ്കാനിങ്ങും ടെസ്റ്റിങ്ങുമൊക്കെ വേണം. കുറേയായപ്പോ എനിക്കു വയ്യ കുറച്ചുകഴിഞ്ഞുമതിയെന്ന് ഞാൻ പറഞ്ഞു. <br />
നമുക്കു വല്ലോമൊക്കെ വന്നുപോയാൽ ഇവർക്കെന്താ. നമ്മുടെകാര്യം നമ്മൾ തന്നെ അന്വേഷിക്കണ്ടേ"<br />
വന്നവരെല്ലാം ഒരേതാളത്തിൽ തലകുലുക്കി. <br />
അതുവരെ കേട്ടവരുടെ എതിർവശത്തുനിന്നിരുന്ന ഗ്രൂപ്പിനെ അഭിവാദ്യം ചെയ്ത് വേലായുധൻ തുടർന്നു: "ഇതുവരെയായിട്ടും മരുന്നൊന്നും തന്നില്ല. ടെസ്റ്റ് മാത്രമേ ഇപ്പഴും ചെയ്യുന്നുള്ളൂ"<br />
കണ്ണീരണിഞ്ഞ മിഴികളോടെ അതിൽ പ്രായമായൊരു വല്യമ്മ ചോദിച്ചു "മക്കളേ എന്തെങ്കിലുമൊന്നു കഴിക്കെടാ.. എത്രനേരായി നീ എന്തെങ്കിലുമൊന്നു കഴിച്ചിട്ട്!"<br />
ഇത് കേൾക്കാൻ കാത്തിരുന്നപോലെ വേലായുധൻ കുറേ സാധങ്ങൾ ഒരുമിച്ച് ഓർഡർ ചെയ്തു. ബിരിയാണി, ഊണ്, ജ്യൂസ് അങ്ങനെ പല പല ഐറ്റങ്ങൾ.<br />
എല്ലാവരും കൂടി ഷെയർചെയ്യാനായിട്ടായിരിക്കുമെന്നു കരുതിയെങ്കിലും കഴിപ്പ് തുടങ്ങിയപ്പോൾ മുഴുവനും വേലായുധനുതന്നെയായിരുന്നെന്ന് ഞങ്ങൾക്ക് മനസ്സിലായി.<br />
വലിച്ചുവാരി തിന്നുന്നതിനിടയിൽ ഭാര്യയോട് തലേന്നു കഴിച്ച ബീഫിന്റെയും മീനിന്റെയുമൊക്കെ വിശേഷവും പറയുന്നുണ്ട്.<br />
എന്തായാലും ഇതൊക്കെ കണ്ട് ഞങ്ങളുടെ വയറുനിറഞ്ഞു.<br />
<br />
ആവശ്യത്തിനു സമയമെടുത്ത് കൊണ്ടുവന്ന രണ്ടുമൂന്ന് പൊതികൾ മുഴുവനും കാലിയാക്കി വേലായുധൻ വിശ്രമിക്കയാണ്- വലിയൊരു കൂട് അണ്ടിപ്പരിപ്പ് വറുത്തതും ചവച്ചുകൊണ്ട്!<br />
ഇതിനിടയിൽ 'രോഗവിവരം' തിരക്കാൻ വന്ന നേഴ്സിനോട് വേലായുധൻ ഇനി ചെയ്യേണ്ട കാര്യങ്ങൾ തിരക്കുന്നു.<br />
വാ നിറയെ അണ്ടിപ്പരിപ്പായതിനാൽ കേൾക്കുന്നവർക്കാർക്കും വേലായുധൻ പറയുന്നതെന്തെന്ന് മനസ്സിലാകുന്നുപോലുമില്ല...<br />
<br />
ഇതൊക്കെക്കണ്ടിട്ട് ജയേട്ടൻ:<br />
"രണ്ട് ദിവസത്തേയ്ക്ക് അയാളുടെ വായിൽ മുറിവിനൊട്ടിക്കണ ആ പ്ലാസ്റ്റർ നല്ല വീതിയിലങ്ങ് ഒട്ടിച്ചു വിട്ടിരുന്നെങ്കിൽ പ്രത്യേകം ചികിത്സയൊന്നും കൂടാതെതന്നെ ഈ അസുഖം ഭേദമായിക്കൊണ്ടേനേ!!!"<br />
</div>രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com2Ernakulam, Kerala, India10.01486 76.3034669999999559.901768 76.235178499999961 10.127952 76.371755499999949tag:blogger.com,1999:blog-4126070004000513790.post-90034343400721960242011-09-07T22:13:00.002+05:302012-08-09T11:36:22.594+05:30എന്ത് പറയാന്?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span style="font-size: large;">പറയാനുള്ളത് കേള്ക്കാന് ഒരാളുണ്ടാവുന്നത് ഭാഗ്യം </span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span><br />
<span style="font-size: large;">പറയാനുള്ളത് കേള്ക്കാന് ഒരാള് വേണ്ടിവരുന്നത് കഷ്ടം</span><br />
<span style="font-size: large;">പറയുന്നത് കേള്ക്കാനാളുണ്ടായിട്ടും പറയാനാവാത്തത് കഷ്ടം</span><br />
<span style="font-size: large;">പറഞ്ഞത് കേള്ക്കേണ്ടയാള്ക്ക് കേള്ക്കാനാകാത്തത് കഷ്ടം</span><br />
<span style="font-size: large;">പറയുന്നത് കേള്ക്കാനാളുണ്ടായിട്ടും പറയാനോ കേള്ക്കാനോ ആകാത്തത് കഷ്ടം</span><br />
<span style="font-size: large;">പറഞ്ഞത് കേള്ക്കേണ്ടയാള് കേട്ടില്ലെന്നറിയുന്നത് കഷ്ടം</span><br />
<span style="font-size: large;">പറഞ്ഞത് കേള്ക്കരുതാത്തയാള് കേട്ടെന്നറിയുന്നത് കഷ്ടം</span><br />
<span style="font-size: large;">പറഞ്ഞുപോയത് കേള്ക്കേണ്ടയാള് കേട്ടോ എന്നറിയാത്തത് കഷ്ടം</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span><br />
<span style="font-size: large;">പറഞ്ഞത് കേള്ക്കേണ്ടയാളോ കേള്ക്കരുതാത്തയാളോ കേട്ടില്ലെന്നതില്</span><br />
<span style="font-size: large;">കഷ്ടമില്ല... നഷ്ടം മാത്രം.</span><br />
<span style="font-size: large;">പറയാനുള്ളത് കേള്ക്കാനാരുമില്ലാത്തതില്</span><br />
<span style="font-size: large;">നഷ്ടമില്ല... കഷ്ടം മാത്രം</span><br />
<span style="font-size: large;">പറയാനൊന്നുമില്ലാത്തത് കഷ്ടമല്ല നഷ്ടവുമല്ല</span><br />
<span style="font-size: large;"><br /></span><br />
<span style="font-size: large;">പറഞ്ഞത് കേള്ക്കേണ്ടയാള് കേട്ടിട്ടും പറയാനുണ്ടായിരുന്നത് കേട്ടില്ലെങ്കിലോ? </span><br />
<span style="font-size: large;">പറയാനുണ്ടായിരുന്നത് പറഞ്ഞപ്പോള് കേള്ക്കരുതാത്തയാള് പറയാത്തത് കേള്ക്കുകയും കേള്ക്കേണ്ടയാള് പറഞ്ഞത് കേള്ക്കാതിരിക്കയും ചെയ്താലോ?</span><br />
<span style="font-size: large;">പറയാനുണ്ടായിരുന്നത് തന്നെ കേള്ക്കേണ്ടയാള് കേട്ടിട്ടും പറഞ്ഞതുകൊണ്ട് പറഞ്ഞയാള്ക്കോ കേട്ടയാള്ക്കോ കാര്യമില്ലെങ്കിലോ... പിന്നെന്ത് പറയാന്?</span></div>രഘുhttp://www.blogger.com/profile/05643208449135611429noreply@blogger.com8Bengaluru, Karnataka, India12.9715987 77.59456269999998312.7518902 77.342821199999989 13.191307199999999 77.846304199999977